Rapporten visar att coronapandemin, tillsammans med den sedan flera år pågående strukturomvandlingen på mediemarknaden, förstärkt vissa existerande trender medan den bröt andra. Rapporten är skriven av Nordicom på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv – och har kommit ut årligen sedan mitten av 1970-talet.
Ökat nyhetsintresse
Pandemin skapade ett informationsbehov hos allmänheten om bland annat virusets spridning och de motåtgärder som samhället införde. En rad studier, som Nordicoms medievaneundersökning Mediebarometern, har visat att allmänheten ökade sin mediekonsumtion under året – och att allmänheten i första hand vände sig till professionella nyhetsmedier och i andra hand till de sociala nätverken för nyheter.
Dagspressens lönsamhet stärktes
Coronapandemin innebar att reklaminvesteringarna i medier vek kraftigt nedåt under 2020. För de svenska nyhetsmedierna uppgick reklamintäkterna 2020 till 4,8 miljarder kronor, vilket var en nedgång med cirka 21 procent jämfört med 2019. De fallande reklaminvesteringarna kan till stora delar förklaras av den pågående digitaliseringen av samhället samt av de restriktioner som samhället införde för att dämpa smittspridningen.
Hos morgonpressen balanserades bortfallet av reklamintäkter delvis upp av tilltagande publikintäkter, som ökade med 2 procent till 5,8 miljarder. För kvällspressen handlade det däremot om en minskning av publikintäkterna med 4 procent till 1,5 miljarder kronor. Ett av de framträdande skälen till att de konsumentrelaterade intäkterna ökade hos många tidningshus var den stigande mediekonsumtionen.
Sammantaget minskade den samlade dagspressens intäkter – inklusive statliga stöd – i volym under 2020, jämfört med 2019. Intäkterna minskade med drygt 1 procent till ungefär 13,7 miljarder svenska kronor. De fallande rörelseintäkterna mötte bolagen med bantade kostnader. De senare minskade med strax under 3 procent till cirka 13,8 miljarder kronor. Dagspressens samlade rörelseresultat landade på -50 miljoner kronor, vilket var en förbättring jämfört med föregående års resultat om -221 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet kan bland annat förklaras av att bolagen dragit ned på sina kostnader, ökat sina publikintäkter och att mediestöden utökats.
Ett annat sätt att studera lönsamheten hos dagspressen är att avläsa deras bruttomarginal i median. Hos de dagstidningar som utkommer tre till sju dagar i veckan förbättrades denna marginal från -1,2 procent 2019 till +5,0 procent 2020. Även i detta sätt att mäta lönsamheten är driftsstöd och andra stödformer medräknade.
Minskad omsättning för etermedier
Reklaminvesteringarna i etermedier krympte även de under 2020. Investeringarna i tablå-tv minskade med 16 procent till 4,9 miljarder kronor. Mediekoncernen Nent Groups omsättning gick också den ned med 16 procent och det till 12,0 miljarder kronor. Nent är bolaget bakom bland annat TV3, TV6 och Viaplay. TV4:s omsättning minskade även den. Kanalens omsättning sjönk med 14 procent. Discovery Networks försäljning i Kanal 5, Eurosport och andra tjänster dalade med 12 procent.
Radion tappade i sin tur 9 procent av reklamintäkterna under 2020, relativt föregående år. Nedgången ledde till att omsättningen för Nents radiobolag och Bauer Media, de två största kommersiella aktörerna, minskade med cirka 18 respektive 12 procent.
Fortsatt digital reklamtillväxt – techjättarnas andel växer
Men samtidigt som reklaminvesteringarna föll för de traditionella och publicistiska medierna fortsatte de digitala annonsprodukterna att utvecklas starkt. Reklaminvesteringarna på internet steg med 6 procent. Reklammarknaden i sin helhet krympte med drygt 5 procent till cirka 39 miljarder kronor under 2020.
Pandemiåret förstärkte också den trend där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnat nordiska medier till förmån för stora och amerikanskägda plattformar, som Facebook och Google.
Om rapporten: I rapporten Medieekonomi, som ingår i rapportserien Medieutveckling, förklaras de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten tas fram i samverkan med Nordicom och för analysen står Tobias Lindberg, medieforskare. Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom, är redaktör. Datagrundlaget baserar sig främst på svenska mediers bokslut för verksamhetsåret 2020.
Tobias Lindberg