Just nu har Göteborgs universitet problem med sina e-postservrar, vilket innebär att ca hälften av universitetets personal inte kommer åt sin e-post. Om du vill få kontakt med någon av Nordicoms personal rekommenderar vi dig att ringa oss istället. Här finns kontaktuppgifter till Nordicoms medarbetare: https://www.nordicom.gu.se/sv/om-nordicom/personal. Problemet gäller både e-postadresser till enskilda medarbetare och funktionsbrevlådor.

Begränsat militärt inflytande på medieforskning i försvarets tjänst

PghI maj presenterades en statlig utredning om att återinföra en myndighet för psykologiskt försvar. I en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet undersöks den gamla myndigheten för psykologiskt försvar och dess inverkan på tidig svensk medieforskning. I Sverige fanns inte, som i USA, något direkt militärt inflytande på medieforskningen som bedrevs på statligt uppdrag, men det fanns andra problem som jäv vid finansiering.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar upprättades 1954 med två huvudsakliga uppdrag. Dels att förbereda en organisation som skulle kunna sprida information om landet hamnade i krig, dels att på olika sätt samla kunskap om informationspåverkan och befolkningens försvarsvilja. Under samma tid inrättades likartade organisationer i nästan alla västeuropeiska länder.

Medieforskarna Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson vid Södertörns högskola har studerat den medieforskning som utfördes på uppdrag av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar under 1950-talet och tidigt 60-tal. De har också tittat närmare på inverkan från försvars- och nationella säkerhetsintressen på denna forskning.

Under det kalla kriget använde både öst- och västblocket propaganda och psykologisk krigföring, men det saknades kunskap om vilken effekt den faktiskt hade. I USA inledde militären samarbeten med tongivande medieforskare vars studier om opinion och objektivitet fick stort inflytande.

− Den tidiga amerikanska medieforskningen har utstått stor kritik för att ha varit alltför bunden av sina uppdragsgivare och för att ha varit okritiska och inriktade på det samhällsbevarande intresset. Men det är inte detsamma som att det är fel att samverka med militären, i Sverige finns det skäl att vara mindre kritisk, säger Fredrik Stiernstedt.

Även om den amerikanska medieforskningen var en tydlig förebild för Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, och teorier och metoder hämtades därifrån, så var det direkta inflytandet från försvars- och nationella säkerhetsintressen begränsat i Sverige.

− Vi har läst de rapporter som beredskapsnämndens forskare gjorde internt i början av 50-talet. Även om det är ganska instrumentellt så är det bra forskning, det är gediget och intressant att läsa. De forskare som arbetade hos dem tycks ha haft rätt fria händer att söka svar på de frågor de hade, säger Fredrik Stiernstedt.

I Sverige gjorde Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar opinionsundersökningar och gick vidare och undersökte hur opinioner bildas. De sökte efter informationspåverkan från yttre makter och studerade hur opinioner påverkas av massmedia, nyhetsrapportering och lokala opinionsbildare.

Finansierade forskning vid universitet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar valde mellan att bedriva egen forskning och att ge uppdrag till externa forskare, och landade i det senare. Drivande i att forskningen gavs i uppdrag till externa forskare vid universiteten var Jörgen Westerståhl, mångårig ledamot i myndighetens styrelse och inflytelserik professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

− Han satt på dubbla stolar. Göteborgs universitet fick mest anslag från beredskapsnämnden och Westerståhl var den som fick de största bidragen till sin forskning. Men forskning bedrevs även vid andra universitet, exempelvis i Lund, säger Fredrik Stiernstedt.

Genom Jörgen Westerståhl fick Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar visst inflytande på tidig medieforskning vid Göteborgs universitet. Jörgen Westerståhl bidrog till att etablera forskning om opinion, massmedier och propaganda vid Göteborgs universitet och introducerade metoden kvantitativ innehållsanalys som användes i den amerikanska medieforskningen.

− Under en period hade forskningsmedlen från beredskapsnämnden en stor betydelse för den medierelaterade forskning han bedrev. Jag tror att han drevs av en kombination av eget forskningsintresse och uppdrag från beredskapsnämnden säger Fredrik Stiernstedt.

2008 lades Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ned och idag har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap de uppdrag som rör krisinformation och psykologiskt försvar.

I slutet av maj i år lämnade en statlig utredning förslag om en ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret i Sverige. Förslaget är nu ute på remiss. Ett av uppdragen är att beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar.

Det är inte en helt enkel fråga om forskare ska ställa sig i försvarets tjänst eller inte menar Fredrik Stiernstedt.

− Det finns svårigheter med att bedriva forskning på uppdrag eller i samverkan med statliga myndigheter, man är inte lika fri som forskare. Men risken är liten idag att man skulle hamna i samma sits. Det var rätt prövande i början när medieforskning var ett ganska nytt område och det saknades tydliga normer.

 

Läs mer:

Swedish Media Research in the Service of Psychological Defence During the Cold War?” av Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt. Publicerad i Nordic Journal of Media Studies som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

 

Kontakt:

Fredrik Stiernstedt, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, mobil: 073-988 14 49, e-post: fredrik.stiernstedt@sh.se

Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, mobil: 076-618 12 51, e-post: karin.anden@gu.se

Porträtt av Fredrik Stiernstedt

Pressbild av Fredrik Stiernstedt. Fotograf: Anna Hartvig