Public service

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt.

Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre.

Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras.

Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer.

Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Innehåll

Förord
Jonas Ohlsson

Inledning
Johannes Bjerling

Är public service-medierna partiska?
Bengt Johansson

Hur står sig public services förtroendekapital?
Ulrika Andersson & Marina Ghersetti

Bidrar public service till bättre informerade medborgare?
Jesper Strömbäck & Adam Shehata

Skiljer sig public service-mediernas journalistik från annan journalistik?
Anna Maria Jönsson

Vad tycker medborgarna om public service?
Peter Jakobsson, Johan Lindell & Fredrik Stiernstedt

Är public service ett hot mot dagspressens digitala affärsmodell?
Maria Norbäck & Jonas Ohlsson

Sammanfattning av bokens slutsatser
Johannes Bjerling

Forskarnas korta svar

Är public service-medierna partiska?

Hur står sig public services förtroendekapital?

Bidrar public service till bättre informerade medborgare?