I alla nordiska länder kan privatägda nyhetsmedier ansöka om direktstöd från staten. Stödets övergripande syfte är att främja en mångfald av nyhetskällor och att ge medborgarna tillgång till ett mångsidigt och oberoende utbud av nyheter.
Tillsammans med andra mediepolitiska åtgärder (indirekt stöd i form av reducerad moms samt offentlig finansiering av public service) ska det bidra till att stärka demokratin och yttrandefriheten.
Fokus för faktabladet är nyhetsmedier. Det betyder att direkta statliga stöd till andra medier, som lokala radio- och tv-stationer, kultur- och samhällstidskrifter eller litteratur och film, inte ingår i översikten.
Översikten inleds med regelverket som styr mediestödet år 2022, följt av en kort inblick i hur förändringar i medielandskapet påverkat mediestödet. Därefter ges en aktuell bild av mediestödet i respektive nordiskt land. På slutet finns en lista med länkar till lagar och förordningar samt andra källor för varje land. Där finns även en länk till Nordicoms statistik om mediestöd i Norden med tidserier i nationella valutor.
Aktuella lagar och förordningar
Det direkta mediestödet regleras i nationella lagar och förordningar. I EU-länderna Danmark, Finland och Sverige har stödordningarna godkänts av EU-kommissionen. För Norge och Island, som inte är med i EU, har mediestödet godkänts av EFTA Surveillance Authority (ESA). Medel till mediestöd anslås via statsbudgeten och fördelningen administreras av myndigheter eller departement.
Nya utmaningar för mediestödet
I takt med medieutvecklingen har mediestödet varit föremål för återkommande utredningar och revideringar. Traditionellt har direktstödet gällt endast tryckt dagspress i form av stöd till produktion och distribution av tidningar. Stöd till medier på minoritetsspråk har också varit (och är fortfarande) en viktig ingrediens i flera länder.
Med digitaliseringen har utvecklingen gått mot mer teknikneutrala mediestöd. Idag inkluderar de direkta stöden både tryckta och digitala tidningar. Även fler kategorier av nyhetsmedier har kommit att omfattas, eller kan komma att omfattas enligt nya mediepolitiska förslag. Därutöver har produktions-och distributionsstöden i flera länder kompletterats med stöd till utveckling av digitala produkter (innovationsstöd).
Utvecklingen har förändrat förutsättningarna för nyhetsmedierna i grunden, och förändringarna fortgår, vilket sätter mediestödet på agendan. Publikens medievanor blir stadigt mer digitala och konkurrensen mellan inhemska medier och globala plattformar – om såväl annonspengar som publik – sätter mer press på nyhetsmedierna och deras affärsmodeller. Att utveckla egna digitala nyhetsprodukter är både kostsamt och kompetenskrävande för medierna, framför allt för de lokala och mindre nyhetsmedierna.
Under covid-19-pandemin aktualiserades frågan om mediestöd ytterligare. Medierna tappade stora annonsintäkter samtidigt som efterfrågan på pålitlig information och journalistik ökade. För att stödja journalistiken valde de nordiska politikerna att kompensera medierna för förlorade annonsintäkter genom temporära stödordningar under våren 2020.*
- *Kommentar
-
Mer information om stödordningarna under covid-19-pandemin finns i:
- Ohlsson, J., Blach-Ørsten, M., Willig, I. (2021) Covid-19 och de nordiska nyhetsmedierna. Nordicom https://doi.org/10.48335/9789188855473
- Statistiksammanställningen Government direct subsidies to newspapers and news media in the Nordic countries, 2000–2021 i Nordicoms tabelldatabas (välj Region: Norden, Medier: Dagspress) (https://www.nordicom.gu.se/sv/statistik-fakta/mediestatistik)
Direktstödet och hur det ska utformas är idag högt på den mediepolitiska agendan, och under 2022 har flera nordiska länder lanserat förslag om en modernisering av press-och mediestödet. I Danmark har regeringen och deras samarbetspartier enats om ett nytt medieavtal som ska modernisera mediestödet från och med 2023, i Norge har regeringen föreslagit ändringar i flera stödordningar också från och med 2023, och i Sverige har en utredning presenterat förslag på ett nytt mediestödssystem som ska gälla från och med 2024. I Finland, som sedan 2008 endast har ett litet direktstöd till minoritetsmedier, undersöks nya permanenta stödformer och dess förutsättningar och effekter. Island har sedan 2020 en temporär stödordning som upphör att gälla sista december 2022.
