Människors konsumtion av nyheter blir allt mer splittrad. I boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet visar att växande klassklyftor och ett ökat informationsutbud har lett till att befolkningens nyhetsvärldar ser väsentligt olika ut, något som riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare.
Sverige behöver ett nationellt politiskt ramverk för hur medie- och informationskunnigheten (MIK) kan stärkas bland medborgarna. Det anser Ulla Carlsson, Unescoprofessor i yttrandefrihet vid Göteborgs universitet, som nu har överlämnat en kunskapsöversikt till regeringen med förslag på åtgärder.
Myndigheten för press, radio och tv och Myndigheten för Kulturanalys har givit ut nya rapporter om svenskarnas konsumtion av medier, nyheter och kultur. De visar på en ökande digital konsumtion, tydligare generationsklyftor och samband mellan kultur- och medievanor.
Public service verksamhet på digitala plattformar ska förtydligas och public service-företagen bli viktigare för lokal journalistik i underbevakade områden. Det föreslår den svenska public service-kommittén i sitt slutbetänkande.
Det finns tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper vad gäller medieförtroende och nyhetsanvändning. Det framgår av SOM-institutets nya forskningsantologi som pekar på en ökad polarisering, men också en långsiktig stabilitet, i det svenska samhället.
Vilka regler måste mediebolagen i Sverige följa? I rapporten Mediepolitik beskriver Myndigheten för press, radio och tv hur medieområdet regleras i Sverige och inom EU.
Radio- och tv-avgiften, som finansierar SR, SVT och UR, ska avskaffas och ersättas med en öronmärkt skatt. Det föreslår den svenska regeringen i sin proposition ”Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service”, som presenterades i slutet av maj.
Den 30 maj arrangerade UNESCO-professuren vid Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet en konferens i syfte att diskutera och finna modeller för att främja medie- och informationskunnighet utifrån ett demokratiperspektiv.
Nyhetsmedierna är viktiga för samhället – det anser majoriteten i åtta europeiska länder i en ny studie. Men graden av förtroende för medierna skiljer sig åt, både mellan länder och mellan personer med populistiska/icke-populistiska åsikter. I studien ingår Danmark och Sverige.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer studerar medieanvändningen i Sverige, och visar varje år hur stor andel av Sveriges befolkning som tar del av ett antal enskilda medier en genomsnittlig dag. Här nedan presenteras några aktuella resultat.
