Pressmeddelanden Arkiv

2021

2021-04-15

Photo: Scandinav Bildbyrå

Coronapandemin har haft stor inverkan på de nordiska nyhetsmedierna. Samtidigt som annonsintäkterna har fallit kraftigt har intresset bland publiken för den professionella nyhetsbevakningen ökat. Flera nordiska medieföretag har rapporterat en rekordhög försäljning av digitala prenumerationer som en följd av pandemin. Det visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet.

Covid-19 drog in över Norden och resten av världen med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.

Också när det gäller pandemins konsekvenser för mediesektorn finns det skillnader inom Norden. Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Nordiska ministerrådet kartlagt utvecklingen för de privata nyhetsmedierna under pandemiåret 2020. Studien har genomförts i samverkan med medieforskare från samtliga nordiska länder. 

– De nationella marknaderna för professionella nyhetsmedier i Norden har alla sin unika struktur, med en stor variation i fråga om storlek, utbud, finansieringsmodeller och ekonomisk styrka. Också synen på statligt stöd till privata medier ser olika ut i de nordiska länderna. En omfattande ekonomisk och samhällelig kris, som coronapandemin, tydliggör många av dessa skillnader, säger Ida Willig, professor vid Roskilde universitet och en av redaktörerna bakom rapporten. 

Fallande annonsintäkter men ökade intäkter från publiken
Den snabba inbromsningen i de nordiska ekonomierna under våren 2020 medförde direkt en dramatisk nedgång i investeringsviljan på de nordiska annonsmarknaderna. Annonsfallet var särskilt stort i tryckta dagstidningar, där nedgången i Danmark, Finland, Norge och Sverige uppgick till omkring 25 procent under 2020. Det motsvarar ett intäktsbortfall i storleksordningen 290 miljoner euro. Samtidigt ökade investeringarna i annonsering på internet i tre av fyra länder.

– Pandemins restriktioner har förändrat beteendena på annonsmarknaden på ett mycket påtagligt sätt. Samtidigt som många fysiska butiker har haft det svårt har internethandeln haft en stark tillväxt. Det har ökat intresset för att annonsera på nätet. Det är en utveckling som gynnat globala reklamplattformar som Google och Facebook och som missgynnat nationella och lokala reklammedier, säger Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.

Samtidigt som de privata nyhetsmedierna fått allt svårare att behålla sina annonsörer har det omvända skett på publikmarknaden. Ifrån samtliga nordiska länder rapporterades under 2020 en markant ökning av räckvidden för nyhetsmedier av olika slag – inte minst på nätet. 

Det ökade nyhetsintresset har också fört med sig en ökad vilja att betala för nyhetsmediernas digitala innehåll. Rapportens resultat pekar på en tydlig uppgång i andelen hushåll i de nordiska länderna som väljer att betala för nyheter på nätet.

– De professionella nyhetsmedierna har spelat en viktig roll i pandemin. Både för att sprida information och för att granska de politiska besluten. Flera studier visar också att förtroendet för de nordiska nyhetsmediernas bevakning har ökat under 2020. Att fler nordbor valt att betala för nyheter är ett tecken på att den professionella journalistiken har stärkt sin ställning bland publiken under pandemin, säger Ida Willig.

Rekordhöga stödbelopp
Det dramatiska fallet på annonsmarknaden under våren 2020 följdes runt om i Norden av en intensiv debatt om särskilda stödinsatser till mediesektorn. Resultatet blev att det under 2020 utgick ett direkt statligt stöd till privata nyhetsmedier i samtliga nordiska länder. Totalt rörde det sig om ett stödbelopp på rekordhöga 275 miljoner euro. Omkring en tredjedel av utgjordes av särskilda pandemistöd.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna var dock stora. Sett i relation till befolkningsstorleken var det direkta stödet till privata nyhetsmedier omkring tio gånger så stort i Sverige och Danmark som det var i Finland under 2020. 

− Den nordiska mediesystemet har historiskt sett karakteriserats av en aktiv mediepolitik, som inneburit både en stor offentligt finansierad public service-sektor och särskilda stödinsatser för privata nyhetsmedier. Under det senaste decenniet har den här modellen kommit att bli alltmer politiserad och de nordiska länderna har i ökad utsträckning valt olika vägar i utformningen av den nationella mediepolitiken. Publiktillströmningen till både public service och de privata nyhetsmedierna under pandemin har visat på värdet i den nordiska modellen. Det ger ökad aktualitet åt mediepolitiska frågor också efter pandemin, säger Jonas Ohlsson.

Ladda ner hela rapporten Covid-19 och de nordiska nyhetsmedierna här: https://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/covid-19-och-de-nordiska-nyhetsmedierna

Rapporten presenteras på ett webbinarium som äger rum torsdag den 22 april klockan 13.00 och arrangeras av Nordiska ministerrådet. För mer information och anmälan: https://norden.zoom.us/webinar/register/WN_y3gmIhWHRuusqFb75N41QQ

 

Kontakt:

 

För flera språkversioner av pressmeddelandet (danska, finska, islänska, norska) vänligen kontakta mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se

2021-03-16

Photo: Unsplash

För den som vill göra karriär inom teknikbranschen spelar ålder en avgörande roll. Det visar en ny studie som publicerats av Nordicom vid Göteborgs universitet. I studien framkommer att äldre medarbetare antas vara mindre uppdaterade om den senaste tekniken och ha svårare för att bearbeta information och lära sig nya saker. 

Teknikbranschen har gjort sig känd för sin framåtanda och stora tilltro till vad tekniken kan uppnå – värden som ofta förknippas med ungdomlighet. Nu har forskare undersökt hur de som arbetar inom teknikindustrin själva uppfattar ålder, och funnit att branschen präglas av fördomar.

− Enligt våra intervjupersoner uppfattas den som är över 35 år som gammal inom teknikbranschen, ung anses man vara fram till ungefär 30 år. Etiketten äldre förskjuts alltså tillbaka med ungefär 20 år jämfört med andra branscher och yrken, säger Andrea Rosales, postdoktor i vetenskapsteknik vid Open University of Catalunya och en av författarna bakom studien. 

Studien bygger på 18 djupintervjuer med personer i olika åldrar som arbetar inom teknikbranschen i Bangalore, Barcelona, Berlin, Houston, Silicon Valley och Tel Aviv.

Låga förväntningar på äldres kapacitet

I studien framkommer att äldre, i studien de över 35 år, förväntas vara mindre intresserade av teknik och mer intresserade av ledarskap. De väntas också ha svårare för att bearbeta information och lära sig nya saker. Det fanns också en idé om att äldre inte var lika uppdaterade kring den senaste tekniken och dess potential. 

− Åldersstereotyper fungerar ofta omedvetet. De yngre intervjupersonerna som vi pratade med stängde inte medvetet ut sina äldre kollegor, ändå kommer de åldersstereotyper som framkom i våra intervjuer sannolikt att påverka såväl företagskulturen som vilka förväntningar som finns på individen, säger Jakob Svensson, studiens andra författare och professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet. 

Inte lika hängivna arbetsplatsen

Studien visar också att det finns en uppfattning om att äldre personer inte är lika hängivna sina arbetsplatser, utan istället väljer att lägga större fokus på till exempel familjelivet, vilket gör dem mindre attraktiva som medarbetare. 

− Inom teknikbranschen finns en idé om att arbetsplatsen ska fungera lite som en fritidsgård, där medarbetarna förväntas spendera även sin lediga tid. Äldre medarbetare som i högre utsträckning vill fokusera på familjelivet stängs därför lätt ut från företagsfamiljen, säger Jakob Svensson.

Representation spelar roll

Åldersdiskriminering får inte bara konsekvenser för företagskulturen eller enskilda medarbetare, utan påverkar också samhället i stort.  