Gemensamt i ländernas förslag är en omfördelning av stödet till förmån för lokala medier, i syfte att främja lokal och regional journalistik och därmed stödja den lokala demokratin. I förslagen ligger också en breddning från textbaserade medier till att omfatta även ljud-och bildmedier.
Med utvecklingen följer också att kriterierna för att ett medium ska få stöd måste förändras. En stor del av arbetet med att modernisera mediestöden ligger i att definiera fungerande och transparenta kriterier för vilka medier som ska kunna få stöd.
Danmark
I Danmark delas direktstöd ut till skrivna nyhetsmedier i tryckt form och på webben och regleras i lagen om mediestöd (Lov om mediestøtte) med tillhörande förordning (Bekendtgørelse om mediestøtte). Den nuvarande ordningen infördes 2014 och ersatte ett tidigare distributionsstöd för tryckta tidningar.
Mediestödet administreras av Slots-og Kulturstyrelsen. Beslut om fördelning fattas av Medienævnet som är ett självständigt beslutandeorgan inom myndigheten och vars sju ledamöter utses av Kulturdepartementet. Ledamöterna ska samlat sett representera expertis inom nyhetsförmedling, driftsekonomi, mediemarknad, journalistisk utveckling och mediekonsumtion samt mediernas demokratiska roll och tekniska utveckling för de medieslag som omfattas av mediestödet.
Aktuella stödordningar
Det direkta stödet till nyhetsmedier består av tre stödformer: produktionsstöd, projektstöd för nyetablering och utveckling samt saneringsstöd för medier i ekonomiska svårigheter. För att vara berättigad till stöd ska medierna vara textbaserade och ha ett innehåll som vänder sig till dansk publik, beskriver danska samhällsförhållanden eller har ett danskt perspektiv på händelser i utlandet.
Under 2021 delades runt 52 miljoner euro (387 miljoner danska kronor, DKK) ut i direktstöd till nyhetsmedierna, varav merparten som ett redaktionellt produktionsstöd.
Det dominerande produktionsstödet (redaktionel produktionsstøtte) baseras på mediets redaktionella kostnader, med ett maxtak på 35 procent av årskostnaderna eller 2,4 miljoner euro (17,5 miljoner DKK) årligen. Stödet kan sökas av både betalda medier och gratismedier.
Bland kraven finns att mediet ska vara självständigt, ha en ansvarig redaktör och en redaktion med minst tre årsarbetskrafter. Vidare ska minst hälften av innehållet vara redaktionellt material inom ett brett ämnesområde och behandla aktuella nyheter primärt inom politik, samhälle och kultur. Minst en sjättedel av innehållet ska dessutom var självständigt bearbetat journalistiskt material. Mediet ska utkomma minst tio gånger om året och vara tillgängligt för läsare i hela landet. Rikstäckande nyhetsmedier med tätare utgivning (minst fyra gånger i veckan) och en större andel redaktionellt material (75 procent) kan söka ett tilläggsstöd (supplerende tilskud).
Produktionsstödet kompletteras av två mindre stöd till nyetablering och utveckling (innovationspuljen) samt till medier som riskerar att läggas ner på grund av likviditetssvårigheter (saneringsstøtte). Ansökningarna till saneringsstödet har varit få och har hittills aldrig betalats ut.
Medieavtalet 2022–2025 sätter fokus på lokala och regionala medier
Ramarna för Danmarks mediepolitik läggs fast i politiska medieavtal (medieforlig) mellan regeringen och ett eller flera partier i det danska parlamentet, Folketinget. I det mediepolitiska avtalet för perioden 2022–2025 är modernisering av mediestödet en av huvudpunkterna. Avtalet presenterades i maj 2022 och ersätter det tidigare avtalet för 2019–2023.
I avtalet ligger ett beslut om en ny mediestödsutredning som ska se över det redaktionella produktionsstödet, utvärdera stödkriterierna samt undersöka möjligheter att stärka mindre landstäckande nyhetsmedier. Utredningen ska vara klar år 2024.
Avtalet innehåller också en rad justeringar av mediestödet som ska genomföras snarast möjligt. Bland annat ska de lokala och regionala nyhetsmedierna stärkas genom en omfördelning av det redaktionella produktionsstödet. Detta ska göras genom att taket för lokala och regionala medier höjs medan det generella maxtaket sänks, samtidigt som redaktionskostnaderna för lokala och regionala medier viktas upp. Därutöver ska textkraven mildras så att även bild-och ljudmedier ska kunna få stöd. Ett lagförslag om ändringar i mediestödslagen är planerat att läggas fram för Folketinget i oktober 2022.
