Pressmeddelanden Arkiv

2019

2019-06-18

Kulturjournalistiken spelade en viktig roll i den svenska rapporteringen av terrorattackerna i Paris 2015. Genom att ta fasta på händelsernas sammanhang med en mer tolkande ansats bidrog den till att belysa aspekter som demokratiska värderingar och känslomässig gemenskap. Men gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

På kvällen den 13 november 2015 inträffade sex koordinerade terrorattacker på olika platser runt om i Paris, flera av dem på ställen där någon form av kulturaktivitet utövades. Förekomsten av terrorattacker mot kulturella mål så som tidningar, musik- eller teaterföreställningar har gjort att kulturjournalister också börjat rapportera kring attackerna. 

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Kristina Riegert och Andreas Widholm, forskare vid Stockholms universitet, undersökt skillnaden mellan vanliga nyheter och kulturjournalistik i rapporteringen av terrorattacken i Paris 2015. 

Fokus på känslor och demokratiska värderingar
Studien visar på viktiga skillnader i nyhets- och kulturjournalistikens sätt att rapportera kring attackerna. Medan nyhetsjournalistiken främst var beskrivande, med fokus på de kortsiktiga följderna och jakten på förövarna, lade kulturjournalistiken större fokus på känslomässig solidaritet, sammanhanget, demokratiska värderingar och terrorismens eventuella konsekvenser. 

 - Kulturjournalistiken fokuserade mindre på enskilda aktörer eller händelser, istället placerades de i ett bredare sammanhang och analyserades i förhållande till dess långsiktiga konsekvenser. Dessutom lades större vikt vid känslomässiga aspekter som solidaritet och gemenskap, säger Kristina Riegert. 

Kulturjournalistikens sätt att blanda estetiska, politiska och etiska perspektiv kan vara viktigt för hur en händelse uppfattas, menar Kristina Riegert. I fallet med terrorattackerna i Paris bidrog kulturjournalistiken till att belysa hur terrorismen kan ses som en attack på demokratiska värderingar, och till att bygga en känslomässig gemenskap med parisarna.

Suddiga gränser
Men gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut. Studien visar också att kulturjournalistiken är på väg allt mer åt nyhetsjournalistikens beskrivande stil. 

 - Trycket från en ökad digitalisering och större fokus på att snabbt rapportera kring händelser har också påverkat kulturjournalistiken. När kulturjournalistiken blir mer händelseorienterad och nyhetsdriven så försvinner många av dess särdrag och den blir mer lik nyhetsjournalistiken, säger Andreas Widholm. 

Svensk kulturjournalistik har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, men de ökade aktualitetskraven gör att det är viktigare än någonsin att se längre än bara till traditionella nyheter för att få en bredare uppfattning om, till exempel, terrorattacker, menar Andreas Widholm.

 

Artikeln “The Difference Culture Makes. Comparing Swedish news and cultural journalism on the 2015 terrorist attacks in Paris” är skriven av Kristina Riegert och Andreas Widholmoch publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/2/article-p3.xml

 

Kontakt: 

 

Pressbilder:

 

Kristina Riegert. Foto Fredrik Mårtenson.

 

Andreas Widholm. Foto Svante Emanuelli.

 

Om Nordicom
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning, beläget vid Göteborgs universitet. www.nordicom.gu.se

 

2019-05-24

Den nedåtgående trend som präglat läsningen av morgontidningar i Sverige under många år har stannat av. Nu väljer allt fler istället att ta del av morgontidningarnas digitala utgåvor. Uppsvinget för digitala plattformar syns också för både tv och radio där streamingtjänster och poddar ökar snabbt. Det visar 2018 års Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Övergången från traditionella till digitala medieplattformar fortsätter. 2018 års Mediebarometer visar att tablålagd tv, vanlig radio och dagstidningar på papper tappar lyssnare, tittare och läsare till förmån för dess strömmade och digitala versioner. 

Stabil morgontidningsläsning
Under lång tid har läsningen av morgontidning minskat bland svenska folket, men nu verkar trenden vara på väg att vända. Resultaten från 2018 års Mediebarometer visar att läsningen är stabil från föregående år. 

 - Trots att nedgången för den tryckta papperstidningen fortsätter kan vi nu se att allt fler läser morgontidningen digitalt. I den viktiga åldersgruppen 25 till 44 år har läsningen ökat med 4 procentenheter från 2017, säger Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom.  

Också digitala prenumerationer ökar bland 25 till 44-åringarna, där nästan en femtedel nu prenumererar på någon digital morgontidning. 

 - Det här är goda nyheter för landets tidningsföretag. Förmågan att locka tidningsläsarna till att betala på nätet kommer på sikt att vara avgörande för många dagstidningars överlevnad, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom. 

Rekordlåga siffror för tablålagd tv
För fem år sedan såg cirka 80 procent av svenska folket på tablålagd tv en vanlig dag. I 2018 års Mediebarometer har den siffran rasat till 57 procent. Istället väljer nu ungefär var tredje svensk att titta på strömmat innehåll.  

 - Människor vill själva bestämma vad de ska se och när, och det gäller inte bara ungdomar. Bland personer upp till 45 år kan vi nu se att det är vanligare att de ser på strömmat innehåll än på tablålagd tv, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker på Nordicom. 

Poddar på frammarsch 
Svenska folket lyssnade mindre på fm-radio under 2018 än föregående år, samtidigt ökar andelen som lyssnar på strömmad radio eller poddar. År 2016 svarade 9 procent av befolkningen att de lyssnade på poddar en vanlig dag. Bara två år senare har den siffran fördubblats till 18 procent. 

 

Ladda ner Mediebarometern 2018 gratis eller beställ ett tryckt exemplar.

Resultaten presenteras på ett seminarium i Göteborg klockan 13.00. Se seminariet live här. 

 

Övrig information 
Mediebarometern är en årlig oberoende räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag har tagit del av medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet med undersökningen är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och bygger på telefonintervjuer över hela året med ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2018 intervjuades 6 094 personer. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.

 

För ytterligare information, kontakta:

 

2019-04-26

Svenska och norska medier gav olika bilder av den norska skidstjärnan Therese Johaugs dopingskandal, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Nordicom Review. Medan norsk media tonade ner det som hänt präglades den svenska rapporteringen av rivaliteten mellan länderna när det kommer till längdskidåkning. 

2016 berättade den norska längdskidåkerskanTherese Johaug att hon testats positiv för doping och därpå följde en period av intensiv mediebevakning. Medieforskarna Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) har gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och norska bevakningen av fallet. 