− Vi ser att när tekniska produkter och tjänster utvecklas i en miljö som saknar representation riskerar äldre människors intressen att helt förbises, något som ytterligare bidrar till åldersdiskrimineringen i hela samhället, säger Andrea Rosales.

I takt med att tekniska produkter och tjänster blir allt mer vanligt förekommande och äldre användare blir allt mer digitala, kommer åldersdiskrimineringen inom teknikbranschen bli allt mer problematisk. 

− Om målet är att erbjuda tjänster till så många av medborgarna som möjligt, bör människor i alla åldrar inkluderas i design och konstruktion av tekniska produkter, säger Jakob Svensson

Läs mer:

“Perceptions of age in contemporary tech” av Andrea Rosales och Jakob Svensson. Publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

 

Kontakt:

  • Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola, +46 (0)40 66 57205, e-post jakob.svensson@mau.se
  • Andrea Rosales, forskare vid Universitat Oberta de Catalunya, e-post arosalescl@uoc.ed

2020

2020-12-14

De globala teknikjättarna, med Google och Facebook i spetsen, får allt större makt över vår nyhetskonsumtion. Med sin monopolliknande ställning på den digitala annonsmarknaden har de indirekt en stor påverkan på vilken journalistik som når de digitala medieanvändarna, visar en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet. För att komma till rätta med problemet krävs samarbete, både mellan nyhetsmedierna och mellan länder. 

Silicon Valley har gjort sig känt för sin växande tekniska och ekonomiska dominans under 2000-talet. Området i norra Kalifornien är idag hem till de stora globala teknikjättarna, däribland Google och Facebook, som kommit att helt dominera den digitala annonsmarknaden. I studien har medieforskare Carl-Gustav Lindén, genom intervjuer med ett 60-tal forskare och journalister i Norden, undersökt vilken makt Silicon Valley har fått över medierna. 

− När globala teknikjättar som Google och Facebook skaffat sig en monopolställning på den digitala annonsmarknaden tvingas nyhetsmedierna anpassa sin journalistik så att det passar de stora plattformarna och deras annonsfinansierade modeller. Det innebär till exempel att rubriker, texter och illustrationer måste utformas så att de fångar största möjliga uppmärksamhet, detta på bekostnad av journalistisk som skapar bestående värde, säger han. 

Betaljournalistik kan vara räddningen
I studien visar Carl-Gustav Lindén vilken enorm makt som teknikjättarna har fått över nyhetsjournalistiken, och understryker att det är svårt för enskilda medieföretag att själva ta sig ur det greppet. De nordiska länderna har dock visat att det är möjligt att återerövra läsarna, lyssnarna och tittarna genom att låta användarna själva betala för journalistiskt innehåll.

− Den betalande läsaren spelar en viktig roll för den fria och oberoende journalistiken. För medierna gäller det att vårda relationen med sina läsare, lyssnare och tittare och att se till att plattformarna inte kommer in och bestämmer hur relationen ska se ut.

Samarbete viktigare än någonsin
För att nyhetsmedierna ska komma till rätta med den beroendeställning de hamnat i krävs samarbete, till exempel mellan kommersiella medier och public service, visar studien.

− Nyhetsmedierna har historiskt sett varit dåliga på att samarbeta, det gäller i synnerhet samarbetsformer mellan public service och kommersiella medier som i stort sätt varit omöjligt. Nu kommer det behövas om de ska överleva, säger Carl-Gustav Lindén. 

Det kommer dessutom vara nödvändigt med mer samarbete mellan länder, då det för ett enskilt land är svårt att på egen hand påverka de stora företagen.

− EU måste ställa hårdare krav på teknikjättarna, framför allt vad gäller att säkra konkurrensen på den digitala marknaden och användningen av användardata. Även en gemensam nordisk linje kommer att behövas.  

EU-kommissionen väntas inom kort presentera förslag på policyförändringar vilket troligen kommer att förändra hur teknikjättarna kan bedriva sina verksamheter inom EU.

 

Hela studien presenteras i boken ”Silicon Valley och makten över medierna”. Ladda ner boken här, eller förbeställ ett tryckt exemplar: https://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/silicon-valley-och-makten-over-medierna

 

Kontakt:
Carl-Gustav Lindén, biträdande professor vid Universitetet i Bergen, mobil +35-8405157682, e-post carl-gustav.linden@uib.no

 

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se 

 

Pressbilder 

Carl-Gustav Lindén - ladda ner högupplöst bild (Fotograf: Lars Lanhed) 

2020-11-23

Ett nytt och enklare sätt att mäta jämställdheten i nyhetsmedierna i världens alla länder har tagits fram av en grupp forskare på Göteborgs universitet. Jämställdheten i nyhetsmedierna ökar, men det går långsamt. Det visar en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet. Analyser av data från 123 länder visar att det kan dröja många decennier innan vi når full jämställdhet i nyheterna på en global nivå.

Det är färre kvinnor än män i nyheterna i nästan alla världens länder och ökningen går långsamt, från 17 till 24 procent kvinnor under perioden 1995–2015. I den nya studien från institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet analyseras varför och vilka konsekvenser kvinnors underrepresentation i medierna får för global utveckling. I studien har en grupp internationella forskare analyserat jämförbara data från länder i alla delar av världen mellan åren 1995 och 2015.

Ett nytt jämställdhetsindex
För att veta om det sker några framsteg på jämställdhetsområdet krävs bra mätinstrument och tillförlitliga data. Forskarna bakom studien har därför tagit fram ett nytt och enkelt sätt att mäta hur jämställt nyhetsinnehållet är. Det nya mätverktyget, Gender Equality in the News Media Index (GEM-I), mäter aspekter av jämställdhet i nyheterna och kan appliceras på alla former av nyhetsmedier: tv, radio, tidningar och online.

− Indexet mäter kvinnors närvaro, ämnen och roller i nyheterna och är så enkelt att använda att vilken redaktion som helst skulle kunna använda sig av indexet, och sedan jämföra med den globala statistik vi sammanställt, säger Monika Djerf-Pierre, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Fortfarande saknas dock jämförbar, könsuppdelad statistik om medier från flera länder. Det gäller framför länder med bristande jämställdhet och pressfrihet.

Långsam utveckling
Baserat på data från den undersökta 20-årsperioden visar indexet att nyhetsmedierna blir jämställda först om 70 år, räknat från 2015. Det finns samtidigt stora skillnader mellan länder och regioner när det gäller hur kvinnor och män skildras i nyhetsmedierna. Störst ökning av jämställdheten i nyheterna har skett i Latinamerika och USA, medan länder i Mellanöstern och Asien har haft en marginell utveckling bort från mansdominerade nyheter.

− Jämställdheten går framåt i nyheterna i världen, men det går långsamt. Kvinnors status i samhället, i ekonomin mer än i politiken, mediefrihet och andel kvinnor i journalistkåren är avgörande faktorer för en positiv utveckling, säger Monika Djerf- Pierre.

Medievärlden mindre jämställd än den ”verkliga världen”
I studien har forskarna också jämfört hur medievärlden står sig i förhållande till jämställdheten i samhället i stort. Resultaten visar att nyhetsmedierna inte återspeglar de faktiska framsteg som gjorts vad gäller jämställdheten i samhället som helhet.

Kvinnliga politiker är till exempel generellt underrepresenterade i nyheterna i förhållande till hur många de faktiskt är. Det är också ett stort glapp i ekonomijournalistiken när det gäller att skildra kvinnors arbetsliv.

− Nyhetsmedierna är knappast drivande när det gäller jämställdhet, snarare fungerar nyhetsvärderingen ofta som en bromskloss, säger Maria Edström, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet

Hela studien är publicerad  i boken ”Comparing Gender and Media Equality Across the Globe: A Cross-National Study of the Qualities, Causes, and Consequences of Gender Equality in and through the News Media” och finns att ladda ner digitalt eller förhandsbeställa som tryckt exemplar här: https://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/comparing-gender-and-media-equality-across-globe

Mer information:
Nordicom är ett nordiskt centrum för medieforskning vid Göteborgs universitet. 