Finland
I Finland ges direkt presstöd endast till nyhetsförmedling på svenska (det minsta av Finlands två nationalspråk) och de nationella minoritetsspråken. Stödordningen, som infördes 2008, regleras i Statsrådets förordning om stöd för tidningspressen och delas ut av Undervisnings-och kulturministeriet. Totalt en halv miljon euro fördelas varje år.
Direkt mediestöd har funnits sedan början på 1970-talet i olika former. Innan den nuvarande selektiva stödordningen hade även Finland ett bredare dagspresstöd (distributionsstöd samt stöd till partipressen) på totalt 13–14 miljoner euro årligen.
Aktuell stödordning
Dagens presstöd syftar till att stödja tryckta och digitala tidningar som ges ut på svenska, samiska, karelska, romani och teckenspråk. Stöd kan också gå till produktion och publicering av innehåll på samiska och karelska i tidningar som ges ut på finska eller svenska, samt till nyhetstjänster på svenska.
Under 2021 fördelades presstödet på fyra mediebolag som producerar nyheter på svenska.
Under 2022 föreslog regeringen ett nytt tidsbundet statsstöd för att trygga tidningsutdelning i glesbygd till och med 31 december 2027. Bakgrunden var en ändring i postlagen som innebar att postutdelningen minskar från fem till tre dagars postutdelning per vecka. Lagändringarna är fortfarande under beredning.
Förslag om permanent mediestöd för att stärka journalistiken
År 2021 föreslog en utredning ett bredare stöd för medier med nyhets-och aktualitetsinnehåll. Utredningen ville införa tre permanenta stödformer: redaktionellt produktionsstöd (tidsbundet och teknikneutralt), utvecklingsstöd för att etablera eller utveckla nyhetsmedier, samt stöd till icke-kommersiella medier eller så kallade medborgarmedier. Stöden skulle syfta till att främja det journalistiska innehållet och en tillförlitlig, mångsidig och samhällsviktig informationsförmedling. Utredningen följdes 2022 upp av en rapport som utvärderade de tre stödformerna och deras möjliga effekter.
Island
På Island finns två tidsbegränsade stödordningar för privatägda nyhetsmedier. Det största är ett tvåårigt driftsstöd till nyhetsproducerande medier som infördes 2021. Därutöver finns en mindre stödordning för lokala medier som infördes 2020 och löper över fem år. Syftet med stöden är att stärka de isländska medierna och säkerställa allmänhetens tillgång till nyheter och information. Innan 2020 hade inte Island något direkt mediestöd.
Driftsstödet administreras av Kultur-och handelsdepartementet (Menningar-og viðskiptaráðuneytið). En kommitté granskar ansökningarna och fördelar stödet. Kommittén består av en representant från högsta domstolen, en revisor samt en representant från journalistprogrammet på Islands universitet. Mediemyndigheten Fjölmiðlanefnd är rådgivande instans.
Aktuella stödordningar
Under 2021 delades totalt 2,6 miljoner euro (394 miljoner isländska kronor, ISK) ut till nyhetsmedier som publicerade nyheter, nyhetsrelaterat material och bevakning av samhällsfrågor.
Driftsstödet kan sökas av tryckta medier, nätmedier samt ljud-och bildmedier som bedriver nyhetsverksamhet på isländska under åren 2021–2022. Stödet regleras i ett tillägg till medielagen (Lög um fjölmiðla) samt förordningen om stöd till privata medier (Reglugerð um rekstrarstuðning til einkarekinna fjölmiðla). Bestämmelserna upphör att gälla 31 december 2022.
Driftsstödet beräknas utifrån mediets redaktionella kostnader, med ett maxtak på 25 procent av årskostnaderna. Endast en ansökan kan lämnas in per medieleverantör. För att kunna få driftsstöd ska mediet sysselsätta minst tre heltidsanställda. Lokala medier ska ha minst en anställd. Tryckta medier ska utkomma med minst 20 utgåvor per år, medan nät-, ljud-och bildmedier ska distribuera nyheter på vardagar 20 veckor om året.
År 2021 betalades mediestöd ut till 19 privata medieverksamheter. 63 procent av det samlade anslaget gick till tre av Islands största medieföretag: Árvakur hf, Sýn eh och Torg ehf.
Stödet till lokala medier utanför huvudstadsregionen fördelas enligt en regional handlingsplan under åren 2020–2024. I planen anslås knappt 0,2 miljoner euro (25 miljoner ISK) till lokala medier att fördela över hela perioden. Syftet är att stärka lokalmedierna och deras roll i att säkerställa allmänhetens tillgång till information om kultur-och samhällsfrågor, och på så sätt stödja den demokratiska processen och kulturellt deltagande. Ansvarig för stödet är Kultur-och handelsdepartementet (Menningar-og viðskiptaráðuneytið).