Studien visar att norska medier undvek att kalla det som hänt för en dopingskandal, och i flera artiklar beskrevs Therese Johaug som ett oskyldigt offer. I Sverige var bilden annorlunda. Svenska medier skrev att Johaug var skyldig till doping, och att fallet var del av ett större problem med norsk doping. I Expressenvar tonläget högt, med rubriker som ”Dags att ställa frågan - kan vi lita på Norge?”.

 

Nationalsporten var hotad

Vid skandaler inom sport kan inhemska medier vilja skydda den nationella självbilden, enligt Ulrik Wagner. Han menar att Therese Johaugs dopingskandal slog mot den norska självbilden på två sätt.

− För det första skadade skandalen längdskidåkningen, som kan beskrivas som Norges nationalsport. Norska åkare har dominerat sporten och artiklar om doping och överanvändning av astmamediciner hotade att undergräva Norges dominans. 

− För det andra skadade skandalen Norge som en förebild inom anti-doping. På kort tid testade två framstående åkare, Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby, positivt och det väckte frågor om Norge verkligen kan kräva att andra länder följer en strikt anti-dopingpolicy, säger Ulrik Wagner.

Enligt studien fanns det därför en drivkraft att i norska medier tona ner det som hänt. 

 

Svenskarna har ”lillebrorskomplex”

Den svenska rapporteringen förklarar forskarna med en rivalitet mellan länderna. 

− I Sverige jämför man sig alltid med den framgångsrika norska längdskidåkningen. Den svenska längdskidåkningen lever med ett lillebrorskomplex, säger Ulrik Wagner.

Därför fanns ett mått av revanschlusta i den svenska beskrivningen av Johaug-fallet, framför allt i kvällspressen.

− Man kan tänka sig att det var ännu mer intensivt på sociala medier. I framtiden skulle det vara intressant att undersöka hur en sådan här skandal ser ut där, säger Ulrik Wagner.

 

Artikeln The Fall of the Queen of Nordic Skiing: A comparative analysis of the Swedish and Norwegian media coverage of the Therese Johaug scandal är skriven av Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Digital publicering: content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p121.xml

 

Kontakt: 

  • Ulrik Wagner, forskare Syddansk Universitet, telefon: + 45 65 50 91 63, +45 20 87 48 89, e-post: uw@sam.sdu.dk
  • Karin Andén, kommunikatör Nordicom, telefon: 076−618 12 51, e-post: karin.anden@nordicom.gu.se
     

Övrig information​: Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning, beläget vid Göteborgs universitet. 

2019-04-09

Vanliga människor spelade en viktig roll i krisresponsen efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. Genom att organisera sig på Twitter bidrog vanliga människor till att öka säkerheten för allmänheten och minska ryktesspridningen.

I april 2017 körde en lastbil med full hastighet ner för Drottninggatan i Stockholm, fem personer dog och minst 15 skadades. Terrorattacken skakade Sverige och på Twitter öppnade tiotusentals människor, under hashtaggen #openstockholm, upp sina hem till de som behövde skydd. 

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Minttu Tikka, forskare vid universitetet i Helsingfors, undersökt vanliga människors roll i de direkta efterdyningarna av terrorattacken. 

Bidrog till ökad säkerhet 
Studien visar att den kommunikativa roll som vanliga människor har i kriser och katastrofer har förändrats i takt med utvecklingen av ny digital teknik. Istället för att bara bevittna det som sker, kan medborgarna nu aktivt delta i krisarbetet genom att till exempel organisera sig på plattformar som Twitter. 

 - Vanliga människors krisrespons efter terrorattacken på Drottninggatan illustrerar medborgarnas aktiva roll i krissituationer. Genom att öppna upp sina hem på Twitter bidrog de till att öka säkerheten för allmänheten, och i förlängningen också till att öka hela samhällets motståndskraft, säger Minttu Tikka. 

Rationalitet ett övergripande tema
Studien, som bland annat bygger på en innehållsanalys av Twitterflödet runt hashtaggen #openstockholm, visar också att majoriteten av de tweets som publicerades, 71 procent, fokuserar på rationella aspekter av händelsen: de erbjuder hjälp eller delar instruktioner och annan viktig information till allmänheten. 

 - Det verkar som att människors direkta krisrespons strävar efter att rationalisera händelsen, snarare än att till exempel uttrycka känslor. I fallet med terrorattacken på Drottninggatan bidrog detta till att organisera och styra upp, och på så sätt minskade till exempel ryktesspridningen i kaoset som följde, säger Minttu Tikka. 

 

Artikeln Ritualisation of Crisis Communication: Crowd-enabled responses to the Stockholm terror attack on Twitter är skriven av Minttu Tikka och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. Ladda ner artikeln här: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p105.xml

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om rör medier och kommunikation i Norden. 

 

2019-01-30

Många svenska ungdomar har svårt att identifiera falska eller partiska nyheter från nätet. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. De ungdomar som själva ansåg sig vara duktiga på att hitta information online var de som presterade sämst i undersökningen.   

Svenska elever rapporterar själva att de är ganska duktiga på att hitta och bedöma information online. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har forskare undersökt svenska tonåringars förmåga att avgöra trovärdigheten i nyheter på nätet. I studien medverkade 483 gymnasieungdomar i åldrarna 16-19 år.

68 procent av tonåringarna som medverkade i studien värderade sin förmåga att faktagranska som god eller väldigt god och 79 procent värderade sin förmåga att söka information som god eller väldigt god. Trots detta kunde de flesta, 88 procent, inte skilja nyheter från reklam i en av Sveriges mest lästa dagstidningar. Många hade svårt att skilja sakliga texter från vinklade och identifiera manipulerade bilder. Det är tydligt att digital källkritik kan vara svårt för alla, men kanske främst de som har en övertro på sin egen förmåga.  

– Det faktum att tonåringar inte är så bra på att avgöra trovärdigheten hos en källa understryker också vikten av att de har tillgång till tillförlitliga nyheter, säger Thomas Nygren,universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet, som genomfört studien.

Viktigt med inställning till pålitliga nyheter
Eleverna som ansåg det vara särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter var de som bäst lyckades skilja på trovärdiga, vinklade och falska nyheter. En ödmjukhet inför andras kunskap och nyfikenhet verkar vara av betydelse för att kunna navigera bland digitala nyheter på ett klokt sätt. 

Utbildning spelar en viktig roll
Elever på det estetiska programmet lyckades i flera övningar bättre med att värdera nyheter än andra vilket tyder på en särskild kritisk blick hos dessa. För att minska de kunskapsklyftor som finns spelar utbildning en viktig roll. 