Projektet “Comparing gender and media equality across the globe. A cross-national study of the qualities, causes and consequences of gender equality in and through the news media” är finansierat av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan en svensk forskargrupp och flera internationella partners.

Konstruktionen av jämställdhetsindexet the GEM-Index finns utförligt beskrivet i kapitel 2 i boken och ingår som en variabel i det öppet tillgängliga datsetet the GEM dataset som lanseras samtidigt som boken: https://www.gu.se/en/research/gemdataset

Kontakt:

  • Monika Djerf-Pierre, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, mobil: +46 70 860 62 66, e-post: monika.djerf-pierre@jmg.gu.se
  • Maria Edström, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, mobil: +46 70-370 48 79, e-post:maria.edstrom@gu.se
  • Mathias, Färdigh (ansvarig för GEM datasetet) universitetslektor i journalistik, medier och kommunikation vid Institutionen för Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, mobil: +46 70-300 01 85, e-post: mathias.fardigh@jmg.gu.se

Kontaktuppgifter till alla författare hittas i slutet av boken.

 

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se 

 

Pressbilder 

Monika Djerf-Pierre - ladda ner högupplöst bild i färg (fotograf: Johan Wingborg)

Maria Edström - ladda ner högupplöst bild i färg (fotograf: Johan Wingborg) 

2020-09-15

PghI maj presenterades en statlig utredning om att återinföra en myndighet för psykologiskt försvar. I en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet undersöks den gamla myndigheten för psykologiskt försvar och dess inverkan på tidig svensk medieforskning. I Sverige fanns inte, som i USA, något direkt militärt inflytande på medieforskningen som bedrevs på statligt uppdrag, men det fanns andra problem som jäv vid finansiering.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar upprättades 1954 med två huvudsakliga uppdrag. Dels att förbereda en organisation som skulle kunna sprida information om landet hamnade i krig, dels att på olika sätt samla kunskap om informationspåverkan och befolkningens försvarsvilja. Under samma tid inrättades likartade organisationer i nästan alla västeuropeiska länder.

Medieforskarna Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson vid Södertörns högskola har studerat den medieforskning som utfördes på uppdrag av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar under 1950-talet och tidigt 60-tal. De har också tittat närmare på inverkan från försvars- och nationella säkerhetsintressen på denna forskning.

Under det kalla kriget använde både öst- och västblocket propaganda och psykologisk krigföring, men det saknades kunskap om vilken effekt den faktiskt hade. I USA inledde militären samarbeten med tongivande medieforskare vars studier om opinion och objektivitet fick stort inflytande.

− Den tidiga amerikanska medieforskningen har utstått stor kritik för att ha varit alltför bunden av sina uppdragsgivare och för att ha varit okritiska och inriktade på det samhällsbevarande intresset. Men det är inte detsamma som att det är fel att samverka med militären, i Sverige finns det skäl att vara mindre kritisk, säger Fredrik Stiernstedt.

Även om den amerikanska medieforskningen var en tydlig förebild för Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, och teorier och metoder hämtades därifrån, så var det direkta inflytandet från försvars- och nationella säkerhetsintressen begränsat i Sverige.

− Vi har läst de rapporter som beredskapsnämndens forskare gjorde internt i början av 50-talet. Även om det är ganska instrumentellt så är det bra forskning, det är gediget och intressant att läsa. De forskare som arbetade hos dem tycks ha haft rätt fria händer att söka svar på de frågor de hade, säger Fredrik Stiernstedt.

I Sverige gjorde Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar opinionsundersökningar och gick vidare och undersökte hur opinioner bildas. De sökte efter informationspåverkan från yttre makter och studerade hur opinioner påverkas av massmedia, nyhetsrapportering och lokala opinionsbildare.

Finansierade forskning vid universitet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar valde mellan att bedriva egen forskning och att ge uppdrag till externa forskare, och landade i det senare. Drivande i att forskningen gavs i uppdrag till externa forskare vid universiteten var Jörgen Westerståhl, mångårig ledamot i myndighetens styrelse och inflytelserik professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

− Han satt på dubbla stolar. Göteborgs universitet fick mest anslag från beredskapsnämnden och Westerståhl var den som fick de största bidragen till sin forskning. Men forskning bedrevs även vid andra universitet, exempelvis i Lund, säger Fredrik Stiernstedt.

Genom Jörgen Westerståhl fick Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar visst inflytande på tidig medieforskning vid Göteborgs universitet. Jörgen Westerståhl bidrog till att etablera forskning om opinion, massmedier och propaganda vid Göteborgs universitet och introducerade metoden kvantitativ innehållsanalys som användes i den amerikanska medieforskningen.

− Under en period hade forskningsmedlen från beredskapsnämnden en stor betydelse för den medierelaterade forskning han bedrev. Jag tror att han drevs av en kombination av eget forskningsintresse och uppdrag från beredskapsnämnden säger Fredrik Stiernstedt.

2008 lades Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ned och idag har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap de uppdrag som rör krisinformation och psykologiskt försvar.

I slutet av maj i år lämnade en statlig utredning förslag om en ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret i Sverige. Förslaget är nu ute på remiss. Ett av uppdragen är att beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar.

Det är inte en helt enkel fråga om forskare ska ställa sig i försvarets tjänst eller inte menar Fredrik Stiernstedt.

− Det finns svårigheter med att bedriva forskning på uppdrag eller i samverkan med statliga myndigheter, man är inte lika fri som forskare. Men risken är liten idag att man skulle hamna i samma sits. Det var rätt prövande i början när medieforskning var ett ganska nytt område och det saknades tydliga normer.

 

Läs mer:

Swedish Media Research in the Service of Psychological Defence During the Cold War?” av Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt. Publicerad i Nordic Journal of Media Studies som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

 

Kontakt:

Fredrik Stiernstedt, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, mobil: 073-988 14 49, e-post: fredrik.stiernstedt@sh.se

Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, mobil: 076-618 12 51, e-post: karin.anden@gu.se

Porträtt av Fredrik Stiernstedt

Pressbild av Fredrik Stiernstedt. Fotograf: Anna Hartvig

2020-05-29

Under 2019 läste två av tre svenskar en dagstidning en genomsnittlig dag. Huvuddelen av läsningen skedde via nätet förutom i de äldre åldersgrupperna där den tryckta tidningen fortfarande dominerade. Det visar 2019 års Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Det svenska medielandskapet är ett av världens mest digitaliserade, och globala nätjättar som Facebook, Youtube och Netflix utgör idag tuffa konkurrenter till de svenska medieföretagen. Det gäller inte minst dagspressen som under en lång rad år har tappat mark på annonsmarknaden och redovisat fallande intäktsnivåer.

De svenska medieanvändarna har dock inte lämnat dagstidningen bakom sig. Nya resultat från den årliga undersökningen Mediebarometern visar att 64 procent av befolkningen 9 till 79 år läste en dagstidning en genomsnittlig dag 2019.

Starkast ställning hade dagstidningen i åldersgruppen 65 till 79 år. I den gruppen var det också flest som läste en papperstidning. I övriga åldersgrupper var de digitala läsarna i majoritet.

− På samma sätt som för i princip alla medier finns det i dag stora skillnader i användningen mellan olika åldersgrupper. För dagspressen kvarstår den stora utmaningen i att också locka till sig de yngre medieanvändarna, samtidigt som man inte har råd att tappa de äldre. Detsamma gäller för public service, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom.

Rörlig bild mest populärt

När det gäller medieanvändningen i stort var rörlig bild den mest populära medieformen. En genomsnittlig dag 2019 tittade 90 procent av befolkningen på tablålagd eller strömmad tv, webb-tv, videoklipp på nätet eller inspelad film. 79 procent använde sociala nätverkstjänster som Facebook och Snapchat och 73 procent lyssnade på radio.

