Nedan hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om Mediebarometern. För mer information går det bra att kontakta vår undersökningsansvarige Karin Hellingwerf på karin.hellingwerf@nordicom.gu.se eller telefonnummer 031 786 19 92.
Vad mäts i undersökningen?
Mediebarometern är en frågeundersökning som mäter den dagliga räckvidden för olika medier. Med daglig räckvidd menas andelen av de svarande som anger att de tog del av ett specifikt medium eller medieinnehåll under gårdagen. Mediebarometern mäter också tillgången till olika typer av medier och medietekniker samt hur lång tid de svarande ägnade åt olika medier under gårdagen.
Vilka ingår i undersökningen?
Mediebarometern bygger på ett stratifierat slumpmässigt urval av den svenska befolkningen i åldern 9 till 85 år. Urvalet är draget från Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och inkluderar både svenska medborgare och personer med utländskt medborgarskap som är folkbokförda i Sverige. Urvalsstorleken är beräknad så att svarsunderlaget skall uppgå till drygt 6 000 svar.
Hur går undersökningen till?
Mediebarometern genomförs som en kombinerad webb- och telefonundersökning. Samtliga personer i urvalet kontaktas inledningsvis via brev med inloggningsuppgifter och QR-kod till en webbenkät. Det finns även möjlighet att ringa in till fältföretaget för att besvara enkäten över telefon. Till personer med tillgängliga mobilnummer skickas upp till två påminnelser via sms med en länk till webbenkäten.
När genomförs undersökningen?
Mediebarometern har som ambition att spegla medieanvändningen under hela året och under samtliga sju veckodagar. Undersökningen genomförs under perioderna slutet av januari till och med juni samt från slutet av augusti till och med december.
Hur redovisas resultaten?
Resultatet från Mediebarometern presenteras i en årlig huvudrapport som redovisar resultaten både för befolkningen 9 till 85 år som helhet och för olika undergrupper. De gruppvisa redovisningarna avser ålder, kön, utbildningsnivå och boendeort. Samtliga rapporter och webbsända seminarier som presenterar Mediebarometerns resultat finns fritt tillgängliga via Nordicoms hemsida.
Hur representativa är resultaten?
Mediebarometern genomförs med hjälp av ett stratifierat urval. Det innebär att grupper i befolkningen som vanligtvis är mindre benägna att svara på frågeundersökningar bjuds in i större utsträckning till at delta i undersökningen, än grupper som har en högre svarsbenägenhet. Syftet är att säkerställa ett robust svarsunderlag i olika befolkningsgrupper för att kunna göra nedbrytningar på dessa. Mediebarometern har under de senaste åren uppvisat en god representativet när det gäller kön, ålder och boendeort. När det gäller utbildningsnivå har andelen svarande med en eftergymnasial utbildning varit något överrepresenterad medan andelen utan eftergymnasial utbildning varit något underrepresenterad. Eftersom undersökningen enbart genomförs på svenska finns det även en naturlig överrepresentation av svensktalande personer bland de svarande. Resultaten i Mediebarometern bygger genomgående på oviktade svar.
Hur finansieras undersökningen?
Ansvaret att genomföra Mediebarometern ingår Nordicoms uppdrag från det svenska kulturdepartementet. Härtill lämnar ett antal aktörer på medieområdet viktiga bidrag till Mediebarometerns genomförande och metodutveckling. Det rör sig om Bonnier News, Dentsu, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, IRM – Institutet för reklam- och mediestatistik, Svenska Dagbladet, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Radio, Sveriges Television, Sveriges Tidskrifter och Sveriges Utbildningsradio. Nordicom svarar självständigt för undersökningens frågor och analyser.
Vill du analysera Mediebarometerns datamaterial?
Som forskare eller doktorand kan du beställa datafiler från Mediebarometern via SND, Svensk nationell datatjänst, där data från alla Mediebarometer-undersökningarna finns tillgängliga. Tjänsten är gratis, men medgivande från Nordicom krävs innan materialet lämnas ut.