Pressmeddelanden Arkiv

2009

2009-05-18

Internetanvändingen fortsätter att öka – inte minst bland äldre. Ökningen gäller främst sociala medier. Men TV har fortfarande störst räckvidd med ett undantag – bland 15 till 24-åringarna är det 2008 något fler som ägnar sig åt Internet än TV-tittande en vanlig dag. Vi ser också hur användarmönstret för nyheter håller på att förändras, vilket indikerar såväl en ny journalistroll som krav på en ny mediekunnig och mediekritisk användare. Så sammanfattar Ulla Carlsson, professor och ansvarig för undersökningen vid Nordicom, Göteborgs universitet, resultaten i undersökningen.

Nordicom vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas mediean­vändning, Mediebarometern, som startade 1979. Nu redovisas resultaten från undersök­ningen 2008.

Allt fler äldre aktiva på nätet

Under de senaste fyra åren har andelen Internetanvändare i befolkningen nästan fördubb­lats, från 35 procent till 68 procent, en genomsnittlig dag. Det är fortfarande den interaktiva användningen som ökar mest även om fler tittar på webb-tv och lyssnar på poddradio 2008 än 2007.

Den samlade medietiden ligger dock kvar på samma nivå som de senaste åren, d v s sex timmar, ungdomarna ägnar medierna längst tid, närmare sju timmar.

I det närmaste alla ungdomar använder Internet en genomsnittlig dag men den ålders­grupp som uppvisar den största ökningen under det senaste året är äldre mellan 65 och 79 år, från 29 procent 2007 till 39 procent 2008. Svenska pensionärer är därmed betydligt mer aktiva Internetanvändare än vad som gäller för övriga Europa.

Blygsam användning av bloggar

De äldre är bland de flitigaste användarna av e-post, information/fakta-sökning och dags­tidningsläsning på nätet medan de unga mest söker sig till s k sociala medier och lyssnar på musikfiler. Deltagandet i bloggsfären är fortfarande relativt blygsamt, 8 procent av Inter­netanvändarna ägnar någon tid åt detta en genomsnittlig dag. Mest aktiva är ungdomarna, 15 till 24 år, (17 procent).

Hälften av barnen, 9 till 14 år, spelar dator-/tv-/internetspel en vanlig dag – det handlar om betydligt fler pojkar än flickor.

Stora sociala skillnader i Internetanvändningen

Stora sociala skillnader i Internetanvändningen kvarstår. Det är mer än dubbelt så många bland högutbildade som använder Internet i hemmet en genomsnittlig dag än lågutbildade (69 procent respektive 33 procent). Den digitala kompetensen är också mer utvecklad bland högutbildade – de utnyttjar såväl mediesajter som sociala medier i alla sina delar.

Men när det gäller vad man använder Internet till utifrån ett medieperspektiv – läsa tidningen, titta på TV, lyssna på radio, etc – är dock mönstren likartade oberoende av utbildningsnivå.

Det är fler män (65 procent) som använder Internet i hemmet en genomsnittlig dag än kvinnor (56 procent) och samma mönster upprepas vad gäller tiden (86 minuter resp 67 min). Endast läsning av böcker uppvisar så stora skillnader mellan könen men då är mönstret det omvända. Kvinnorna (42 procent) är betydligt flitigare bokläsare än männen (30 procent) en genomsnittlig dag.

Nyhetsinhämtande i förändring

Ett ändrat beteende vad gäller inhämtande av nyheter i våra vanliga massmedier kan skönjas bland i stort sett alla åldersgrupper även om det är något mer markant bland ungdomar – och män. Det gäller inte minst tittande på nyhetsprogram i TV. I början av 2000-talet tittade drygt hälften (55 procent) av befolkningen på TVs nyhetsprogram en genomsnittlig dag. Denna andel sjunker för varje år och utgör ungefär 40 procent 2008 (inkl webb-TV).

Visserligen inhämtas nyheter från olika nyhetstjänster på Internet som åtminstone i viss utsträckning motsvarar nedgången men det handlar oftast om en annan typ av nyheter. Korta nyhetstexter i de traditionella mediernas nätbaserade nyhetstjänster och mer av åsikter i de mer kommenterande tjänsterna, t ex bloggar. Antalet klick får allt större betydelse för vad som blir en nyhet i en tid då kvalitetstidningens framtid är osäkrare än någonsin.

Förutom ett mer fragmentariskt tillägnande av nyheter i befolkningen indikerar Medie­barometerns resultat en nyhetsjournalistik i förändring där bl a värderingen av källor i allt större utsträckning lämnas till den enskilde användaren. Frågan är vad effekterna blir för journalistrollen och på lite längre sikt demokratins krav på välinformerade medborgare.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Sidor