− Strömmad tv, med Netflix i täten, närmar sig snabbt linjär tv när det gäller den dagliga räckvidden hos befolkningen som helhet. Bland unga vuxna är det dock videodelningstjänsten Youtube som är den mest populära plattformen för rörlig bild, säger Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom.

Ökad nyhetsanvändning under pandemin

Mediebarometern 2019 avslutades några månader före coronapandemins utbrott. Årets rapport säger därför ingenting om hur medieanvändningen förändrats till följd av dagens oroliga läge.

− Preliminära siffror från 2020 års undersökning som vi arbetar med just nu pekar dock på ett uppsving för dagspressen som ett resultat av den pågående pandemin. Under den här mycket speciella våren har vi sett tydliga tecken på en ökad efterfrågan på professionell journalistik, och vid sidan av public service är landets dagstidningar den viktigaste källan för den sortens information, säger Jonas Ohlsson.

Om Mediebarometern 2019

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2019 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 79 år.

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Rapporten Mediebarometern 2019 finns att ladda ner gratis från Nordicoms webbplats.

Webbinarium 29 maj

Den 29 maj kl. 13 presenterar Nordicom de viktigaste resultaten från Mediebarometern 2019 vid ett webbinarium. Utöver huvudresultaten kommer även aktuella analyser om medieanvändning att presenteras, samt preliminära resultat från Mediebarometern 2020 för att ge en inblick i medieanvändningen under coronapandemin.

Kontakt

 

2020-03-17

Under rapporteringen av krisen i Svenska Akademien våren 2018 återanvände svenska dagstidningar ofta citat som redan publicerats av andra medier. En sådan typ av återpublicering kan ha ekonomiska fördelar, men leda till en självrefererande journalistisk kultur. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

I studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review, undersöks i vilken utsträckning svenska dagstidningar återanvände citat som redan publicerats av andra medier i samband med rapporteringen av krisen i Svenska Akademien under våren 2018. Citaten kom från intervjuer, sms och sociala medier, främst från Svenska Akademiens ledamöter, men även från andra offentliga personer.

Resultaten visar att återpublicering användes i stor omfattning.

− I de artiklar jag analyserat är nästan en sjättedel av innehållet citat från en redan tidigare publicerad text. En del artiklar utgörs helt och hållet av beskrivningar av vad som sagts i intervjuer från andra medier, men det vanligaste är att tidningarna blandar nya uttalanden med citat från tidigare publicerade intervjuer, säger artikelförfattaren Sanna Skärlund, lektor i svenska vid Högskolan i Halmstad.

Undersökningen bygger på en analys av 120 artiklar publicerade under våren 2018 i Sveriges fyra största dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Samtliga artiklar behandlar den kris i Svenska Akademien som inleddes med att den så kallade Kulturprofilen anklagades för sexuella övergrepp av flera kvinnor i samband med #metoo-rörelsen hösten 2017.

Problem med återpublicering
Återpublicering av text kan spara pengar för nyhetsmedierna i en tid av minskande resurser. Dessutom har möjligheterna att kopiera material från olika källor underlättats med hjälp av internet och digital publicering. Sett ur ett större perspektiv kan återanvändningen dock leda till problem och orsaka en ”självrefererande kultur”.

− Då blir tidningarna nästan som ett slutet system där samma information cirkuleras runt i alla medier utan att det tillkommer nya fakta. Det blir en väldig likriktning inom medierna om journalister till stor del sysslar med att hänvisa till varandra i stället för att göra egna efterforskningar och ta kontakt med nya källor som kan ge andra perspektiv på de skeenden som beskrivs, förklarar Sanna Skärlund.

En annan risk med att medierna återanvänder uttalanden som först publicerats av någon annan, är att andrahandsmaterial lätt kan misstolkas och leda till att felaktigheter sprids.

− Vi kan tänka på viskleken: det som den första personen säger förvanskas på vägen, så att budskapet efter att ha passerat flera personer snart har förändrats till någonting annat. I min studie är detta tydligast i enrättelse jag analyserat, där det framkommer att journalister på Svenska Dagbladet missförstått ett sms från Sara Stridsberg som Dagens Nyheter publicerat, säger Sanna Skärlund.

Återpubliceringen ökar
Sanna Skärlund understryker att artiklarna om krisen i Svenska Akademien antagligen är ett extremfall, men menar ändå att återanvändningen av publicerat material är något som har ökat.

− Jag tror inte att tidningsartiklar generellt innehåller en så stor andel återanvända citat. Däremot är jag ganska säker på att återanvändandet av redan publicerade texter har ökat i media, vilket även internationell forskning visar, eftersom det är mycket enklare att klipp-och-klistra ihop artiklar från material funnet på internet än det var före internets genomslag, säger Sanna Skärlund.

Kontakt:

  • Sanna Skärlund, lektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, mobil: 073-718 47 81, e-post: sanna.skarlund@hh.se
  • Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, mobil: 076-618 12 51, e-post: karin.anden@gu.se

Titel: The Recycling of News in Swedish Newspapers: Reused quotations and reports in articles about the crisis of the Swedish Academy in 2018

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/41/1/article-p69.xml?language=en

Fotograf: Magnus Göransson

 

 

2019

2019-11-11

2018 var det sämsta året någonsin för den svenska dagspressens ekonomi. I debatten höjs nu därför röster för en utökning av det ekonomiska stödet till dagspressen så att lokala redaktioner ska kunna fortsätta att informera medborgarna och granska de lokala politikerna. Men i Norge har ett direkt stöd till lokala dagstidningar inte medfört en mer omfattande rapportering om lokal politik. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Lokala medier är viktiga för demokratin och bidrar bland annat till att upprätthålla ett lokalt politiskt engagemang. Det innebär att flera länder, inklusive Sverige, har valt att inrätta ett statligt direkt finansiellt stöd till ekonomiskt utsatta lokaltidningar.

Ett sådant stöd finns också i Norge, som i internationella jämförelser brukar anses ha världens starkaste lokalpress, med många små lokala dagstidningar. En forskargrupp under ledning av professor Helle Sjøvaag vid Universitetet i Stavanger har i en omfattande studie undersökt hur den lokala politiska bevakningen i Norge påverkats av presstödet. Totalt har 800 000 artiklar från åren 2015 till 2017 analyserats. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review.

Små redaktioner skriver lite

Studien visar att presstödet, som är tänkt att bidra till lokaljournalistisk produktion, inte leder till mer en omfattande bevakning av lokal politik. I alla fall inte i sig självt.  

Vad som däremot visar sig ha avgörande betydelse är tidningsredaktionens storlek.

− Politisk bevakning är en resursfråga, och därför har större redaktioner mer lokal politik i sin nyhetsförmedling. Eftersom större tidningar i allmänhet också har högre publiceringsfrekvens, med fler utgåvor per vecka, kan de också följa de lokala politiska processerna närmare, säger Helle Sjøvaag.

Dock pekar studien på att presstöd indirekt kan förbättra mängden politisk rapportering, om det leder till att de lokala redaktionerna blir större.

Ägarna har stor betydelse

Den norska studien visar att små oberoende tidningar är sämre på att täcka lokal politik än större koncernägda tidningar. Skälet är att mindre tidningar ofta har begränsat med resurser.

− Bevakningen av den politiska makten på kommunnivå kräver en robust presstruktur. Små, lokalt ägda tidningar har historiskt sett ansetts vara viktiga för den lokala demokratin, men mycket tyder på att framtiden för lokalpressen kommer att bestå av större regionala tidningar med ett fåtal stora nationella ägare, säger Helle Sjøvaag.

Det är också ett problem att lokaltidningarna har svårt att nå ut brett i lokalsamhället. Den typiska tidningsläsaren är en pensionerad kvinna som föredrar att läsa tidningen på papper.

