Kommersiell spårning utbredd på skandinaviska kommunwebbplatser

I en ny studie har forskare från universitet i Danmark, Norge och Sverige granskat hur kommunala webbplatser i Skandinavien använder tredjepartsspårare – alltså teknik som följer besökare på nätet. Som tidigare studier har visat kan spårningen även fortsätta när användarna avböjer cookies, en rättighet som de har enligt GDPR. Undersökningen omfattar perioden 2007 till 2023 och visar att kommunernas digitala tjänster i stor utsträckning använder spårning från teknikjättar som Google (Alphabet) och Facebook (Meta).

– Det innebär att när invånare söker jobb, ansöker om bygglov eller tittar i skolkalendern på sin kommuns webbplats, så samlas deras personliga information in – ofta utan att de är medvetna om det, och utan insyn i vad informationen används till, säger Helle Sjøvaag, professor i journalistik vid universitetet i Stavanger. 

Personlig information som betalning 

Studien visar att kommunala webbplatser i hög utsträckning samlar in personlig information om besökarna, vilket utgör en slags dold kostnad för medborgarna. När man använder kommunens digitala tjänster betalar man i praktiken med sin persondata. Den används dels för att stödja kommunens verksamhet, dels för att gynna den globala reklamindustrins analysarbete.

– Den information som samlas in kan säga mycket om dig: om du jobbar eller är sjukskriven, var du bor, om du har barn – till och med hur du rör dig i vardagen – information som sedan kan användas för att skapa riktad reklam på nätet, säger Cornelia Brantner, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstad universitet. 

Uppmanar till ändring  

I en tid då digitalisering ofta ses som en lösning för ökad tillgänglighet och effektivitet, vill forskarna bakom studien varna för att grundläggande välfärdsprinciper riskerar att urholkas. 

– Digitala offentliga tjänster måste regleras med samma omsorg som dess fysiska motsvarigheter. Det är inte rimligt att medborgarnas data ska vara gratis, och dessutom ska inte offentliga infrastrukturer verka som reklampelare, säger Helle Sjøvaag.  

Forskarna uppmanar nu de skandinaviska regeringarna att förbjuda kommersiella spårare på kommunala webbplatser. De vill också att det blir tydligt hur invånarnas data används, vem som tjänar på den – och att verktyg som Google Analytics ersätts med öppna och mer integritetssäkra alternativ. 

Läs mer: Studien “Datafying citizens: Third-party trackers and data-as-payment in government infrastructure” av Helle Sjøvaag, Cornelia Brantner, Raul Ferrer-Conill, Michael Karlsson, och Rasmus Helles är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Läs hela studien här: https://sciendo.com/article/10.2478/nor-2025-0004
 

Kontakt

• Helle Sjøvaag, professor i journalistik vid universitetet i Stavanger, telefon: +47 984 41 989, e-post: helle.sjovaag@uis.no
• Cornelia Brantner, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstad universitet, telefon, 073–301 99 48, e-post: cornelia.brantner@kau.se
• Mia Jonsson Lindell, kommunikatör på Nordicom, telefon: 076–618 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se

Pressmeddelandet på danska 

Kommerciel sporing udbredt på skandinaviske kommunale hjemmesider

Skandinaver hører til verdens mest overvågede borgere – uden at vide det. En ny undersøgelse fra Nordicom – center for nordisk medieforskning ved Göteborgs universitet – viser, at kommunale hjemmesider i Danmark, Norge og Sverige i høj grad indeholder kommercielle tredjepartssporere, der indsamler følsomme data, blandt andet til reklameformål.

Forskere fra universiteter i Danmark, Norge og Sverige har undersøgt, hvordan kommunale hjemmesider i Skandinavien anvender tredjepartssporing, som følger brugere på nettet. Tidligere studier har vist, at sporing kan finde sted, selv når brugerne har afvist cookies – hvilket de ifølge GDPR har ret til. Undersøgelsen dækker perioden 2007 til 2023 og viser, at kommunernes digitale tjenester i høj grad benytter sig af sporing fra teknologigiganter som Google (Alphabet) og Facebook (Meta).

– Det betyder, at når borgere søger job, ansøger om byggetilladelser eller kigger i skolens kalender på deres kommunes hjemmeside, så indsamles deres personlige oplysninger – ofte uden at de er klar over det, og uden indsigt i, hvad informationen bruges til, siger Helle Sjøvaag, professor i journalistik ved Universitetet i Stavanger.

Personlige oplysninger som betaling

Studiet viser, at kommunale hjemmesider i stor udstrækning indsamler personlige oplysninger om de besøgende, hvilket udgør en slags skjult omkostning for borgerne. Når man benytter kommunens digitale tjenester, betaler man i praksis med sine persondata. Disse bruges dels til at understøtte kommunens arbejde, men også til at gavne den globale reklameindustris analysearbejde.

– De oplysninger, der indsamles, kan afsløre meget om dig: om du er i arbejde eller sygemeldt, hvor du bor, om du har børn – endda hvordan du bevæger dig i hverdagen – information, som derefter kan bruges til målrettet reklame på nettet, siger Cornelia Brantner, professor i medie- og kommunikationsvidenskab ved Karlstads universitet.

Opfordrer til ændringer

I en tid, hvor digitalisering ofte ses som en løsning på tilgængelighed og effektivitet, advarer forskerne bag studiet om, at grundlæggende velfærdsprincipper risikerer at blive undermineret.

