Filterbubblors påverkan på demokratiska processer är något som diskuterats ofta under de senaste åren. Idén om filterbubblor kommer från journalisten Eli Pariser, och går ut på att algoritmer på nätet filtrerar information utifrån tidigare sökningar. Detta skulle i förlängningen innebära att vi omsluts av information som enbart stämmer överens med våra befintliga åsikter, i en slags bubbla.
I en ny artikel, publicerad i Nordicoms vetenskapliga tidskrift Nordicom Review, har Peter Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, undersökt filterbubblors existens och betydelse för samhället i stort.
- Visst kan selektiv medieanvändning ha betydelse, men att dra det så långt som att säga att det skulle ha effekt på en bredare samhällsnivå, som skulle innebära att människor inte ser utmanande information och i förlängningen leda till en ökad polarisering eller demokratins kollaps, finns det ingenting som tyder på, säger Peter Dahlgren.
Människor tar del av information som både bekräftar och utmanar
I studien avfärdas idén om filterbubblor först ur ett psykologiskt perspektiv. Idén bygger på att människor bara tar del av information som bekräftar deras åsikter, något som enligt Peter Dahlgren inte stämmer.
- Vi har visserligen sett att människor i lite högre utsträckning tar del av information som stämmer överens med deras åsikter, men det är gradskillnader det handlar om.
Det är just de här gradskillnaderna som tenderar att försvinna när man pratar om filterbubblor.
- Att människor bara skulle välja det som stämmer överens med deras egna åsikter, och välja bort allt annat har varit framträdande i samhällsdebatten. Men det är väldigt svårt att hitta människor som faktiskt gör det. De allra flesta tar del av information som både bekräftar och utmanar den egna föreställningen, säger Peter Dahlgren.
Algoritmer är inga tankeläsare
Idén om filterbubblor avfärdas även ur ett tekniskt perspektiv. Den bygger nämligen på en allmän uppfattning om att algoritmer kan läsa våra tankar, något som inte heller är sant.
- Det finns en utbredd missuppfattning om kraften i algoritmer. De är inte smartare än de data som vi matar in i dem. Så kallade rekommendationsalgoritmer baseras på beteendet hos en stor grupp människor, inte en enskild individ. Dessa algoritmer antar att du kommer göra samma val som gruppen, men de kan inte läsa dina tankar, säger Peter Dahlgren.
Oklart vad en filterbubbla är
Det viktigaste argumentet mot idén om filterbubblor handlar dock om att det inte är helt klart vad en filterbubbla faktiskt är. Idén försvaras ofta med att det finns algoritmer på nätet och att det finns människor som blir polariserade, men enligt studien finns det ingenting som tyder på ett tydligt orsakssamband.
- Säger man att någonting existerar så måste man vara väldigt specifik med vad det är. I det här fallet har man bara utgått ifrån att filterbubblor finns och att vi måste göra någonting åt dem, utan att egentligen ha något stöd för det.
- Filterbubblan är en fantasiprodukt kan man säga, säger Peter Dahlgren.
Mia Jonsson Lindell