− Det blir allt svårare för lokalt ägda tidningar att överleva i den digitala omställningen, och de saknar ofta den digitala infrastrukturen som de stora tidningskoncernerna erbjuder. Regional konsolidering av tidningsägande kommer därför sannolikt att vara bra, både för journalistiken och för den lokala demokratin, säger Helle Sjøvaag.

Artikeln “Journalism and the political structure. The local media system in Norway” är skriven av Helle Sjøvaag, Truls André Pedersen & Ole Martin Lægreid och publicerad i tidskriften Nordicom Review, som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/2/article-p63.xml

Kontakt

 

Foto: Line Owren Fotografi


Pressmeddelande på norska

Pressestøtte til lokalaviser har ikke ønsket effekt

Den norske pressestøtten til lokalaviser har ikke ført til bedre rapportering om lokalpolitikk, ifølge en ny studie publisert av Nordicom ved Gøteborgs universitet. Studien viser at det først og fremst er redaksjonenes størrelse som avgjør i hvilken utstrekning de rapporterer om den lokale politikken. 

Lokale medier er viktige for demokratiet og bidrar blant annet til å opprettholde er lokalpolitisk engasjement. Helle Sjøvaag (Universitetet i Stavanger), Truls André Pedersen (Universitetet i Bergen) og Ole Martin Lægreid (Norwegian Research Centre, NORCE) har undersøkt hvordan den norske lokale mediestrukturen påvirkes av pressestøtte, politiske handlinger og eierskap, gjennom å analysere over 800 000 nyhetsartikler fra norske lokalaviser i perioden 2015−2017. Resultatet publiseres i det vitenskapelige tidsskriftet Nordicom Review.

Små redaksjoner skriver lite

Pressestøtten, som er ment å bidra til lokaljournalistisk produksjon, leder ikke til bedre dekning av lokalpolitikk, ifølge studien. Støtten er som regel knyttet til avisens opplag og publiseringsfrekvensen.

Det som derimot viser seg å ha avgjørende betydning er redaksjonenes størrelse.

− Politisk dekning er et ressursspørsmål, og større redaksjoner har derfor mer lokalpolitikk i sin nyhetsdekning. Fordi større aviser også har høyere publiseringsfrekvens, med flere utgaver i uka, kan de også følge de lokalpolitiske prosessene nærmere, säger Helle Sjøvaag.

Imidlertid peker studien på at pressestøtten indirekte kan forbedre mengden av politisk rapportering, om den leder til at lokale redaksjoner blir større.

Eierne har stor betydning

Små uavhengige lokalaviser er svakere til å dekke lokalpolitikk enn konserneide aviser ettersom de har begrensede ressurser.

− Tilsyn med den politiske makten i lokaldistriktene krever en robust pressestruktur. Små, uavhengig eide lokalaviser er viktig for lokaldemokratiet, men mye tyder på at lokaldemokratiet i fremtiden vil være avhengig av dekning fra større journalistiske enheter, säger Helle Sjøvaag.

Det er også et problem at lokalavisene har vanskelig for å nå ut bredt i lokalsamfunnet. Den typiske leseren er en pensjonert kvinne som foretrekker å lese papiraviser.

− Det blir dessuten stadig vanskeligere for lokalaviser å overleve i det digitale skiftet, og de trenger den digitale infrastrukturen som større konsern har. Konsolideringen av aviseierskap som foregår i regionen vil derfor antakelig være bra, både for journalistikken og lokaldemokratiet, säger Helle Sjøvaag.

Artikkelen “Journalism and the political structure. The local media system in Norway” er skrevet av Helle Sjøvaag, Truls André Pedersen & Ole Martin Lægreid og publisert i tidsskriftet Nordicom Review, som gis ut av Nordicom ved Gøteborgs universitet.

Digital publisering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/2/article-p63.xml

Kontakt:

 

2019-11-06

Samtidigt som allt fler lokala tidningsredaktioner läggs ner växer floran av nya digitala medier som förmedlar lokala nyheter. Men de nya så kallade hyperlokala medierna finns oftast på platser som redan har en lokalredaktion, och de har ofta en osäker ekonomi. Därför blir de sällan ersättare för nedlagda lokalredaktioner. Det är några av slutsatserna från en ny samling studier om hyperlokala medier publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

I Sverige saknar idag var fjärde kommun en lokal nyhetsredaktion. Vad som samtidigt ökat de senaste åren är olika former av digitala nyhetstjänster med ett hyperlokalt fokus.

− Det finns många olika varianter av hyperlokala medier, allt från rena hobbyprojekt till professionella tjänster etablerade av före detta journalister. Somliga har en tydlig affärsmodell, andra vill erbjuda sina grannar information om vad som sker på orten, säger medieforskaren Carl-Gustav Lindén vid Helsingfors universitet.

Han är en av redaktörerna för ”Hyperlocal media in the Nordic region”, ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review med studier av femton forskare som undersöker vilken roll de hyperlokala medierna får i det nya medielandskapet.

Det har funnits en förhoppning om att de hyperlokala medierna ska kunna ersätta de försvunna lokalredaktionerna. Men en av studierna i temanumret punkterar den förhoppningen. Lottie Jangdal vid Mittuniversitetet fann att hyperlokala projekt vanligtvis finns på orter där lokala redaktioner från dagstidningar eller public service redan är etablerade.

− De fyller alltså sällan tomrummet efter de journalister som försvunnit, säger Carl-Gustav Lindén.

Andra nyheter utan lokalredaktion

Mindre hyperlokala aktörer eller större redaktioners distansbevakning har svårt att ge lika god bevakning som en lokalredaktion, och när journalistikens affärsmodell hotas av minskade reklamintäkter menar många medieforskare att det kan leda till demokratiska problem. Vid regeringens budgetsatsning kallade också kultur- och demokratiminister Amanda Lind lokaltidningarna för ”oumbärliga för att det demokratiska ekosystemet i hela landet ska kunna upprätthållas”.

På platser där professionella lokala nyhetsmedier saknas ersätts nyhetskällor ofta med icke verifierad information som sprids i grupper på Facebook och andra sociala medier. Frånvaro av lokal journalistik kan få konsekvenser för den sociala sammanhållningen och för den lokala demokratin, skriver Gunnar Nygren professor vid Södertörns högskola i sin artikel.

Osäker ekonomi

Idag finns skillnader i Norden när det gäller möjligheterna att få stöd för hyperlokala projekt. Sverige och Norge kan ge mediestöd för hyperlokala medier som uppfyller grundkriterierna, i det svenska fallet minst 1 500 prenumeranter och minst 50 procent unikt redaktionellt innehåll.

Bland mindre hyperlokala aktörer är det ändå vanligt med andra drivkrafter än de rent ekonomiska, enligt en studie av Carina Tenor, forskare vid Södertörns högskola.

− Många drivs av ett stort mått av passion och känsla av att göra något viktigt och för dem väger det upp för de osäkra ekonomiska utsikterna, säger Carl-Gustav Lindén.

Det finns också exempel på att offentliga aktörer, som till exempel kommuner, skapar egna hyperlokala medier.

− Där uppstår frågor kring en av journalistikens viktigaste funktioner, att granska makten, säger Carl-Gustav Lindén.

Mer information

”Hyperlocal media in the Nordic region” är ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review. Redaktörer är Carl-Gustav Lindén, Jaana Hujanen och Katja Lehtisaari vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i Finland.

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/s2/nor.40.issue-s2.xml

Numret kan läsas som Open Access på www.nordicom.gu.se och innehållet riktar sig inte bara till forskare utan även till beslutsfattare, journalister och en intresserad allmänhet.

Kontakt

Foto: Lars Lanhed

Högupplöst pressbild: https://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/bilder/carl-gustav-linden...