– Resultaten av studien pekar på att undervisning i källkritik är avgörande för att främja kritisk och konstruktiv bedömning av nyheter på nätet hos alla ungdomar, oavsett bakgrund och hemförhållanden, säger Thomas Nygren.

 

Artikeln Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility är skriven av Thomas Nygren och Mona Guath och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. Ladda ner artikeln här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/nordicom-review/swedish-teenagers-difficulties-and-abilities-determine-digital-news

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. 

2019-01-28

Hur nära, eller långt ifrån varandra, står media och den politiska makten? Det har forskare från fyra olika länder undersökt i en ny studie. Den komplexa relationen handlar om vem som har makt att forma den offentliga bilden av politiken och de enskilda politikerna. 

I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har forskare från Sverige, Finland, Polen och Litauen analyserat relationen mellan media och den politiska makten i de respektive länderna. Studien visar på en komplex relation och ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan aktörerna. 

 – Den politiska makten är i behov av media för att få uppmärksamhet i ett samhälle som svämmar över av information. Media å sin sida behöver information och trovärdiga källor inom den politiska makten för att producera nyheter och information, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola. 

Antologin Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt där forskare bland annat intervjuat fler än 80 politiska journalister, politiska rådgivare, pressekreterare och politiker från de fyra länderna i huvudsak under åren 2015–2016.   

Ny trend i alla fyra länder
I de fyra länder som undersöks i studien har forskarna sett att det skett en ökning av statliga resurser för att påverka den offentliga agendan och allmänhetens bild av politiken. Genom strategisk användning av nya digitala plattformar, så som till exempel Twitter, har de politiska aktörerna kunnat förbise traditionell media och istället skapa den offentliga bild som de själva föredrar. 

I kombination med detta möter den politiska journalistiken minskade resurser på redaktionerna. 

 – Idag finns det färre journalister som utvecklar sina egna nätverk och källor, och de som fortfarande rapporterar om politik måste producera mer för fler plattformar. Detta försvagar journalistikens position i relation till den växande personalstyrkan av kommunikatörer inuti det politiska maskineriet, säger Gunnar Nygren. 

I studien pekar forskarna på risken med att den professionella journalistiken får minskat inflytande: det gör det lättare för andra mäktiga aktörer att påverka eller skapa den offentliga bilden av politiken. 

Ett demokratiproblem?
Är beroendeförhållandet mellan media och den politiska makten ett problem för demokratin? 

 – Inom forskningen är den traditionella förståelsen att den här typen av samspel är problematiskt ur en demokratisynpunkt. Om medborgarnas åsikter och värderingar gällande politik och enskilda politiker enkelt kan bli manipulerade av maktintressen kan det skada demokratin, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. 

Men samtidigt menar forskarna att samspelet kan vara nödvändigt för den process som formar politiska attityder hos människor. Att kunna bedöma, acceptera eller avstå olika ståndpunkter är viktiga kunskaper när individer formar sina åsikter.  

 

Antologin finns att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/close-and-distant

 

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

2018

2018-12-06

Den 10 december varje år sänder Sveriges Television den fem timmar långa Nobelbanketten. Men relationen mellan Nobelstiftelsen och SVT är inte helt okomplicerad. En ny studie visar att det beroendeförhållande som finns mellan aktörerna bidrar till att kritiska frågor om vetenskapen i princip aldrig ställs under sändningen. 

I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har medieforskaren Hillevi Ganetz undersökt syftet med sändningen av Nobelbanketten. Hon har till exempel tittat på varför SVT vill spendera fem timmar på bästa sändningstid åt Nobelbanketten, och varför Nobelstiftelsen är intresserad av att sända det, i teorin, privata evenemanget.

− Aktörerna har en kluven syn på samarbetet. SVT vill upprätthålla sin redaktionella frihet, men är samtidigt beroende av Nobelstiftelsens goda vilja för att få fortsätta sända. Nobelstiftelsen å sin sida är beroende av SVT för att nå ut och på så sätt höja statusen för Nobelpriset på ett värdigt sätt, säger Hillevi Ganetz. 

Studien bygger på en djupanalys av mer än 80 timmars sändning från Nobelbanketten åren 1976-2017, samt intervjuer med framstående aktörer inom Nobelsystemet och personer på SVT. 

Kritiska frågor saknas
Studien slår fast att det beroendeförhållande som finns mellan de två aktörerna gör att kritiska frågor om vetenskapen och dess relation till samhälle och politik i princip är obefintliga under sändningen. 

− Det är i hög utsträckning forskarsamhället som får sätta villkoren för samarbetet. Detta demonstreras bland annat i att SVT i princip inte ställer några kritiska frågor under sändningen. De tillhandahåller istället underhållning och ett helt okritiskt perspektiv på vetenskapen, säger Hillevi Ganetz. 

Hon understryker att detta inte betyder att vetenskap aldrig ifrågasätts av media. Vetenskapsjournalister ställer ofta kritiska frågor. Studien visar dock att dessa lyser med sin frånvaro under just sändningen från Nobelbanketten. 

Skapar misstro
I studien drar slutsatsen att sändningen från Nobelbanketten, som är tänkt för att hedra forskarsamhället och underhålla tittarna, istället kan underminera tilltron till både medias undersökande roll och vetenskaplig integritet och neutralitet. 

 

Artikeln Jewel in the Crown The Nobel Banquet Broadcast as Co-Constructionär publicerad i tidskriften Nordicom Review. Ladda ner artikeln här. 

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

2018-12-04

Hur konsumerar barn och unga nyheter i ett digitalt medielandskap? Det har Nordicom och Statens medieråd undersökt i en ny antologi med författare från både Norden och Baltikum. Den visar bland annat att nyhetsorganisationer som vill nå yngre målgrupper måste arbeta i flera olika kanaler för att lyckas.  

Att nå ut med nyheter till barn och unga har blivit en viktig fråga för de etablerade nyhetsorganisationerna. I det digitala medielandskapet, där det inte längre är självklart hur vi definierar och konsumerar nyheter, har de yngre målgrupperna blivit svårare att nå. 

I antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives som ges ut av Nordicom och Statens medieråd belyser 22 författare vad förändringarna i medielandskapet har fått för betydelse för hur barn och unga i Norden och Baltikum konsumerar nyheter – men här ges även exempel på hur nyhetsorganisationer arbetar med, och för, ungdomar i olika länder. 