– Digitale offentlige tjenester skal reguleres med samme omhu som deres fysiske modparter. Det er ikke rimeligt, at borgernes data skal være gratis, og offentlige infrastrukturer bør ikke fungere som reklamesøjler, siger Helle Sjøvaag.

Forskerne opfordrer nu de skandinaviske regeringer til at forbyde tredjepartssporing med kommercielle formål på kommunale hjemmesider. De ønsker også, at det bliver tydeligt, hvordan borgernes data bruges, hvem der tjener på den – og at værktøjer som Google Analytics erstattes med åbne og mere privatlivsbeskyttende alternativer.

Læs mere: Studiet “Datafying citizens: Third-party trackers and data-as-payment in government infrastructure” af Helle Sjøvaag, Cornelia Brantner, Raul Ferrer-Conill, Michael Karlsson og Rasmus Helles er udgivet i det videnskabelige tidsskrift Nordicom Review, som udgives af Nordicom ved Göteborgs universitet.

Læs hele studiet her: https://sciendo.com/article/10.2478/nor-2025-0004

Kontakt:

• Helle Sjøvaag, professor i journalistik ved Universitetet i Stavanger
  Telefon: +47 984 41 989
  E-mail: helle.sjovaag@uis.no
• Cornelia Brantner, professor i medie- og kommunikationsvidenskab ved Karlstads universitet
  Telefon: +46 733 01 99 48
  E-mail: cornelia.brantner@kau.se
• Mia Jonsson Lindell, kommunikationsmedarbejder ved Nordicom
  Telefon: +46 766 18 66 22
  E-mail: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se

Pressmeddelandet på norska 

Kommersiell sporing utbredt på skandinaviske kommunale nettsteder

Skandinaver er blant verdens mest overvåkede innbyggere – ofte uten å vite det. En ny studie fra Nordicom ved Göteborgs universitet avslører at kommunale nettsider i Danmark, Norge og Sverige i stor grad benytter kommersielle tredjepartssporere. Disse samler inn sensitiv informasjon om brukerne – ofte til bruk i målrettet reklame og andre kommersielle formål.

I studien har forskere fra universiteter i Danmark, Norge og Sverige undersøkt hvordan kommunale nettsider i Skandinavia bruker tredjepartssporing – altså teknologi som følger nettbrukere på tvers av nettsteder. Som tidligere studier har vist, kan sporing også fortsette selv når brukerne avslår informasjonskapsler – en rettighet de har ifølge GDPR. Undersøkelsen dekker perioden 2007 til 2023 og avdekker omfattende bruk av sporing fra teknologigiganter som Google (Alphabet) og Facebook (Meta).

– Det betyr at når innbyggere søker jobb, sender inn byggesøknader eller ser i skolekalenderen på kommunens nettside, så blir deres personlige informasjon samlet inn – ofte uten at de vet det, og uten innsikt i hva informasjonen brukes til, sier Helle Sjøvaag, professor i journalistikk ved Universitetet i Stavanger.

Personopplysninger som betaling

Studien viser at kommunale nettsider i stor grad samler inn personopplysninger om besøkende, noe som utgjør en slags skjult kostnad for innbyggerne. Når man benytter seg av kommunens digitale tjenester, betaler man i praksis med sine egne data. Denne informasjonen brukes dels for å støtte kommunens virksomhet, men også til å styrke den globale reklameindustriens analysearbeid.

– Dataene som samles inn, kan fortelle mye om deg: om du er i arbeid eller sykmeldt, hvor du bor, om du har barn – til og med hvordan du beveger deg i hverdagen. Informasjon som senere kan brukes til målrettet reklame på nettet, sier Cornelia Brantner, professor i medie- og kommunikasjonsvitenskap ved Karlstads universitet.

Oppfordrer til endring

I en tid der digitalisering ofte blir sett på som en løsning for økt tilgjengelighet og effektivitet, advarer forskerne bak studien om at grunnleggende velferdsprinsipper står i fare for å undergraves.

– Digitale offentlige tjenester må reguleres med samme ansvar som deres fysiske motstykker. Det er ikke rimelig at innbyggernes data skal være gratis – og offentlige infrastrukturer skal ikke fungere som reklameplattformer, sier Helle Sjøvaag.

Forskerne oppfordrer nå de skandinaviske regjeringene til å forby kommersielle sporere på kommunale nettsider. De ønsker også økt åpenhet om hvordan innbyggernes data brukes, hvem som tjener på dem – og at verktøy som Google Analytics erstattes med åpne og mer personvernsikre alternativer.
 

Les mer: Studien “Datafying citizens: Third-party trackers and data-as-payment in government infrastructure” av Helle Sjøvaag, Cornelia Brantner, Raul Ferrer-Conill, Michael Karlsson og Rasmus Helles er publisert i det vitenskapelige tidsskriftet Nordicom Review, utgitt av Nordicom ved Göteborgs universitet.

Les hele studien her: https://sciendo.com/article/10.2478/nor-2025-0004

Kontakt

• Helle Sjøvaag, professor i journalistikk ved Universitetet i Stavanger, telefon +47 984 41 989, e-post: helle.sjovaag@uis.no
• Cornelia Brantner, professor i medie- og kommunikasjonsvitenskap ved Karlstads universitet, telefon: +46 733 01 99 48, e-post: cornelia.brantner@kau.se
• Mia Jonsson Lindell, kommunikasjonsrådgiver ved Nordicom, telefon: +46 766 18 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se