2019-10-23

2018 var ett motsägelsefullt år för de svenska medieföretagens ekonomi. Medan de största bolagen inom kommersiell radio och tv var fortsatt mycket lönsamma så gjorde dagspressen sitt sämsta år någonsin visar MPRTs rapport Medieutveckling – Medieekonomi 2019 som publiceras idag

- Analysen av de svenska medieföretagens ekonomiska resultat under 2018 förstärker bilden av att dagens alltmer globala medielandskap har såväl tydliga vinnare som tydliga förlorare också här i Sverige, säger Jonas Ohlsson föreståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, som tagit fram rapporten på uppdrag av MPRT.

Den nya hårdare konkurrenssituationen på mediemarknaden har satt sina spår hos de flesta bolag, men det är dagspressen som är den enskilda mediegren som drabbats hårdast. En stadigt sjunkande försäljning återspeglar sig alltmer i de svenska tidningsföretagens ekonomiska resultat. Den genomsnittliga bruttomarginalen för den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd), föll från +0,9 till -2,2 procent. Det är det sämsta resultatet hittills och det är framförallt landsortspressen som har tagit stryk, där 14 av 19 företag gick med förlust. För stödberättigade tidningar gick det däremot bättre. För tredje året i rad presterade gruppen landsortstidningar med driftsstöd ett samlat resultat över nollstrecket.

- Rapporten visar på det stora behovet av ett fortsatt stöd för dagspressen, vars betydelse för demokratin inte kan underskattas säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör vid MPRT. Det är framförallt oroande att se utvecklingen för den lokala journalistiken – där ju dagstidningarna svarar för ca 70 procent av de kommunala nyheterna.

Den viktigaste förklaringen till de sjunkande intäkterna i den svenska tidningsbranschen är en fallande annonsförsäljning. Under 2018 sjönk annonsförsäljningen i tryckta tidningar med 12 procent medan den digitala annonseringen ökade med 5 procent. Under de senare åren har samtidigt satsningarna på digitala publikintäkter ökat. Förra året redovisade många av landets tidningsföretag en stark tillväxt i försäljningen av digitala prenumerationer. Tillväxten kompenserade dock inte för nedgången för tryckta tidningar, vilket innebär att tidningsförsäljningen som helhet fortsatte att minska under året.

Den svenska tv-branschen är däremot inte en bransch i kris. Både TV4 och Nent Group hör till de mer lönsamma rörelserna på den svenska mediemarknaden. TV4 AB:s rörelseresultat på 1 374 mkr var det starkaste någonsin för företaget. En förklaring till TV4s rekordstarka resultat var att investeringarna i tv-reklam visade på god tillväxt. Likaså visar sig investeringarna i radioreklam ge en positiv utveckling för det ekonomiska utfallet. Även för Bauer Media, den största aktören på den kommersiella radiomarknaden, slutade 2018 med både ökad omsättning och ett förbättrat resultat.

För mer information, kontakta

Läs mer i Medieekonomi 2019 om de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten har tagits fram i samverkan med Nordicom vid Göteborgs universitet. För analysen svarar docent Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom.

 

 

Rapporten

Medieutveckling 2019 - Medieekonomi (3868kb)
Medieutveckling 2019 - Medieekonomi sammandrag (1806kb)
Medieutveckling 2019 - Medieekonomi - Bilagor (2984kb)

Läs mer

Läs mer om medieutvecklingen på Myndigheten för press, radio og tv:s webbplats.

2019-09-16

 

I Sverige skapade hashtaggen #MeToo en snöbollseffekt av demonstrationer och debatter med krav på politisk förändring, och de svenska politikerna svarade med att delta i debatten. I Danmark var mediebevakningen långt mindre omfattande och mera kritisk till #MeToo. Det visar en ny undersökning publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Efter avslöjanden om sexuella övergrepp i Hollywood spreds hashtagg-fenomenet #MeToo som en löpeld över världen.  Danmark och Sverige anses vara några av världens mest jämställda länder, men mediebevakningen av #MeToo visar stora skillnader i danskarnas och svenskarnas inställning till fenomenet.

I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review, har medieforskarna Tina Askanius (Malmö universitet) och Jannie Møller Hartley (Roskilde universitet) gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och danska bevakningen av #MeToo.

I Sverige togs #MeToo på större allvar

Studien visar att #MeToo fick ungefär fyra gånger så mycket uppmärksamhet i de största svenska tidningarna som den fick i Danmark. I Sverige lyftes frågan oftast på nyhetsplats med uttalanden från svenska politiker, medan de danska tidningarna framför allt skrev om ämnet på kultur- och åsiktssidorna.

− I Danmark presenterades #MeToo som något man kan ha olika attityder till, inte som ett strukturellt problem som kräver svar från danska politiker eller ändrad lagstiftning. Det faktum att #MeToo behandlades som ett debattämne innebar att praktiskt taget inga danska politiker kommenterade frågan under perioden, säger Jannie Møller Hartley.

Olika syn på #MeToo

Studien visar att #MeToo beskrevs på olika sätt i Danmark och Sverige. I synnerhet var de danska manliga journalister kritiska mot #MeToo-rörelsen.

− Berättelsen om #MeToo som en "häxjakt" och en "olaglig folkdomstol", som nästan saknas i svensk rapportering, genomsyrar dansk täckning. Samtidigt ser vi i svenska medier en berättelse om #MeToo som en folkrörelse och en kamp mot maktstrukturer. Svenska medier beskriver #MeToo med termer som "en revolution", en "folkrörelse", en "ramaskri i tystnadskulturen", en "lavin", ett "paradigmskifte" och man hänvisar till en före och en efter #MeToo, säger Tina Askanius.

Tina Askanius och Jannie Møller Hartley menar att skillnaderna bör förstås i sitt sammanhang. I studien påpekas att jämställdhet försvann ur fokus i den danska debatten och den politiska retoriken på 1990-talet och att frågan sedan inte erkänts som ett politiskt problem, medan det motsatta gäller i Sverige. Detta bidrog till att Danmark och Sverige hade vitt skilda förutsättningar för en offentlig debatt om sexuella övergrepp, makt och ojämlikhet. 

Artikeln “Framing Gender Justice. A comparative analysis of the media coverage of #metoo in Denmark and Sweden” är skriven av Tina Askanius och Jannie Møller Hartley och publicerad i tidsskriften Nordicom Review, som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/2/nor.40.issue-2.xml

Kontakt

  • Tina Askanius, Associate Professor, Malmö universitet, telefon: 040-66 57707, e-post: tina.askanius@mau.se      
  • Jannie Møller Hartley, Associate Professor, Ph.D, Roskilde universitet, telefon: +45 46 74 37 53, e-post: jath@ruc.dk
  • Cecilie Ravik, kommunikatör, Nordicom, telefon: 076-618 12 55, e-post: cecilie.ravik@nordicom.gu.se 

Tina Askanius och Jannie Møller Hartley. Foto: Maria Kyriakidou

2019-06-18

Kulturjournalistiken spelade en viktig roll i den svenska rapporteringen av terrorattackerna i Paris 2015. Genom att ta fasta på händelsernas sammanhang med en mer tolkande ansats bidrog den till att belysa aspekter som demokratiska värderingar och känslomässig gemenskap. Men gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

På kvällen den 13 november 2015 inträffade sex koordinerade terrorattacker på olika platser runt om i Paris, flera av dem på ställen där någon form av kulturaktivitet utövades. Förekomsten av terrorattacker mot kulturella mål så som tidningar, musik- eller teaterföreställningar har gjort att kulturjournalister också börjat rapportera kring attackerna. 

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Kristina Riegert och Andreas Widholm, forskare vid Stockholms universitet, undersökt skillnaden mellan vanliga nyheter och kulturjournalistik i rapporteringen av terrorattacken i Paris 2015. 

