I Mediebarometern 2021: Tema bokläsning analyseras hur samhällets digitalisering påverkat svenska befolkningens bokvanor. Under 2000-talet har medielandskapet expanderat till nätet och det har lanserats nya format och distributionsvägar till mediekonsumenterna. Trots detta har vi sett att pappersboken lyckats upprätthålla sin ställning. Mediebarometern har följt medieanvändningen i Sverige under drygt 40 år och vi har sett hur medievanorna utvecklats och förändrats. Vinylskivor, kassettband, cd-skivor och VHS har ersatts med digitala alternativ.
Utgångspunkten för den här rapporten har varit att titta närmare på hur den pågående digitaliseringen av samhället märks i avseende på läsning av och lyssnande till böcker. Rapporten visar bland annat att de teknologiska förutsättningarna för att ta till sig böcker av digitala format är mycket hög och att tillgången till en prenumerationstjänst för ljudböcker och e-böcker har ökat under senare år. Rapporten visar att andelen som läser böcker en genomsnittlig vecka minskat något, även om resultaten varierar beroende på kön, utbildningsnivå och ålder (även om skillnaderna är mindre sett till ljudboken och e-boken). Resultaten visar att den digitala alternativ fungerar som ett komplement till tryckta böcker för den vana läsaren, medan ovana läsare snarare vänder sig mot digitala plattformar.
Rapporten visar att den digitala läsaren är mer digital i sina medievanor. Den som läser digitalt tar i större utsträckning än de som inte läser digitalt del av podcasts, strömmad musik, digitala dagstidningar och sociala nätverkstjänster. De förändringar i bokkonsumtion som vi sett under pandemiåren tyder på en förändring kring hur människor läser böcker. I den närmaste framtiden kommer vi troligen att se fler som använder det traditionella tryckta bokformatet parallellt med det digitala men även en ökad andel som väljer att enbart ta del av böcker i digitalt format.
Rapporten har skrivits av Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.