Flera olika kanaler krävs 
Nyhetskonsumtionen bland barn och unga är allt annat än homogen. Faktorer som klass, samhälle och nyhetsutbud visar sig spela en viktig roll. 

Nyhetsorganisationer som vill nå ut till unga måste fundera över mångfalden i ungas medieanvändning och troligen utveckla flera olika kanaler för att möta de behov och krav som finns, säger Yvonne Andersson, en av bokens redaktörer och forskare på Statens medieråd.

Det finns inte  en universallösning för att nå unga med nyheter och de barn som växer upp idag kommer sannolikt inte anpassa sig till fasta sändnings- och utgivningstider. Nyheter och information måste vara tillgängligt när unga är i behov av det, inte tvärt om.  

Medie- och informationskunnighet – en utmaning 
I antologin pekas en satsning på digital medie- och informationskunnighet ut som central för att ge unga likvärdiga möjligheter att tillgodogöra sig nyheter. 

I takt med att medielandskapet förändras krävs också nya sorters hjälpmedel för att undervisa i källkritik. Hinner man till exempel förhålla sig kritisk till information på Snapchat, när den försvinner efter några sekunder?, säger medieforskare Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.

Antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives presenteras vid ett seminarium i Göteborg i eftermiddag men finns redan nu tillgänglig att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/youth-and-news-digital-media-environment

 

För mer information
Mia Jonsson Lindell, kommunikatör, Nordicom, tfn: 0766-18 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se 

Övrig information
Nordicom
 är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Mer om Nordicom: www.nordicom.gu.se

Statens medieråd är en expertmyndighet som ska följa medieutvecklingen när det gäller barn- och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska också verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Mer om Statens medieråd: www.statensmedierad.se

 

2018-08-27

Människors konsumtion av nyheter blir allt mer splittrad. En ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet visar att växande klassklyftor och ett ökat informationsutbud har lett till att befolkningens nyhetsvärldar ser väsentligt olika ut, något som riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare. 

Under de senaste trettio åren har den sociala ojämlikheten i Sverige ökat i internationell rekordfart. Samtidigt har medielandskapet förändrats och ett allt större kanalutbud har lett till ett överflöd av nyheter och information. 

Boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida medielandskapet. Boken bygger på intervjuer med över femtio ungdomar från olika samhällsklasser och en nationell enkätundersökning med 3 850 svenskar. 

Klass spelar roll 
Svaret på varför människors orientering i medielandskapet skiljer sig åt finns inte enbart att hämta i algoritmer. Splittringen är också ett resultat av att människor i dagens klassamhälle har olika förväntningar och attityder gentemot nyheter och journalistik. 

 - Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga, säger medieforskaren Johan Lindell som skrivit boken.  

Skola och hem viktiga platser  
Skolan och hemmet är de platser där ungdomar blir mer eller mindre rustade att manövrera i medielandskapet. Studien visar att barn ur arbetarklassfamiljer är överrepresenterade i skolmiljöer med lågt engagemang i nyheter, samhället och politiken. Medelklassen, å sin sida, är istället överrepresenterade i miljöer med ett stort engagemang för nyheter. 

 - Skolan bör vara en miljö som ger alla medborgare de verktyg som krävs för att kunna delta i samhället. Därför bör medie- och informationskunnighet utgöra en central del i den samhällsvetenskapliga undervisningen, säger Lindell. 

Ett demokratiskt problem
Att människors levnadsförhållanden spelar roll för deras inställning till nyheter och journalistik identifieras i boken som ett problem för demokratin. När människor som delar samma klassposition och nyhetsdiet inte kan relatera till andra grupper riskerar nämligen samhällsklyftorna att fortsätta växa. 

 

Boken finns att ladda ner digitalt eller förhandsbeställa som tryckt exemplar här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/smaken-nyheter

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

Bild: omslag, Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitalal medielandskapet 

2018-06-05

 

Öppenhet är ett begrepp som är mer aktuellt än någonsin. Inom akademin talas det om öppen vetenskap, i skolan har öppna läromedel blivit centrala och på sociala medier delar människor med sig av sin sårbarhet genom hashtaggar som hänvisar till öppenhet. Det senaste numret av tidskriften Nordicom Information handlar om öppenhet i medier och kommunikation.

Vad innebär öppenhet egentligen och går det att skapa en tidskrift med en helt öppen produktionsprocess? Det ville redaktionen för Nordicom Information undersöka med vårens nummer av tidskriften. För att vem som helst skulle kunna följa tidskriftens tema publicerades alla idélistor i ett öppet dokument online. Dessutom skapades ett Instagramkonto där frågor om öppenhet diskuterades och hela produktionsprocessen kunde följas.

– När vi ville omsätta öppenhet i praktiken upptäckte vi ett antal utmaningar. Vi förstod till exempel hur utsatt begreppet är och hur lätt det kan exploateras, säger Maarit Jaakkola, tidskriftens redaktör.

Öppenhet nämns ofta som ett värde i sig och blir lätt något som klistras på en produkt, utan att de resurser har avsatts som arbetet kräver, i form av till exempel transparens, tillgänglighet eller interaktivitet. På liknande sätt som ”greenwashing”, ”gröntvätt”, där en aktör försöker skapa en förmånlig bild av sig själv genom att använda ordets positiva associationer, kallas detta för ”openwashing”, ”öppentvätt”.

– Eftersom öppenhet är ett begrepp för att skapa tillit handlar det om att vara särskilt noga med ordets innebörd, säger Maarit Jaakkola.

Öppenhet som värde och verktyg
Öppet samhälle, öppen kultur, öppen vetenskap och öppen utbildning har etablerats som slagord i olika samhällssektorer för att manifestera öppen praxis som bygger på digitalisering och digital tillgång (öppna data), användning av öppna licenser och öppen källkod. Öppenhet kräver därför inte bara verktyg för att möjliggöra tillgängliggörande och spridning av material, utan också en kultur med värden och attityder som främjar öppenhet.

I numret går det bland annat att läsa om:

  • Open Access-publicering och öppen vetenskap
  • Creative Commons och öppna licenser i undervisningssektorn
  • Journalistisk användning av öppna myndighetsdata
  •  Faktagranskningsiniativ i civilsamhället
  •  #Spoonie, #psynligt, #fuckcancer – kampanjer relaterade till #öppenhet i sociala medier.

 

Nordicom Information ges ut två gånger per år på skandinaviska språk och engelska, tryckt och i onlineversion. Beroende på det utvalda temat är ambitionen att få en blandning av deltagande skribenter från de olika nordiska länderna. Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. 