Fokus på känslor och demokratiska värderingar
Studien visar på viktiga skillnader i nyhets- och kulturjournalistikens sätt att rapportera kring attackerna. Medan nyhetsjournalistiken främst var beskrivande, med fokus på de kortsiktiga följderna och jakten på förövarna, lade kulturjournalistiken större fokus på känslomässig solidaritet, sammanhanget, demokratiska värderingar och terrorismens eventuella konsekvenser. 

 - Kulturjournalistiken fokuserade mindre på enskilda aktörer eller händelser, istället placerades de i ett bredare sammanhang och analyserades i förhållande till dess långsiktiga konsekvenser. Dessutom lades större vikt vid känslomässiga aspekter som solidaritet och gemenskap, säger Kristina Riegert. 

Kulturjournalistikens sätt att blanda estetiska, politiska och etiska perspektiv kan vara viktigt för hur en händelse uppfattas, menar Kristina Riegert. I fallet med terrorattackerna i Paris bidrog kulturjournalistiken till att belysa hur terrorismen kan ses som en attack på demokratiska värderingar, och till att bygga en känslomässig gemenskap med parisarna.

Suddiga gränser
Men gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut. Studien visar också att kulturjournalistiken är på väg allt mer åt nyhetsjournalistikens beskrivande stil. 

 - Trycket från en ökad digitalisering och större fokus på att snabbt rapportera kring händelser har också påverkat kulturjournalistiken. När kulturjournalistiken blir mer händelseorienterad och nyhetsdriven så försvinner många av dess särdrag och den blir mer lik nyhetsjournalistiken, säger Andreas Widholm. 

Svensk kulturjournalistik har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, men de ökade aktualitetskraven gör att det är viktigare än någonsin att se längre än bara till traditionella nyheter för att få en bredare uppfattning om, till exempel, terrorattacker, menar Andreas Widholm.

 

Artikeln “The Difference Culture Makes. Comparing Swedish news and cultural journalism on the 2015 terrorist attacks in Paris” är skriven av Kristina Riegert och Andreas Widholmoch publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Digital publicering: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/2/article-p3.xml

 

Kontakt: 

 

Pressbilder:

 

Kristina Riegert. Foto Fredrik Mårtenson.

 

Andreas Widholm. Foto Svante Emanuelli.

 

Om Nordicom
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning, beläget vid Göteborgs universitet. www.nordicom.gu.se

 

2019-05-24

Den nedåtgående trend som präglat läsningen av morgontidningar i Sverige under många år har stannat av. Nu väljer allt fler istället att ta del av morgontidningarnas digitala utgåvor. Uppsvinget för digitala plattformar syns också för både tv och radio där streamingtjänster och poddar ökar snabbt. Det visar 2018 års Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Övergången från traditionella till digitala medieplattformar fortsätter. 2018 års Mediebarometer visar att tablålagd tv, vanlig radio och dagstidningar på papper tappar lyssnare, tittare och läsare till förmån för dess strömmade och digitala versioner. 

Stabil morgontidningsläsning
Under lång tid har läsningen av morgontidning minskat bland svenska folket, men nu verkar trenden vara på väg att vända. Resultaten från 2018 års Mediebarometer visar att läsningen är stabil från föregående år. 

 - Trots att nedgången för den tryckta papperstidningen fortsätter kan vi nu se att allt fler läser morgontidningen digitalt. I den viktiga åldersgruppen 25 till 44 år har läsningen ökat med 4 procentenheter från 2017, säger Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom.  

Också digitala prenumerationer ökar bland 25 till 44-åringarna, där nästan en femtedel nu prenumererar på någon digital morgontidning. 

 - Det här är goda nyheter för landets tidningsföretag. Förmågan att locka tidningsläsarna till att betala på nätet kommer på sikt att vara avgörande för många dagstidningars överlevnad, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom. 

Rekordlåga siffror för tablålagd tv
För fem år sedan såg cirka 80 procent av svenska folket på tablålagd tv en vanlig dag. I 2018 års Mediebarometer har den siffran rasat till 57 procent. Istället väljer nu ungefär var tredje svensk att titta på strömmat innehåll.  

 - Människor vill själva bestämma vad de ska se och när, och det gäller inte bara ungdomar. Bland personer upp till 45 år kan vi nu se att det är vanligare att de ser på strömmat innehåll än på tablålagd tv, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker på Nordicom. 

Poddar på frammarsch 
Svenska folket lyssnade mindre på fm-radio under 2018 än föregående år, samtidigt ökar andelen som lyssnar på strömmad radio eller poddar. År 2016 svarade 9 procent av befolkningen att de lyssnade på poddar en vanlig dag. Bara två år senare har den siffran fördubblats till 18 procent. 

 

Ladda ner Mediebarometern 2018 gratis eller beställ ett tryckt exemplar.

Resultaten presenteras på ett seminarium i Göteborg klockan 13.00. Se seminariet live här. 

 

Övrig information 
Mediebarometern är en årlig oberoende räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag har tagit del av medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet med undersökningen är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och bygger på telefonintervjuer över hela året med ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2018 intervjuades 6 094 personer. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.

 

För ytterligare information, kontakta:

 

2019-04-26

Svenska och norska medier gav olika bilder av den norska skidstjärnan Therese Johaugs dopingskandal, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Nordicom Review. Medan norsk media tonade ner det som hänt präglades den svenska rapporteringen av rivaliteten mellan länderna när det kommer till längdskidåkning. 

2016 berättade den norska längdskidåkerskanTherese Johaug att hon testats positiv för doping och därpå följde en period av intensiv mediebevakning. Medieforskarna Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) har gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och norska bevakningen av fallet. 

Studien visar att norska medier undvek att kalla det som hänt för en dopingskandal, och i flera artiklar beskrevs Therese Johaug som ett oskyldigt offer. I Sverige var bilden annorlunda. Svenska medier skrev att Johaug var skyldig till doping, och att fallet var del av ett större problem med norsk doping. I Expressenvar tonläget högt, med rubriker som ”Dags att ställa frågan - kan vi lita på Norge?”.

 

Nationalsporten var hotad

Vid skandaler inom sport kan inhemska medier vilja skydda den nationella självbilden, enligt Ulrik Wagner. Han menar att Therese Johaugs dopingskandal slog mot den norska självbilden på två sätt.

− För det första skadade skandalen längdskidåkningen, som kan beskrivas som Norges nationalsport. Norska åkare har dominerat sporten och artiklar om doping och överanvändning av astmamediciner hotade att undergräva Norges dominans. 

− För det andra skadade skandalen Norge som en förebild inom anti-doping. På kort tid testade två framstående åkare, Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby, positivt och det väckte frågor om Norge verkligen kan kräva att andra länder följer en strikt anti-dopingpolicy, säger Ulrik Wagner.

Enligt studien fanns det därför en drivkraft att i norska medier tona ner det som hänt. 

 

Svenskarna har ”lillebrorskomplex”

Den svenska rapporteringen förklarar forskarna med en rivalitet mellan länderna. 

− I Sverige jämför man sig alltid med den framgångsrika norska längdskidåkningen. Den svenska längdskidåkningen lever med ett lillebrorskomplex, säger Ulrik Wagner.

Därför fanns ett mått av revanschlusta i den svenska beskrivningen av Johaug-fallet, framför allt i kvällspressen.

− Man kan tänka sig att det var ännu mer intensivt på sociala medier. I framtiden skulle det vara intressant att undersöka hur en sådan här skandal ser ut där, säger Ulrik Wagner.

 

Artikeln The Fall of the Queen of Nordic Skiing: A comparative analysis of the Swedish and Norwegian media coverage of the Therese Johaug scandal är skriven av Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Digital publicering: content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p121.xml

 

Kontakt: 

  • Ulrik Wagner, forskare Syddansk Universitet, telefon: + 45 65 50 91 63, +45 20 87 48 89, e-post: uw@sam.sdu.dk
  • Karin Andén, kommunikatör Nordicom, telefon: 076−618 12 51, e-post: karin.anden@nordicom.gu.se
     

Övrig information​: Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning, beläget vid Göteborgs universitet. 

