Vind i seglen för både radio och tv – dagspressen kämpar i hård motvind

2018 var ett motsägelsefullt år för de svenska medieföretagens ekonomi. Medan de största bolagen inom kommersiell radio och tv var fortsatt mycket lönsamma så gjorde dagspressen sitt sämsta år någonsin visar MPRTs rapport Medieutveckling – Medieekonomi 2019 som publiceras idag

- Analysen av de svenska medieföretagens ekonomiska resultat under 2018 förstärker bilden av att dagens alltmer globala medielandskap har såväl tydliga vinnare som tydliga förlorare också här i Sverige, säger Jonas Ohlsson föreståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, som tagit fram rapporten på uppdrag av MPRT.

Den nya hårdare konkurrenssituationen på mediemarknaden har satt sina spår hos de flesta bolag, men det är dagspressen som är den enskilda mediegren som drabbats hårdast. En stadigt sjunkande försäljning återspeglar sig alltmer i de svenska tidningsföretagens ekonomiska resultat. Den genomsnittliga bruttomarginalen för den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd), föll från +0,9 till -2,2 procent. Det är det sämsta resultatet hittills och det är framförallt landsortspressen som har tagit stryk, där 14 av 19 företag gick med förlust. För stödberättigade tidningar gick det däremot bättre. För tredje året i rad presterade gruppen landsortstidningar med driftsstöd ett samlat resultat över nollstrecket.

- Rapporten visar på det stora behovet av ett fortsatt stöd för dagspressen, vars betydelse för demokratin inte kan underskattas säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör vid MPRT. Det är framförallt oroande att se utvecklingen för den lokala journalistiken – där ju dagstidningarna svarar för ca 70 procent av de kommunala nyheterna.

Den viktigaste förklaringen till de sjunkande intäkterna i den svenska tidningsbranschen är en fallande annonsförsäljning. Under 2018 sjönk annonsförsäljningen i tryckta tidningar med 12 procent medan den digitala annonseringen ökade med 5 procent. Under de senare åren har samtidigt satsningarna på digitala publikintäkter ökat. Förra året redovisade många av landets tidningsföretag en stark tillväxt i försäljningen av digitala prenumerationer. Tillväxten kompenserade dock inte för nedgången för tryckta tidningar, vilket innebär att tidningsförsäljningen som helhet fortsatte att minska under året.

Den svenska tv-branschen är däremot inte en bransch i kris. Både TV4 och Nent Group hör till de mer lönsamma rörelserna på den svenska mediemarknaden. TV4 AB:s rörelseresultat på 1 374 mkr var det starkaste någonsin för företaget. En förklaring till TV4s rekordstarka resultat var att investeringarna i tv-reklam visade på god tillväxt. Likaså visar sig investeringarna i radioreklam ge en positiv utveckling för det ekonomiska utfallet. Även för Bauer Media, den största aktören på den kommersiella radiomarknaden, slutade 2018 med både ökad omsättning och ett förbättrat resultat.

För mer information, kontakta

Läs mer i Medieekonomi 2019 om de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten har tagits fram i samverkan med Nordicom vid Göteborgs universitet. För analysen svarar docent Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom.

 

 

Rapporten

Medieutveckling 2019 - Medieekonomi (3868kb)
Medieutveckling 2019 - Medieekonomi sammandrag (1806kb)
Medieutveckling 2019 - Medieekonomi - Bilagor (2984kb)

Läs mer

Läs mer om medieutvecklingen på Myndigheten för press, radio og tv:s webbplats.