Det digitala skiftet
Traditionella medieplattformar som fm radio, tablålagd tv och papperstidningar fortsätter att tappa lyssnare, tittare och läsare medan de traditionella mediernas strömmade och digitala versioner ökar. Men det är bara i avseende på tv som den totala användningen är fortsatt stabil trots plattformsförskjutningen. Det strömmade tittandet kompenserar för ett minskat tablålagt tittande.
Strömmad tv ökar
För tio år sedan såg omkring 85 procent av svenskarna på tv en vanlig dag. År 2018 är andelen tv-tittare 82 procent. Samtidigt uppvisar det tablålagda tittandet en fallande kurva. För fem år sedan var andelen som såg tablålagd tv en vanlig dag cirka 80 procent. 2018 års Mediebarometer visar att andelen tittare på tablålagd tv gick ned från 64 procent 2017 till 57 procent 2018.
Istället använder allt fler tv-apparaten, datorn och bärbara enheter för att titta på strömmad tv. För fem år sedan såg omkring 10 procent på strömmad tv en vanlig dag och 2018 är andelen tittare 36 procent. Bland personer under 45 år är det vanligare att man ser på strömmad tv än på tablålagd tv.
Färre och färre läser dagstidningar
Trenden sedan många år fortsätter. 80 procent av svenskarna läste minst en dagstidning en vanlig dag för tio år sedan. 2018 läser 55 procent en dagstidning en vanlig dag, oavsett plattform.
Dagstidningar på papper tappar läsare samtidigt som allt fler läser dagstidningar digitalt. Andelen läsare av en dagstidning på papper är 38 procent 2018 och andelen läsare av en digital dagstidning är 29 procent. Det är framför allt bland personer mellan 25 och 64 år som den digitala läsningen är hög, närmare 40 procent. Bland personer mellan 25 och 44 år är andelen digitala läsare högre än andelen som läser en dagstidning på papper. Andelarna uppgår till 38 procent för digital läsning och 20 procent för läsning på papper.
Strömmad radio ökar
Radiolyssnandet i Sverige var som högst under andra halvan av 1990-talet. Då lyssnade 80 procent av befolkningen på radio en genomsnittlig dag. Lyssnandet har därefter minskat och 2018 ligger det totala radiolyssnandet på 61 procent. De flesta lyssnar på radio i vanlig radioapparat/radio i bilen.
Andelen lyssnare på strömmad radio, direkt online eller som nedladdad podcast, har ökat under de senaste åren. 2018 uppgår andelen till 18 procent. Lyssnande till strömmad radio är åldersrelaterat och är högst bland 25- till 44-åringar, 28 procent. Andelen är bara något lägre bland 15- till 24-åringar, 24 procent. Samtidigt är lyssnandet på strömmad radio högre än lyssnade på vanlig radioapparat/radio i bilen i den åldersgruppen.
Sociala medier
För tio år sedan använde var fjärde svensk sociala medier en genomsnittlig dag. Störst andel användare, 64 procent, hade gruppen 15 till 24 år. 2018 använder drygt 70 procent sociala medier en vanlig dag. Användningen av sociala medier är fortfarande kraftigt åldersrelaterad. Bland ungdomar mellan 15 och 24 år är nu andelen 95 procent och bland pensionärer mellan 65 och 79 år är andelen användare av sociala medier 39 procent.
Mycket spännande kommer i huvudpublikationen
Den digitala utvecklingen delar på vissa områden upp befolkningen och vi ser framförallt tydliga generationsklyftor i medieanvändningen. Mediebarometerns huvudpublikation som presenteras den 24 maj kommer att innehålla jämförelser av hur användningen av enskilda medier förändrats i olika grupper sedan 1979. Rapporten fokuserar bland annat på….
- Skillnader i medieanvändningen mellan olika generationer
- Nyhetskonsumtion på olika plattformar
- Sociala medier och YouTube
- Abonnemang på digitala tjänster
Om Mediebaromotetern
Undersökningen startades 1979 av SR/PUB i samarbete med Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. 1994 tog Nordicom vid Göteborgs universitet över ansvaret för Mediebarometern. Undersökningen genomförs med hjälp av telefonintervjuer till ett obundet och slumpmässigt urval av befolkningen i ålder 9 till 79 år. Mediebarometern frågar människor om de använde ett specifikt medium i går och får sedan uppskatta den tid de ägnade mediet. Utifrån detta redovisas befolkningens medieanvändning en genomsnittlig dag. Mediebarometern består därtill av en rad följdfrågor samt frågor om innehav och tillgång till olika medier/medieteknik.
Karin Hellingwerf