Driftsstödets bakgrund: 2018 års utredning om de isländska mediernas villkor
Islands största stödform, det tvååriga driftsstödet, röstades igenom av det isländska parlamentet, Alltinget, i maj 2021. Bakgrunden var en utredning om de inhemska mediernas villkor (Rekstrarumhverfi fjölmiðla: Tillögur nefndar um bætt rekstrarumhverfi einkarekinna fjölmiðla) från 2018. Den kom fram till att förändringarna i medielandskapet gjort det svårt för medierna att generera inkomster, och föreslog därför ett direktstöd för privata medier. År 2019 följdes utredningen upp av en proposition om en ändring i medielagen för att stödja produktion och spridning av nyheter. Propositionen gick inte igenom i Alltinget, men följdes av en ny proposition 2020 som godkändes 2021.
Norge
I Norge riktas mediestödet till nyhets-och aktualitetsmedier oavsett publiceringsplattform (med undantag för radio och tv). Norge var först ut av de nordiska länderna med att införa direktstöd till dagspressen år 1969.
Dagens mediestöd är lagfäst i Lov om økonomisk støtte til mediene (även kallad mediestøtteloven), som är verksam sedan 2021. Lagen kompletteras av förordningar (forskrifter) för de olika stödkategorierna.
Beslut om vilka medier som ska få stöd fattas av mediemyndigheten Medietilsynet. När det gäller det dominerande produktionsstödet granskas Medietilsynets beslut av en nämnd (tilskuddsutvalg), vars medlemmar utses av Kultur-og likestillingsdepartementet. För övriga stödordningar gäller andra processer, som framkommer av respektive förordning.
Aktuella stödordningar
Det direkta stödet utgörs av fyra stödformer: produktionsstöd, innovationsstöd, stöd till samiska tidningar samt stöd för distribution av tidningar utgivna i Finnmark, ett glesbygdsområde i norra Norge. Under 2021 delades runt 42 miljoner euro (428,5 miljoner norska kronor, NOK) ut i direktstöd till nyhetsmedierna.*
- *Kommentar
-
Sedan 2016, efter att Posten minskat antal utdelningsdagar, betalar staten även för tidningsutdelning i glesbygd. Det ingår inte i det vanliga mediestödet, utan sker genom att staten upphandlar distributionstjänsten. Sedan 2022 är kontraktet på cirka 19 miljoner euro (190 miljoner NOK) per år. Ordningen gäller till och med juni 2023.
För att vara berättigad till direktstöd ska mediets huvudsyfte vara nyhetsförmedling. Mediet ska erbjuda ett brett och journalistiskt innehåll av nyheter, aktualitetsmaterial och samhällsdebatt till allmänheten och ha en ansvarig redaktör.
Det dominerande produktionsstödet (produksjonsstøtte) riktas främst till de minsta lokaltidningarna och så kallade andratidningar, det vill säga tidningar som inte är störst på en ort. Beräkningen av produktionsstödet baseras på upplagor eller räckvidd.
För att få del av stödet ska tidningen ha en viss upplaga som varierar beroende på tidningskategori (förstatidningar, andratidningar, nationella rikstäckande tidningar). För alla tidningar gäller dock att minst hälften av upplagan eller den digitala räckvidden ska vara prenumererad och att mediet utkommer minst en gång per vecka. Det finns en begränsning i förhållande till medieföretagets ekonomiska överskott, och det samlade stödet får heller inte överstiga 40 procent av medieföretagets totala driftskostnader.
Regeringen vill modernisera mediestödet från och med 2023
Kultur-og likestillingsdepartementet har under 2022 föreslagit ändringar i både produktionsstödet och innovations-och utvecklingsstödet. I april presenterades förslaget om att modernisera produktionsstödet, i vilket de största ändringarna handlar om preciseringar av vilka medier som kan få stöd samt fördelning och beräkning av stöd. Bland annat föreslås att stödet ska baseras på mängden egenproducerat material och/eller brukarintäkter istället för antal utgåvor och upplaga. Förslagen skiljer sig dock åt för olika mediekategorier. Förslaget om innovations-och utvecklingsstödet kom i september och handlar bland annat om att öka stödet till små lokala nyhetsmedier och fackpress för redaktionella utvecklingssprojekt.
Med de nya villkoren vill regeringen säkra att stödet går till medier som har ett reellt stödbehov och i viss mån omfördela stödet till fördel för de minsta medierna. Ändringarna föreslås träda i kraft under 2023.