Tidskriften finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats

 

Nästa nummer av Nordicom Information kommer ut i december. Det är ett jubileumsnummer och temat kommer att offentliggöras i augusti.

 

För mer information kontakta:
Nordicom Informations redaktör Maarit Jaakkola, telefon: 076–618 12 20, e-post: maarit.jaakkola@nordicom.gu.se, Instagram: @nordicominformation

 

2018-05-23

Morgontidningsläsningen sjunker kraftigt i Sverige och vi tillbringar istället allt mer tid på sociala medier. Idag använder fyra av tio svenska ungdomar sociala medier för att ta del av nyheter och Facebook är deras viktigaste nyhetskanal. Det visar 2017 års Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Användningen av medier på internet fortsätter att öka. Men trots framgångar för den digitala tekniken är användningen av traditionella medier inte på väg bort. Traditionell radio och tv är fortfarande de mest använda medierna i befolkningen som helhet.

Färre läser dagstidningar – trots digitala plattformar
För första gången någonsin visar Mediebarometern att den samlade genomsnittliga morgontidningsläsningen, oavsett plattform, hamnar under 50 procent. 36 procent läser en morgontidning på papper en vanlig dag, medan 12 procent läser den digitalt. Nedgången för papperstidningen har alltså inte kompenserats av en uppgång online.

– Det är första gången sedan mätningarna startade som vi ser att inte ens halva befolkningen, 44 procent, läser en morgontidning på papper eller på nätet en vanlig dag. Det är dessutom en tydlig nedgång från 51 procent året innan, säger medieanalytiker Ulrika Facht vid Nordicom.

Sociala medier fortsätter sin frammarsch
Svenska folket tillbringade mer tid på sociala medier under 2017 än föregående år. Facebook används i stor utsträckning oavsett ålder, med undantag av barn i åldern 9-14 år, där Snapchat är störst.

Det huvudsakliga skälet som anges till att använda sociala medier är att följa vänner och familj. Men i ungdomsgruppen 15 till 24 år uppger 42 procent att de också använder Facebook för att ta del av nyheter.

– Facebook är därmed den vanligaste enskilda nyhetsdistributören bland ungdomar, säger Karin Hellingwerf, forskningsinformatör på Nordicom.

Som jämförelse svarade 24 procent i samma grupp att de tar del av nyheter via morgontidningen och 26 procent genom nyheter i Sveriges Television.

Färre lyssnar på radio – men webb-/poddradio ökar
Även andelen radiolyssnare minskar. Under 2017 lyssnade 62 procent av befolkningen på radio en genomsnittlig dag, jämfört med 68 procent året innan. Men samtidigt som den totala andelen radiolyssnare minskar, har andelen som lyssnar på webb-/poddradio ökat från nio till tolv procent.

 

Mediebarometern 2017 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Delar av resultaten från Mediebarometern finns online: http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern

 

Övrig information 
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag har tagit del av medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet med undersökningen är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och bygger på telefonintervjuer över hela året med ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2017 intervjuades 6 017 personer.

 

För ytterligare information, kontakta:

Karin Hellingwerf, telefon: 031–786 19 92, e-post:
karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Ulrika Facht, telefon: 031–786 13 06, e-post: 
ulrika.facht@nordicom.gu.se

 

2018-04-03

Jonas Ohlsson blir ny föreståndare för kunskapscentret Nordicom, som sedan 1970-talet har följt och dokumenterat medieutvecklingen i Sverige och Norden. Ohlsson har under de senaste åren arbetat som forskare vid Nordicom och som undersökningsledare vid SOM-institutet.

Det blir medieforskaren Jonas Ohlsson som tar över föreståndarskapet för det nordiska kunskapscentret Nordicom vid Göteborgs universitet. Ohlsson ersätter Ingela Wadbring som slutade sin anställning vid årsskiftet. Han kommer närmast från en tjänst som forskare vid Nordicom och har huvudsakligen arbetat med frågor som rör mediebranschens ekonomiska utveckling och villkor. 

– Efter fem år vid Nordicom är det här en organisation som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Det här blir en stor utmaning, men också något jag ser fram emot väldigt mycket. Ägnar man sig åt nordisk medieforskning så är det här ett av de finaste och viktigaste jobben man kan få, säger Jonas Ohlsson.

Jonas Ohlsson är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg och docent i medie- och kommunikationsvetenskap.

Kunskapsförsörjningen i fokus
I snart fyra decennier har Nordicom haft som uppgift att samla in och förmedla kunskap och forskning om mediernas roll i de nordiska länderna. Nordicom fungerar idag som ett samarbetsorgan till Nordiska ministerrådet. Till verksamheten hör bland annat den stora Mediebarometer-undersökningen, som mäter svenskarnas medievanor.

Som ny föreståndare har Jonas Ohlsson som ambition att ytterligare stärka Nordicoms ställning som kunskapsförsörjare på medieområdet.

– Nordicom är en av de äldsta organisationerna av sitt slag, men frågan är om uppdraget har varit mer relevant än nu. I en tid när mediernas inflytande över våra liv knappast kan överskattas och när mediefrågor ligger högt på den politiska agendan är behovet av en systematisk och pålitlig kunskapsförsörjning kring mediernas betydelse mycket stort. Här har Nordicom som oberoende och forskningsbaserat kunskapscenter en viktig roll att spela, säger Jonas Ohlsson. 

 

För mer information, kontakta:
Jonas Ohlsson, föreståndare, telefon: 031–786 61 25, e-post: 
jonas.ohlsson@nordicom.gu.se

 

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se

2018-02-26

Källor: Nordicom (primary source www.mediadb.eu

Ledningen för världens 100 största internationella medieföretagen domineras av män. Trettio av företagen saknar helt kvinnor i den högsta ledningen, och i Norden ser det inte bättre ut, det visar ny statistik samanställd av Nordicom. 

Nordicom har kartlagt män och kvinnor i VD-position, befattningar i högsta ledningen och i styrelser, baserat på en lista över världens 100 största medieföretag som publiceras av the Institute of Media and Communications Policy i Tyskland. Resultatet visar en betydande brist på kvinnor i ledande positioner hos alla 100 företag.

Män dominerar på höga nivåer
Kartläggningen indikerar att skillnaden mellan könen är stor. Den manliga dominansen sträcker sig över nationsgränser och är synlig i alla typer av medieföretag. I genomsnitt består 80 procent av styrelserna av män, 17 procent av ledande befattningar innehas av kvinnor och bara sex av företagen på topp 100-listan har en kvinnlig VD.

