Medieföretagens position i ett ojämställt näringsliv

Svenskt näringsliv är inte jämställt. Både Almi Företagspartners årliga undersökning Styrelsekartläggningen och stiftelsen Allbrights årliga rapporter visar att män oftast är i majoritet i företagens ledning. Som en del i arbete med att följa den svenska medieutvecklingen har Nordicom därför kartlagt hur fördelningen av kvinnor och män ser ut i ledningen för svenska medieföretag. Genomgången 2020 visar en allt mer positiv utveckling mot ökad jämställdhet över tid. Men fortfarande är det en bit kvar till jämställda medieföretag.

Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom. 
Publicerad: 11 november 2021.
Uppdaterad: 22 juni 2022. Nya responsiva grafer.


I en värld där människors samtid beskrivs och speglas i nyhetsmedier så uppmärksammar dessa även regelbundet frågor om jämställdhet i samhälle och näringsliv – inte minst i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars varje år. Men hur ser motsvarande strukturer ut i den bransch som bevakar samhälle och näringsliv? Nordicom har undersökt hur stor andelen kvinnor som satt i styrelser eller var vd för dagstidningsföretag och programföretag inom radio och tv i Sverige 2020. Undersökningen baseras på årsredovisningar och för 2020 ingick totalt 41 företag.

En tidigare kartläggning utifrån årsredovisningar gjordes av dagstidningsbranschen 2012, studien upprepades 2018 och då inkluderades även radio och tv.

Medieföretagens styrelser har blivit jämställda

Det visar sig att 2020 har styrelsesammansättningen i mediebranschen gått från en tidigare låg grad av jämställdhet till att en allt större andel kvinnor har tagit plats i företagens styrelser. På samtliga punkter var det en avsevärd förändring jämfört med 2018. Jämställdhet mellan kvinnor och män anses som uppnådd om proportionen är 40/60 eller jämnare enligt Jämställdhetsmyndigheten.

Källa: Jämställ.nu

Mellan 2018 och 2020 ökade andelen kvinnliga styrelseledamöter från 31 till 41 procent i de undersökta dagstidnings-, radio- eller tv-företagen. År 2020 hade 5 procent (dvs två) av företagen ingen kvinna i styrelsen – men en lika stor andel hade ingen man i styrelsen. Två år tidigare var andelen företag utan någon kvinnlig styrelseledamot 22 procent. I 35 procent av företagen fanns 2020 en kvinnlig styrelseordförande och det är en ökning från 11 procent 2018 (se figur 1).

År 2020 var medieföretagen jämställda när det kom till arbetsstyrkan; 44 procent av heltidsekvivalenterna (det vill säga årsarbetena) var kvinnor och 56 procent var män och det var samma proportioner som två år tidigare.

Av dem som räknades till ledande befattningshavare var 42 procent kvinnor och 58 procent män. Gruppen av företag (27 stycken) som redovisade ledande befattningshavares kön i årsredovisningen var således också jämställd. Det är en tydlig förändring från 2018 då fördelningen bland befattningshavarna var 34 procent kvinnor och 66 procent män.

År 2020 fanns det 32 procent kvinnliga vd:ar och andelen manliga vd:ar var därmed 68 procent. Det är en ökning av andelen kvinnor från 2018 då de besatt 26 procent av vd-posterna.

Även om andelen kvinnor fortfarande tunnas ut ju högre upp i företagsnivån som kartläggningarna har tittat, visar det en tydligt positiv trend mot ökad jämställdhet över tid.

Dagstidningsföretagen allt mer jämställda

En kartläggning av dagstidningsbranschen gjordes även 2012 och därmed går det att jämföra om det har skett någon förändring av jämställdheten i branschen vid tre olika mätpunkter.

Mellan 2012 och 2018 var antalet titlar relativt oförändrat men antalet företag som publicerar dem minskade avsevärt, från 49 till 35 företag. Sammanslagningen av företag har sedan fortsatt och år 2020 granskades 31 företag trots att endast ett fåtal tidningstitlar hade upphört. Det har alltså skett en koncentration i dagstidningsbranschen, där tidningsföretag har köpts upp och fler titlar har lagts under samma paraply.

2020 bestod tidningsföretagens styrelser till 36 procent av kvinnor och 64 procent män. Endast ett företag hade ingen kvinna i styrelsen – men företagens styrelser varierar i storlek, från 3 till 10 ledamöter. Andelen kvinnliga styrelseledamöter var lägre för dagstidningsföretagen än totalen när radio och tv räknas in.

Av dagstidningsföretagens styrelseordföranden var 35 procent kvinnor och i 26 procent av företagen var vd en kvinna.

Studien 2018 visade att andelen kvinnor i tidningsbolagens styrelser ökade, från 24 till 29 procent jämfört med 2012, men att andelen kvinnor som ordförande var oförändrad runt 10 procent. Andelen kvinnor som vd i medieföretagen ökade däremot marginellt mellan 2012 och 2018.

Mellan 2012 och 2020 har det således skett en avsevärd ökning av andelen kvinnor på samtliga positioner. Framför allt ökade andelen kvinnor som ordförande, från cirka 10 till 35 procent. En del av förklaringen finns i den allt mer koncentrerade företagsstrukturen där ordförande i en koncern sedan återfinns på samma post i de olika underliggande verksamhetsdrivande företagen. Är en kvinna i toppen på koncernen får det därför genomslag i kartläggningen.

Under samma period ökade andelen kvinnor i tidningsföretagens styrelser markant från 24 procent till 36 procent. På vd-posten var 15 procent en kvinna 2012 och 2020 hade andelen ökat till 28 procent. Allt detta visar en positiv trend även om det återstår en bit till jämställda styrelserum och en balans mellan kvinnor och män på vd-stolen.