Sverige
I Sverige infördes presstöd 1971 för att hjälpa tidningar i en utsatt marknadsposition. Idag finns två övergripande stödformer: ett presstöd avsett för dagspress i tryckt och digital form samt ett mediestöd för allmänna nyhetsmedier oavsett plattform. Presstödet regleras i presstödsförordningen, medan mediestödet regleras i mediestödsförordningen.
Stöden administreras av Myndigheten för press, radio och tv. Beslut om fördelning av stöden ligger hos mediestödsnämnden, som är ett självständigt beslutandeorgan inom myndigheten. Ledamöterna utses av regeringen och består av politiker, forskare, jurister och branschexperter.
Nuvarande press-och mediestöd är godkända av Europeiska kommissionen till och med 2023. En mediestödsutredning har föreslagit en modernisering av stödet från och med 2024.
Aktuella stödordningar
Under 2021 betalades sammanlagt 102 miljoner euro (1036 miljoner svenska kronor, SEK) ut i direkt press-och mediestöd. Presstödet som är ett rättighetsstöd stod för drygt 75 procent. Mediestödet som delas ut i mån av medel stod för knappt 25 procent.
Presstödet till tidningar består av tre stödformer: driftsstöd, distributionsstöd samt stöd för postdistribution i glesbygd.
Driftsstödet som är den största stödformen är ett rättighetsstöd, vilket betyder att alla tidningar har rätt att få stödet om de uppfyller vissa kriterier. Bland annat får täckningsgraden (andel av hushållen i kommunen som prenumerar) inte överstiga 30 procent. Tidningen ska dessutom ges ut minst en gång per vecka och ha en prenumererad betald upplaga om minst 1500 exemplar. Både tryckta och digitala prenumerationer räknas in.
Driftsstödets storlek bestäms av hur ofta en tidning kommer ut och hur många prenumeranter den har. Under 2021 betalades 67 miljoner euro (678 miljoner SEK) i driftsstöd.
I presstödet ingår också två olika distributionsstöd för tryckt dagspress. Det ena syftar till att stödja samdistribution av tidningar, medan det andra är ett stöd för postdistribution av tidningar i glesbygd. Det senare infördes 2021 för att möjliggöra fortsatt tidningsdistribution varje vardag i områden som påverkats av att postföretaget Postnord gått över till varannandagsutdelning. Medel är säkerställda till och med år 2025.
Mediestödet till allmänna nyhetsmedier är öppet för dagspress, webbaserade medier, radio och tv. I mediestödet ingår tre stödordningar: ett stöd för lokal journalistik som syftar till att motarbeta så kallade vita fläckar eller nyhetsöknar i glesbygd, ett innovations-och utvecklingsstöd för utveckling av digitala tjänster och digital samverkan mellan medier, och sedan 2020 ett redaktionsstöd som baseras på kostnaderna för redaktionell verksamhet. Till skillnad från presstödet, som är ett rättighetsstöd, delas mediestöd ut i mån av tillgång på medel.
Utredning föreslår modernisering av mediestödet från och med 2024
I juni 2022 presenterades utredningen Ett hållbart mediestöd för hela landet med fokus på allmänna nyhetsmedier. Utredningen föreslår en ny ordning för press- och mediestöden genom att ersätta de olika stödformerna med ett samlat teknikneutralt stöd. Tyngdpunkten ska ligga på stöd till lokala och regionala nyhetsmedier. Enligt förslaget ska ett behovsprövat redaktionsstöd ersätta det nuvarande rättighetsbaserade driftsstödet. De nuvarande stöden till distribution och lokal journalistik ska bakas in i det allmänna redaktionsstödet. Dessutom införs ett demokrativillkor. Vidare föreslår utredningen att mediestödet ska lagregleras, det vill säga få en egen lag som kompletteras med en förordning. Förändringarna ska införas från och med 2024.
Här finner du mer statistik om direkt mediestöd i Norden
I Nordicoms databas kan du ladda ner följande statistik på engelska: Government direct subsidies to newspapers and news media in the Nordic countries, 2000–2021. Välj Region: Norden, Medier: Dagspress.
Data är insamlad i samarbete med Nordicoms nordiska statistiknätverk: Statistikcentralen i Finland, Hagstofa Íslands (den isländska statistikcentralen) och medienorge.
Nationella dokument och andra källor
Nedan följer länkar till mediemyndigheternas webbsidor om mediestöd, mediestödslagar och förordningar, pressmeddelanden från departement och medieutredningar.