 - En ledning som endast består av män tyder på ett ensidigt ledarskap. Inte enbart för att deras produkter och tjänster riktar sig till både män och kvinnor, utan också för att de förmodligen missar viktig kompetens, säger Maria Edström, en av forskarna bakom data.

Norden sticker inte ut
Trots att de nordiska länderna toppar internationella jämställdhetsindex verkar könsfördelningen i medieföretagen inte ha följt med i utvecklingen, räknat på de sex mediekoncerner som finns med på topp-100-listan. Till exempel består svenska Spotifys högsta ledning till 86 procent av män och hos norska Schibsted återfinns bara 20 procent kvinnor i företagets högsta ledning.

Källor: Nordicom (primary source www.mediadb.eu

 - Det finns sex företag på listan med huvudkontor i Norden och de är Nordens största mediekoncerner. Tyvärr har inte mycket hänt på ledningsnivå sedan vi för fyra år sen studerade jämställdhet i olika mediebranscher i Norden, säger Ulrika Facht vid Nordicom och syftar på projektet som resulterade i publikationen Making Change.

 Kartläggningen visar inget tydligt mönster baserat på företagets geografisk plats, men asiatiska företag tenderar att vara mer mansdominerade, både i den högsta ledningen och i styrelserna.

 Företagen som kartläggs har huvudkontor i 21 länder: USA, Mexiko, Japan, Nederländerna, Kina, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Kanada, Sydafrika, Brasilien, Italien, Sverige, Indien, Norge, Finland, Spanien, Danmark, Portugal, Schweiz och Belgien.

 

Ladda ner faktabladet med statistiken (pdf) 

Ladda ner faktabladet med statistiken och nordiskt appendix (pdf)

Ladda ner hela topp 100 listan med könsuppdelade data på VD, högsta ledningen och styrelsemedlemmar (Excell) 

 

För mer information

  • Maria Edström, fil. dr, JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet, Sverige, 031-786 4992 , maria.edstrom@jmg.gu.se
  • Ulrika Facht, Medieanalytiker, Nordicom, Göteborgs Universitet, Sverige, 031-786 13 06, ulrika.facht@nordicom.gu.se

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

Datainsamlingen är gjord av: Maria Edström (JMG, Göteborgs Universitet), Ulrika Facht (Nordicom, Göteborgs Universitet), Greta Gober (Senter for tverrfaglig kjønnsforskning, Universitetet i Oslo), Gunilla Ivarsson (IAWRT – International Association of Women in Radio and Television, Suzanne Moll (mediekonsult, Köpenhamn).

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se 

 

 

2018-01-23

Öppen kommunikation har blivit populärt inom såväl akademin som mediebranschen och myndigheter. Inför vårens nummer av tidskriften Nordicom-Information, med temat öppenhet i kommunikation, öppnar tidskriften upp sin produktionsprocess och bjuder in alla som vill att följa numrets utveckling eller komma med idéer och input. 

I nästa nummer av tidskriften Nordicom-Information som kommer ut i slutet av maj granskas vad det mycket använda begreppet öppenhet egentligen innebär – teoretiskt, praktiskt och konkret. För att följa temat kommer numret också förverkligas enligt principer av öppenhet.

- Vi kommer att öppna produktionsprocessen och välkomnar alla som är intresserade att läsa våra öppna dokument, kommentera våra idélistor eller bara följa numrets utveckling via Instagram, säger Maarit Jaakkola, en av tidskriftens redaktörer. 

Öppenhet ur olika perspektiv
Numret kommer att granska öppenhet ur flera olika perspektiv och fokusera på hur öppenhet i kommunikationen kan bidra till ett öppet samhälle. Bland annat kommer öppenhet i myndighetskommunikation, journalistik och medier, företagskommunikation och som strategi i olika samhällssektorer att diskuteras. Artiklarna undersöker till exempel nordiska exempel på öppen myndighetskommunikation, hur öppenhet har bidragit till ökad journalistisk kvalité och vilka fallgropar som kan finnas i öppen företagskommunikation.

Dessutom kommer öppen vetenskap, öppna metoder i grävande journalistik och i så kallade ”Community Arts”-projekt samt individuella perspektiv att analyseras närmare.

Följ med i processen
För att följa med i processen och lämna kommentarer eller bidra med idéer välkomnas du att följa numrets utveckling på någon av följande platser: 

Självklart kan du också presentera idéer privat genom att maila redaktören Maarit Jaakkola: maarit.jaakkola@nordicom.gu.se

 

För mer information
Nordicom-Information är en akademisk tidskrift med nordiskt fokus för alla som är intresserade av medier och kommunikation. Artiklarna skrivs på uppdrag men förslag på teman och skribenter är varmt välkomna. Artiklarna skrivs på svenska, norska, danska och engelska.

För mer information kontakta redaktören Maarit Jaakkola: maarit.jaakkola@nordicom.gu.se, 0766- 18 12 20, Twitter @maaritjii. 

 

2018-01-09

Att skydda människors integritet går före yttrandefrihet, det ansåg svenskarna i den nationella SOM-undersökningen som rapporterades förra året. Nu publicerar Nordicom boken ”Yttrandefriheten i dagens mediekultur” som utreder yttrandefrihetens ställning i vårt digitala samhälle. 

Enligt den nationella SOM-undersökning ansåg nästan två tredjedelar av svenskarna att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten för att skydda av barn och unga och en majoritet menar att inskränkningar är motiverade i syfte att förhindra kränkning av enskilda människor, motverka rasism och skydda den nationella säkerheten.

Resultatet presenterades i ett kapitel i forskningsantologin "Larmar och gör sig till". Nu publicerar Nordicom en bearbetad version av kapitlet som en fristående publikation.

 - Globalisering, geopolitik och teknologi formar yttrandefriheten i dagens samhälle, men när yttrandefriheten möter en teknikutveckling så som digitaliseringen uppstår ett dilemma. Särskilt svår är balansen mellan yttrandefrihet och integritet, säger Ulla Carlsson som är en av bokens författare och Unesco-professor i yttrandefrihet och internationell mediepolitik

Kritik mot medierna
Boken “Yttrandefriheten i dagens mediekultur” undersöker yttrandefrihetens ställning i vårt digitala samhälle. Baserat på SOM-undersökningens resultat diskuteras bland annat hur medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar av yttrandefriheten kan tolkas som en kritik mot mediernas sätt att fungera.

