Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007
Ett särskilt frågeområde i den årliga undersökningen Mediebarometern rör svenskarnas internetvanor. Resultaten från dessa frågor presenteras utförligt i Internetbarometern. Rapporten beskriver tillgången till internet i Sverige och hur internetanvändningen ser ut en genomsnittlig dag – till exempel hur stor andel av befolkningen som använder internet, när och hur länge det används och vad användarna gör på internet. Rapporten presenterar även resultat av frågor kring mobiltelefoni och elektroniska spel.
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009
Observera att Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 endast finns som pdf-fil, för gratis nedladdning.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2012
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. Medieanvändningen studeras oavsett distributionsteknik – radio och tv via Internet och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker är inkluderade i Mediebarometern.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2011
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. Medieanvändningen studeras oavsett distributionsteknik – radio och tv via Internet och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker är inkluderade i Mediebarometern.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2010
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. Medieanvändningen studeras oavsett distributionsteknik – radio och tv via Internet och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker är inkluderade i Mediebarometern.
Bokläsning i den digitala tidsåldern: Aktuella undersökningar från Nordicom och SOM-institutet
Den 1 januari 2002 sänktes mervärdesskatten på böcker och tidskrifter från 25 procent till 6 procent. För att följa och granska prisutvecklingen efter denna momssänkning tillsattes Bokpriskommissionen. Det treåriga uppdraget innefattade också en uppgift om att ’verka för att läsandet ökar i alla grupper’ och Bokpriskommissionen hade att redovisa hur detta mål uppnåddes. Kulturdepartementet uppdrog åt SCB att genomföra erforderliga undersökningar. När det gällde att följa momssänkningens effekter på bokläsningen vände sig SCB till Nordicom vid Göteborgs universitet.
Tidningen och boken i det nya medielandskapet: Statistik från Mediebarometern. Analyser och kommentarer av medieforskare
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2001
I Nordicoms Mediebarometer ställdes 1995 för första gången en fråga om tillgången till Internet i hemmet – tre procent uppgav då att de hade tillgång till Internet hemma. 2001 är motsvarande siffra 60 procent. Fortfarande är dock skillnaderna mellan olika åldersgrupper mycket stor: av 15-19-åringar har 80 procent tillgång till nätet i hemmet, bland pensionärerna är det 17 procent.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2009
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. Medieanvändningen studeras oavsett distributionsteknik – radio och tv via Internet och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker är inkluderade i Mediebarometern.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2008
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. Medieanvändningen studeras oavsett distributionsteknik – radio och tv via Internet och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker är inkluderade i Mediebarometern.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2005
En genomsnittlig dag 2005 tittade 86 procent av svenskarna på TV, 81 procent läste en dagstidning och 74 procent lyssnade på radio. Dessa tre var de bland allmänheten helt dominerande medierna. Andelen som använde Internet var 42 procent, andelen tidskriftsläsare var 41 procent, andelen bokläsare 38 procent, andelen CD-lyssnare var 35 procent. Lägst en genomsnittlig dag låg video/DVD 15 procent, mp3 10 procent, kassettband 4 procent, och bio en procent. 2005 var den samlade tiden för all medieanvändning, bruttotiden, 5 timmar och 41 minuter.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2004
En genomsnittlig dag 2004 tittade 85 procent av svenskarna på TV, 81 procent läste en dagstidning och 73 procent lyssnande på radio. Dessa tre var de bland allmänheten helt dominerande medierna. Andelen som läste en tidskrift var 39 procent, andelen bokläsare 37 procent, andelen CD-lyssnare och Internetanvändare var för vardera 35 procent. Lägst en genomsnittlig dag låg video/DVD 14 procent, kassettband 5 procent, och bio en procent. På vardagarna har dagspress, radio, tidskrifter och Internet en något större publik, medan TV, video/DVD och CD-lyssnande ökar under veckoslutet.
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2003
Det svenska massmediesystemet håller på att fragmenteras i en ökande takt. Visserligen håller de stora medierna sin position i människors vardag, men publiken fördelar sig över ett allt större antal olika kanaler. Förändringarna mellan enskilda år är vanligen små men i ett längre perspektiv är det möjligt att se hur tillkomsten av nya medier påverkar publikens medieanvändning. Det finns dock en grundläggande tröghet i publikens medievanor som gör att det tar tid att ställa om när mediesystemet ändrar sig.