 

Undersökning visar att kvinnor syns allt mer i nyhetsrapporteringen

Rapporten Räkna med kvinnor (Edström och Jacobsson, 2021) är den nationella rapporten för Global Media Monitoring Project 2020. Vart femte år mäter projektet förekomsten av kvinnor i nyhetsmedier under en och samma dag i över hundra länder och Sverige har varit med sedan starten 1995. I Räkna med kvinnor presenteras resultaten för 2020 samt över tid och de visar en tydligt ökad andel kvinnor i nyheterna (38 procent), framför allt mellan 2015 och 2020. Rapportens intervjuer med representanter för dagstidningsföretag visar att dessa i dag arbetar  på ett mer systematiskt sätt med representation – inte bara i journalistiken utan också inom organisationsstrukturen med fler kvinnor på ledande poster.

Vi kan således se två parallella utvecklingar: dels att en större andel kvinnor syns i journalistiken, dels att andelen kvinnor i företagens styrelser och på ledande positioner ökat.

Metod och urval för kartläggning av kvinnor och män i medieföretags styrelse och ledning

Datainsamlingen och bearbetningen är gjord av Ulrika Facht vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Metod

Materialet har samlats in från årsredovisningar som har är hämtade från Bolagsverket och Retriever Business. Data avser balansdagen. I några fall har ytterligare förtydliganden hämtats från Retriever Business företagsinformation.

Företagen i underlaget har valts ut utifrån var respektive företags operativa verksamhet ligger, en sådan bedömning var framför allt viktig att göra vid urvalet av tv-företag. Underlaget bestod både av väldigt stora företag och väldigt små företag och även storleken på företagens styrelser kunde variera mellan företag av jämförbar storlek.

Urval

Dagstidningsföretag

Företag som är direkt rörelsedrivande. Inom branschen varierar det på vilken företagsnivå tidningsverksamheten bedrivs. Ibland läggs tidningsverksamheten i ett moderbolag, ibland i ett eget rörelsedrivande bolag. Under 2010-talet har allt fler tidningar kommit att ingå i större företag i stället för enskilda bolag. Materialet är dock sorterat så att ingen dubbelräkning förekommer inom moderbolag eller koncerner. Urvalet har i första hand gjorts av företag som bedriver flerdagarsutgivning av tidningar, det vill säga att de ger ut titlar som har minst tre utgåvor per vecka. År 2012 ingick 49 företag och 2018 ingick 35 företag. Några av dessa företag ger även ut tidningar som kommer ut med mindre än tre utgåvor per vecka och/eller gratisutdelade tidningar. Fristående gratistidningsföretag, annonsbolag och tryckerier ingår inte i kartläggningen.

Radioföretag

Företag som den 31 december hade tillstånd från Myndigheten för press, radio och tv att sända kommersiell radio i FM (38 tillstånd fördelade på 7 företag men alla samverkar med en av två större aktörer) samt Sveriges Radio som får sitt sändningstillstånd från regeringen.

Tv-företag

Företag som den 31 december hade tillstånd från Myndigheten för press, radio och tv att sända tv i marknätet. För att ingå i underlaget ska företaget ha en aktiv verksamhet och anställd personal i Sverige därför definierades de flest utländska programbolag bort med undantag för Discovery Networks. I underlaget ingår också Sveriges Television som får sitt sändningstillstånd från regeringen.

I kartläggningen av radio och tv ingick även public service-företaget Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som sänder i båda formerna. UR får sitt sändningstillstånd från regeringen.

Styrelse

Samtliga ordinarie ledamöter på balansdagen. Det förekommer att ett företags vd sitter i styrelsen men det är inte alltid fallet. I ett fåtal fall framgick inte om vd var extern eller satt i styrelsen.

En styrelses storlek varierar mellan företag och även mellan företag av jämförbar storlek. För att undvika att storleksskillnaden i sig påverkar resultaten (stora styrelser kan rymma många kvinnor även om deras andel är låg) räknades först ett genomsnitt för kvinnor och män i varje styrelse och därefter beräknades ett medelvärde för alla företag.

Styrelseordförande

Informationen framgick i samtliga kartlagda företag.

Vd

2018 hade ett företag ingen vd och ett saknade uppgift. 2020 saknade fyra företag vd.

Ledande befattningshavare

Informationen om ledande befattningshavare ska framgå i årsredovisningen men företag med i medeltal färre än 50 anställda behöver inte ange uppgiften. Många gjorde det ändå. Några som borde gjorde det inte. Årsredovisningslagen säger att med företagens ledning avses vd och personer i ledande positioner (ibland kallad ledningsgruppen). I de fall vd eller någon annan person i företagets ledning ingår i styrelsen, framgår av lagen att hen ska räknas både i uppgiften om könsfördelningen inom styrelsen och i uppgiften om könsfördelningen bland övriga ledande befattningshavare.

Resultatredovisningen

Basen (N) är alltid beräknad på företag där uppgift finns om inget annat framgår.

Aktuella rapporter om jämställdhet

Räkna med kvinnor. Global Media Monitoring Project 2020. Nationell rapport Sverige 
Edström, Maria & Jacobsson, Josefine (red.) (2021)
Göteborg: JMG, Göteborgs universitet: rapport 87

Utvecklingen står stilla – långt till jämställda styrelser (pdf. 2,7 MB) 
Styrelsekartläggningen, mars 2020 
Stockholm: ALMI företagspartner AB

Högre lönsamhet och omsättning i jämställda styrelser (pdf. 943 kB) 
Styrelsekartläggningen, mars 2021 
Stockholm: ALMI företagspartner AB

Pandemin backar bandet. Allbrightrapporten oktober 2020 
Stockholm: Allbright