 - Det är medierna som förvaltar yttrandefriheten i demokratiska samhällen. Då medie- och samhällskontexten förändras ser vi ett behov att mediernas roll, rättigheter och ansvar uppmärksammas på nytt, säger Ulla Carlsson.

Innebörden av yttrandefrihet måste bli tydligare
Den bild som framkommer av undersökningen innebär att medborgarna inte självklart sätter yttrandefriheten före andra rättigheter. I boken dras slutsatsen att det både finns ett stöd för att värna om yttrandefrihetens grundläggande principer, men också ett behov av en viss anpassning till en verklighet där digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för publicistisk verksamhet, medievanor och innebörden av personlig integritet.

 - För att möta förändringarna i kommunikationssamhället krävs att innebörden av yttrandefrihet är väl känd bland medborgarna. Det är en viktig pedagogisk fråga som inte får försummas, säger Ulla Carlsson.

 

Ladda ner boken digitalt eller beställ ett tryckt exemplar 

Boken utkommer på engelska under våren 2018.

Boken är skriven av Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet och internationell mediepolitik och Lennart Weibull, professor emeritus i massmedieforskning och seniorprofessor vid SOM-institutet.

 

Mer information:
Boken ges ut av Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

För mer information kontakta professor Ulla Carlsson, telefon: +46 786 80 88 74, e-post: ulla.carlsson@gu.se

2017

2017-12-11

 

Webb-tv, YouTube-kanaler och mängder med rörligt material i sociala medier: användandet av online-video har under de senaste åren ökat explosionsartat. Höstnumret av tidskriften Nordicom-Information handlar om videoanvändningens olika dimensioner.​

Videon har utvecklats och blivit en mycket viktig del av vår kommunikation, både privat och offentligt. Temat för årets andra nummer av tidskriften Nordicom-Information är video(kultur) – Video (Culture) och genom tidskriftens artiklar undersöks videons teknologiska utveckling och användning samt dess sociala, kulturella och politiska betydelse.

– De mest använda sociala medierna bygger alltmer på rörlig bild, traditionella nyhetsförmedlare har nått framgång med webb-tv och etablerade dagstidningar har i många fall fördubblat sina videoredaktioner, säger redaktören Maarit Jaakkola.

Tidskriften innehåller artiklar om ”Big Video Manifesto” och videografi som berättar om den senaste forskningen kring video. Andra teman är till exempel den pedagogiska kamerapenna-metoden, barns YouTube-kreativitet och amatörfilmskapande. Dessutom berättas det om hur Kungliga biblioteket i Sverige bevarar dagens videospel under jorden för framtida forskningssyften och hur forskare har börjat använda videoabstrakt till vetenskapliga artiklar. Totalt har 32 författare medverkat med 18 artiklar. Numret avslutas med en snabbguide som omsätter idéer till praktik: så gör du din egen onlinevideo med enbart din mobiltelefon till hjälp.

Numret innehåller ett antal QR-koder som leder till videor på webben. I en video berättar Maarit Jaakkola om numrets innehåll; hon har dessutom frågat personer från olika samhällssektorer i de nordiska länderna om hur de använder videon i sitt arbete. Se filmen här.

Nordicom-Information ges ut två gånger per år på svenska, norska, danska och engelska, både tryckt och i onlineversion. Innehållet är tematiskt, och beroende på aktuellt tema är ambitionen att få en blandning av deltagande skribenter från de olika nordiska länderna. 

Tidskriften finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar här. 

Nästa nummer av Nordicom-Information kommer ut i maj och temat kommer att offentliggöras i januari.

 

För mer information
Nordicom-Informations redaktör Maarit Jaakkola, telefon: 076–618 12 20, e-post: maarit.jaakkola@nordicom.gu.se

 

2017-11-24

Nu släpper Nordicom en ny bok som undersöker e-bokens utveckling i Sverige från olika perspektiv: författarens, läsarens, förlagens, bokhandeln och bibliotekens. I den nya boken Books on Screens. Players in the Swedish e-book market har sex forskare följt e-bokens introduktion på den svenska bokmarknaden i ett gemensamt projekt.

Efter att ha stått obestridd i nästan fem sekel har den tryckta boken nu fått ytterligare en konkurrent, e-boken. Möjligheten till digitalt bokläsande påverkar många, men i vilken utsträckning står de olika aktörerna egentligen bakom förändringen? Den aktuella studien konstaterar att e-boken har komplicerat situationen på bokmarknaden.

– Det har uppstått spänningar mellan olika aktörer inom en och samma bransch. Det handlar om konkurrens men också om att vilja värna ett anrikt och etablerat format och om starkt etablerade vanor, säger Annika Bergström som är en av bokens författare. 

Låg användning av e-boken i Sverige
I Sverige har användningen av e-böcker varit låg i jämförelse med de engelskspråkiga länderna. Studien förklarar detta med att e-boken inte funnit en tydlig position på den svenska marknaden. Försäljningen är begränsad och biblioteken har begränsade resurser.

De olika aktörerna skyller bristen på framgång på varandra, bokförlagen skyller på låg efterfrågan bland läsarna, medan biblioteken efterlyser fler titlar och lägre pris. Men i studien pekas också bokförlagens brist på marknadsföring av e-böcker ut som en av orsakerna.

– Förlagen marknadsför inte e-boken i alls samma utsträckning som den tryckta, det beror bland annat på att vinstnivåerna för e-boken är betydligt lägre, säger Thomas Wilson, en annan av bokens författare.

Oviss framtid 
Andra exempel på frågeställningar som tas upp i boken är hur områden som utbildning, kultur och media påverkas av e-bokens uppkomst och så aktualiseras politiken och nya lagstiftningar kring digitalt utbud. När det kommer till framtiden för e-boken förutspår studien dock en del förändringar.

– Utvecklingen indikerar att framtiden för e-boken ligger i händerna på andra aktörer, som inte traditionellt har med bokproduktion och distribution att göra. Till exempel kan den förändra utbildningssektorn globalt och är redan en del i högre utbildning,  säger Lars Höglund, också en av bokens författare. 

Boken finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller som e-bok på Nordicoms webbplats, där kan den dessutom beställas som tryckt exemplar.

För mer information:

Övrig information
Boken ges ut av Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

2017-09-22

För första gången finns nu en bok som diskuterar dold reklam riktad mot barn utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens och branschens och inte minst barnens. I den nya antologin Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam som ges ut i ett samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, presenterar 11 artikelförfattare sin syn.

