Tidningshög.
Foto: Adobe Stock

Minskad lönsamhet för medierna trots rekordhög medieanvändning

Ny publikation
 | 25 oktober 2023
Medieåret 2022 kom att präglas av ett stort medie- och nyhetsintresse hos allmänheten för att ta del av information om den fortsatta coronapandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och höstens allmänna val. Under slutet av året och inledningen av 2023 påverkades medieföretagen också av stigande kostnader, fallande reklamintäkter och en vikande konjunktur. Det visar rapporten Medieekonomi 2023.

Rapporten Medieekonomi 2023 är publicerad av Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) och framtagen i samverkan med Nordicom. Nedan sammanfattas några av slutsatserna. Hela rapporten finns att läsa och ladda ner på MPRT:s webbplats.

Stabil mediekonsumtion

Nordicoms medievaneundersökning Mediebarometern 2022 visade att allmänheten behöll sin höga mediekonsumtion under året och att olika mediers räckvidd i befolkningen var mer eller mindre oförändrad jämfört med 2021.

Hushållen ökade sina digitala medieutgifter

Den fortsatt stora mediekonsumtionen var ett av flera bidragande skäl till att publik- och användarintäkterna ökade för många av landets tidnings- och tv-bolag. Genomsnittet för hushållens samlade medieutgifter 2022 var enligt Kantar Sifos beräkningar cirka 16 700 kronor. Under senare har hushållen lagt en allt större andel av sina medieutgifter på digitala kanaler.

Reklaminvesteringarna slog nytt rekord

Reklaminvesteringarna ökade kraftigt 2021 och fortsatte därefter uppåt även under 2022. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik växte investeringarna under 2022 med nästan 7 procent. Tillväxten innebar att det investerades 49,5 miljarder kronor i reklam det här året. Aldrig tidigare har det investerats ett lika stort belopp i reklam under ett enskilt år.

Reklaminvesteringarnas fortsatta förflyttning från journalistiska medier till icke-journalistiska plattformar strök under trenden med en ökad betydelse av publik- och användarintäkter för kommersiellt finansierade nyhetsmedier. Sammantaget förstärkte därmed medieåret 2022 utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar nordiska mediehus till förmån för globala plattformsbolag.

Växande konsumtion av digitalt och strömmat

Det växande tittandet på strömmade tv- och filmtjänster är vid sidan av den allmänna digitala expansionen också̊ en följd av att konkurrensen hårdnat på den svenska marknaden i takt med att fler utländska aktörer etablerat sig här.

Viaplay Group var även under 2022 den ekonomiskt största aktören på den svenska kommersiella tv-marknaden med en omsättning på cirka 15,7 miljarder kronor. Näst största bolag var Telia Companys TV4 vars rörelseintäkter det här året uppgick till 5,0 miljarder kronor. Public services programbolag Sveriges Television omsatte 5,3 miljarder kronor.

Mätt i tittartid var TV4 och SVT i det närmaste jämstarka när det handlar om tablå-tv, enligt Mediamätning i Skandinavien. När det handlar om tittartiden online dominerade SVT vad gäller det totala tittandet. 
 
Under 2022 lyssnade ungefär åtta av tio personer i Sverige på radio i någon form en genomsnittlig dag. Sveriges Radio var marknadens största aktör både lyssningsmässigt och ekonomiskt. Över hälften av befolkningen lyssnar till Sveriges Radio under en vanlig dag. Bolagets rörelseintäkter uppgick till 3,2 miljarder kronor. 
 
På den kommersiella radiomarknaden fortsatte bolagen Bauer Media och Viaplay Group Radio att vara de mest framträdande aktörerna. Totalt lyssnade 31 procent av befolkningen på deras eller annan reklamradio under genomsnittlig dag. Bauer-gruppens omsättning har inte gått att beräkna då deras årsredovisningar för 2022 inte varit tillgängliga. Viaplays radioverksamhet uppskattas däremot ha omsatt 628 miljoner kronor 2022.

Försvagad lönsamhet för dagspressen

För dagspressens del ökade de sammanlagda intäkterna till cirka 14,4 miljarder, inklusive driftsstödet. Men samtidigt som intäkterna växte så försämrades den medel- och högfrekventa dagspressens lönsamhetsgrad jämfört med de senaste åren. Bruttomarginal i median sjönk från +4,5 procent 2021 till +2,3 procent 2022. Marginalen försvagades primärt av ökade kostnader för papper och distribution.

Rapporten Medieekonomi 2023 är en del av rapportserien Medieutveckling som ingår i Myndigheten för press, radio och tv:s uppdrag att följa medieutvecklingen. Utöver rapporten om medieekonomi, som tas fram i samarbete med Nordicom, inkluderar serien rapporter om mediepolitik, mediekonsumtion, mediemångfald samt svenska nyhetsvanor. Medieekonomi 2023 har skrivits av Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom, och Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom.


Tobias Lindberg

Områden :