NYHET | 19 jan 2021

Politisk kommunikation: Vad händer med den nordiska modellen?

Nordiska flaggor utanför Riksdagshuset i Stockholm
Foto: Magnus Fröderberg – norden.org

De nordiska länderna har länge setts som en förebild när det kommer till politisk och ekonomisk styrning. Men med förändringar i såväl politiska system som mediesystem ställs den så kallade nordiska modellen inför utmaningar. En ny antologi, publicerad av Nordicom, undersöker politisk kommunikation i de nordiska länderna och ifrågasätter om en tydlig nordisk modell verkligen existerar.

Antologin Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries, redigerad av Eli Skogerbø, Øyvind Ihlen, Nete Nørgaard Kristensen och Lars Nord, ser bortom vanliga generaliseringar om Norden och syftar till att ge en mer nyanserad bild av politisk kommunikation i de nordiska länderna i dag.

En viktig slutsats som dras i studien är att det knappt är relevant att tala om en tydlig nordisk modell när det kommer till politisk kommunikation.

– Jag tycker inte vi har anledning att säga att de nordiska länderna är vare sig provinsiella eller annorlunda jämfört med andra demokratier, säger Eli Skogerbø, professor vid Universitetet i Oslo och en av redaktörerna bakom antologin.

– Vi menar att det är väldigt viktigt att inte klumpa ihop de här länderna till en och samma modell, utan att behandla dem som separata länder med betydelsefulla skillnader, men med några faktorer som förenar dem.

Några av de särdrag som antologin tar upp som förenande för de nordiska länderna är pragmatism, vikten av förhandlingar, och de nordiska systemens flexibilitet.

– Det man skulle kunna säga är att de nordiska länderna har någon typ av fördel när det kommer till demokratisk motståndskraft, säger Skogerbø.

– Jag tror att det har att göra med den här pragmatismen, strävan efter att hitta kompromisser, vilket är något vi ser i alla de nordiska länderna – det finns ett högt förtroende för medier och politiska institutioner. Inte bland alla grupper i samhället, men mer i Norden än i andra länder.

Förändrade system och nya röster

Studien undersöker också hur villkoren för politisk kommunikation i de nordiska länderna har förändrats under de senaste decennierna, med en ökad polarisering och försvagning av politiska partier.

– Det är uppenbart att fempartisystemet har brutits upp överallt. I dag ser vi mer polarisering i alla de nordiska länderna – möjligtvis med undantag för Island, som också skiljer sig från de övriga länderna på många andra sätt – men vi ser mer polarisering och det vi kan kalla mer extrema partier, säger Skogerbø.

Något annat som påverkar hur politik kommuniceras är utvecklingen av mediesystemen. Medan traditionella medier tappar läsare, lyssnare och tittare har digitala kommunikationsmedier fått stor spridning.

– De politiska förändringarna har gått hand i hand med utvecklingen och spridningen av sociala medier, vilket har lett till att fler politiker använder sig av sociala medier för att skapa direktkontakt med väljare, inte minst när det kommer till mobilisering av väljare.

Både polariseringen och den ökade användningen av digitala medier har starka kopplingar till förändringarna i den politiska kommunikationen, men Skogerbø understryker att fler faktorer är inblandade.

– Det kan också kopplas till det faktum att nya röster hörs oftare nuförtiden, säger hon.

– Nya minoritetsgrupper har fått tillträde till de politiska partierna på både lokal och nationell nivå. Det ser vi väldigt tydligt i Sverige, såklart, men också i Norge och Danmark.

Brett perspektiv på politisk kommunikation

Antologin utmanar även gränserna för vad politisk kommunikation faktiskt är genom att visa på hur den kan förekomma i flera olika sammanhang. Skogerbø förklarar:

– Vi har tydliggjort att politisk kommunikation inte bara är kampanjer och nyheter, vilket ofta är fallet i storskaliga jämförande studier.

– Politisk kommunikation finns också i populärkultur och underhållning – tv-serier till exempel. Vi lyfter fram Borgen och Invisible Heroes som exempel på serier som verkligen berättar något om Norden när det kommer till politisk kommunikation, och vi försöker att inkludera nya aktörer.

Hitta antologin här

Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries består av 19 kapitel som berör likheter och skillnader mellan politisk kommunikation i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

 

---

JULIA ROMELL