Var tredje tillfrågat barn tycker att reklam är okej, samtidigt finns en reklamtrötthet som skapat nya dolda, marknadsföringsvägar. Vad vet vi egentligen om dess effekter på barn? Kan kunskap ge skydd mot påverkan?

  - I dag är det ofta unga tjejer som får vara ansiktet utåt och sköta reklamproduktionen åt annonsörer och influencer-bolag. Typiskt sett ägs dessa företag av medelålders män som kapitaliserar på tjejernas innehåll, säger en av artikelförfattarna Gustav Martner, digital expert, utifrån sin egen kartläggning.

”Influencers” ökade med 40 procent
En typ av dold marknadsföring som växer kraftigt är den som sker via en social medieprofil där innehållet är mer personligt än redaktionellt.

  - Mellan 2015 och 2016 ökade influencer marketing med 40 procent. Innehållet ska upplevas som någons personliga rekommendation, vilket gör det svårt att uppfatta som marknadsföring, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd.

Den nya boken är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag till utredningen Ett reklamlandskap i förändring, som på regeringens uppdrag ser över konsumentskyddet och föreslår ändringar för att stärka detta. Utredningen ska redovisas under januari 2018.

Överraskande enighet
Fler exempel på frågeställningar i antologin är forskning om dold reklam från 1900-talet till idag, de många och förvirrande begreppen, att samma lagar och regler gäller såväl stora mediehus som en 13-årig bloggare samt barns och ungas egen syn på reklam online.

  - Det har varit angeläget att få med både kritiker och tillskyndare i antologin. Trots deras motstridiga intressen kunde vi se en enighet kring behovet av tydligare regler i stort, säger Ingela Wadbring, föreståndare vid Nordicom.

Boken presenteras vid ett seminarium under Mediedagarna i Göteborg (Meg) onsdag 27 september men finns redan nu tillgänglig att ladda ner digitalt hos Nordicom:
http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/marknadsmassig-kurragommalek

 

För mer information:
Mia Jonsson Lindell, kommunikatör Nordicom tfn: 076 618 66 22
e-post mia.jonsson.lindell@gu.se

Ingela Wadbring, föreståndare Nordicom tfn: 070 333 27 16
e-post ingela.wadbring@nordicom.gu.se

Ulf Dalquist, forskningschef Statens medieråd. tfn: 08 665 14 66,
e-post ulf.dalquist@statensmedierad.se

 

Övrig information
Antologin Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam ges ut i ett samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd.

Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Mer om Nordicom: www.nordicom.gu.se

Statens medieråd är en myndighet som följer medieutvecklingen och som ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Mer om Statens medieråd: www.statensmedierad.se

 

2017-08-21

Förra året uppmärksammades 250 års jubileet av Sveriges tryck- och yttrandefrihetslag – som var den första i världen. Nu lanseras boken The Legacy of Peter Forsskål. 250 Years of Freedom of Expression, som belyser yttrandefrihetens historia med utgångspunkt i Peter Forsskåls 21 teser om borglig frihet. 

Sverige och Finland, som på den tiden var ett land, var först i världen att anta en lag om tryck- och yttrandefrihet.  Men några år innan den nya lagen antogs publicerade en man vid namn Peter Forsskål en pamflett, som med tidens mått innehöll nyskapande idéer om bland annat medborgarnas rätt till yttrande, tryck- och informationsfrihet.

- Forsskåls pamflett med namnet Tankar om den Borgerliga Friheten kom att väcka stor uppståndelse i 1760-talets Sverige. Den innehöll 21 paragrafer som motsatte sig alla former av förtryck och tyranni, och påtalade människans medborgerliga rättigheter, säger Ulla Carlsson som är en av bokens redaktörer och innehavare av världens första Unesco-professur inom yttrandefrihet och internationell mediepolitik.

Nu lanseras boken The Legacy of Peter Forsskål. 250 Years of Freedom of Expression, där ett antal forskare och skribenter från både Sverige och Finland kastar nytt ljus över såväl Forsskåls liv och historiska kamp för svensk yttrandefrihet som dess utveckling fram tills idag. Boken är således både en historisk återblick, men också högaktuell i dagens digitala samhälle.

- Tryck- och yttrandefriheten är ständigt omstridd och att den inte är självklar ser vi bevis på varje dag. Med digitaliseringen som genomsyrar hela samhället och med Internet och alla dess plattformar skapas nya dimensioner och dilemman, inte minst utifrån ett yttrandefrihets- och demokratiperspektiv, säger Ulla Carlsson.

The Legacy of Peter Forsskål, 250 Years of Freedom of Expression är baserat på ett seminarium som hölls under UNESCO:s internationella pressfrihetsdag i Helsingfors den 3 maj 2016 -  i samband med 250 års jubileet av Sveriges tryckfrihetsförordning.  

- Den här typen av jubileum är en utmärkt utgångpunkt för debatt. Det är viktigt att diskutera vår historia och var vi står idag när det kommer till yttrande, tryck- och informationsfrihet, och det är precis det vi vill göra med den här boken, säger Ulla Carlsson  

Boken finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats:
http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/legacy-peter-forsskal

 

Om redaktörerna och Nordicom
Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, är verksam vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hon är tidigare direktör för Nordicom. David Goldberg är chef och grundare för Project Forsskal (http://www.peterforsskal.com/about.html)

Boken ges ut av Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

För mer information kontakta:
Professor Ulla Carlsson, telefon: 0786 80 88 74, e-post: ulla.carlsson@gu.se

2017-05-24

Välkomna till ett frukostseminarium den 13/6 som handlar om hur digitaliseringen av medielandskapet har förändrat medieutbudet, hur vi använder medier och inte minst hur medier finansieras. Anmälan senast onsdag 7 juni.

 

PROGRAM

Seminariet inleds med att Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv hälsar välkomna.

• Analogt och digitalt utvecklas olika: Om det redaktionella innehållet i de svenska medierna, Ingela Wadbring, professor och institutionschef vid Nordicom

• Kampen om reklamen: Digitala jättar erövrar Norden, Jonas Ohlsson, medieforskare vid Nordicom

• Den uppkopplade konsumenten och mediekonsumtion, Laura Macchi, seniorkonsult Kantar Sifo

 

Välkomna!
Myndigheten för press, radio och tv, Nordicom och Kantar Sifo

 

Tid: Frukost serveras från 8.30. Presentationer från 8.45 – 10.00
Var: Kantar Sifo, Vasagatan 11, 1 tr, Stockholm
Pris: Seminariet är kostnadsfritt
Anmälan görs till frukostseminarium@mprt.se senast den 7/6

Sidor