2019-04-09

Vanliga människor spelade en viktig roll i krisresponsen efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. Genom att organisera sig på Twitter bidrog vanliga människor till att öka säkerheten för allmänheten och minska ryktesspridningen.

I april 2017 körde en lastbil med full hastighet ner för Drottninggatan i Stockholm, fem personer dog och minst 15 skadades. Terrorattacken skakade Sverige och på Twitter öppnade tiotusentals människor, under hashtaggen #openstockholm, upp sina hem till de som behövde skydd. 

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Minttu Tikka, forskare vid universitetet i Helsingfors, undersökt vanliga människors roll i de direkta efterdyningarna av terrorattacken. 

Bidrog till ökad säkerhet 
Studien visar att den kommunikativa roll som vanliga människor har i kriser och katastrofer har förändrats i takt med utvecklingen av ny digital teknik. Istället för att bara bevittna det som sker, kan medborgarna nu aktivt delta i krisarbetet genom att till exempel organisera sig på plattformar som Twitter. 

 - Vanliga människors krisrespons efter terrorattacken på Drottninggatan illustrerar medborgarnas aktiva roll i krissituationer. Genom att öppna upp sina hem på Twitter bidrog de till att öka säkerheten för allmänheten, och i förlängningen också till att öka hela samhällets motståndskraft, säger Minttu Tikka. 

Rationalitet ett övergripande tema
Studien, som bland annat bygger på en innehållsanalys av Twitterflödet runt hashtaggen #openstockholm, visar också att majoriteten av de tweets som publicerades, 71 procent, fokuserar på rationella aspekter av händelsen: de erbjuder hjälp eller delar instruktioner och annan viktig information till allmänheten. 

 - Det verkar som att människors direkta krisrespons strävar efter att rationalisera händelsen, snarare än att till exempel uttrycka känslor. I fallet med terrorattacken på Drottninggatan bidrog detta till att organisera och styra upp, och på så sätt minskade till exempel ryktesspridningen i kaoset som följde, säger Minttu Tikka. 

 

Artikeln Ritualisation of Crisis Communication: Crowd-enabled responses to the Stockholm terror attack on Twitter är skriven av Minttu Tikka och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. Ladda ner artikeln här: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p105.xml

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om rör medier och kommunikation i Norden. 

 

2019-01-30

Många svenska ungdomar har svårt att identifiera falska eller partiska nyheter från nätet. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. De ungdomar som själva ansåg sig vara duktiga på att hitta information online var de som presterade sämst i undersökningen.   

Svenska elever rapporterar själva att de är ganska duktiga på att hitta och bedöma information online. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har forskare undersökt svenska tonåringars förmåga att avgöra trovärdigheten i nyheter på nätet. I studien medverkade 483 gymnasieungdomar i åldrarna 16-19 år.

68 procent av tonåringarna som medverkade i studien värderade sin förmåga att faktagranska som god eller väldigt god och 79 procent värderade sin förmåga att söka information som god eller väldigt god. Trots detta kunde de flesta, 88 procent, inte skilja nyheter från reklam i en av Sveriges mest lästa dagstidningar. Många hade svårt att skilja sakliga texter från vinklade och identifiera manipulerade bilder. Det är tydligt att digital källkritik kan vara svårt för alla, men kanske främst de som har en övertro på sin egen förmåga.  

– Det faktum att tonåringar inte är så bra på att avgöra trovärdigheten hos en källa understryker också vikten av att de har tillgång till tillförlitliga nyheter, säger Thomas Nygren,universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet, som genomfört studien.

Viktigt med inställning till pålitliga nyheter
Eleverna som ansåg det vara särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter var de som bäst lyckades skilja på trovärdiga, vinklade och falska nyheter. En ödmjukhet inför andras kunskap och nyfikenhet verkar vara av betydelse för att kunna navigera bland digitala nyheter på ett klokt sätt. 

Utbildning spelar en viktig roll
Elever på det estetiska programmet lyckades i flera övningar bättre med att värdera nyheter än andra vilket tyder på en särskild kritisk blick hos dessa. För att minska de kunskapsklyftor som finns spelar utbildning en viktig roll. 

– Resultaten av studien pekar på att undervisning i källkritik är avgörande för att främja kritisk och konstruktiv bedömning av nyheter på nätet hos alla ungdomar, oavsett bakgrund och hemförhållanden, säger Thomas Nygren.

 

Artikeln Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility är skriven av Thomas Nygren och Mona Guath och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet. Ladda ner artikeln här: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p23.xml?language=en

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. 

2019-01-28

Hur nära, eller långt ifrån varandra, står media och den politiska makten? Det har forskare från fyra olika länder undersökt i en ny studie. Den komplexa relationen handlar om vem som har makt att forma den offentliga bilden av politiken och de enskilda politikerna. 

I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har forskare från Sverige, Finland, Polen och Litauen analyserat relationen mellan media och den politiska makten i de respektive länderna. Studien visar på en komplex relation och ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan aktörerna. 

 – Den politiska makten är i behov av media för att få uppmärksamhet i ett samhälle som svämmar över av information. Media å sin sida behöver information och trovärdiga källor inom den politiska makten för att producera nyheter och information, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola. 

Antologin Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt där forskare bland annat intervjuat fler än 80 politiska journalister, politiska rådgivare, pressekreterare och politiker från de fyra länderna i huvudsak under åren 2015–2016.   

Ny trend i alla fyra länder
I de fyra länder som undersöks i studien har forskarna sett att det skett en ökning av statliga resurser för att påverka den offentliga agendan och allmänhetens bild av politiken. Genom strategisk användning av nya digitala plattformar, så som till exempel Twitter, har de politiska aktörerna kunnat förbise traditionell media och istället skapa den offentliga bild som de själva föredrar. 

I kombination med detta möter den politiska journalistiken minskade resurser på redaktionerna. 

 – Idag finns det färre journalister som utvecklar sina egna nätverk och källor, och de som fortfarande rapporterar om politik måste producera mer för fler plattformar. Detta försvagar journalistikens position i relation till den växande personalstyrkan av kommunikatörer inuti det politiska maskineriet, säger Gunnar Nygren. 

I studien pekar forskarna på risken med att den professionella journalistiken får minskat inflytande: det gör det lättare för andra mäktiga aktörer att påverka eller skapa den offentliga bilden av politiken. 

Ett demokratiproblem?
Är beroendeförhållandet mellan media och den politiska makten ett problem för demokratin? 

 – Inom forskningen är den traditionella förståelsen att den här typen av samspel är problematiskt ur en demokratisynpunkt. Om medborgarnas åsikter och värderingar gällande politik och enskilda politiker enkelt kan bli manipulerade av maktintressen kan det skada demokratin, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. 

Men samtidigt menar forskarna att samspelet kan vara nödvändigt för den process som formar politiska attityder hos människor. Att kunna bedöma, acceptera eller avstå olika ståndpunkter är viktiga kunskaper när individer formar sina åsikter.  

 

Antologin finns att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/close-and-distant

 

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

2018

2018-12-06

Den 10 december varje år sänder Sveriges Television den fem timmar långa Nobelbanketten. Men relationen mellan Nobelstiftelsen och SVT är inte helt okomplicerad. En ny studie visar att det beroendeförhållande som finns mellan aktörerna bidrar till att kritiska frågor om vetenskapen i princip aldrig ställs under sändningen. 

I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har medieforskaren Hillevi Ganetz undersökt syftet med sändningen av Nobelbanketten. Hon har till exempel tittat på varför SVT vill spendera fem timmar på bästa sändningstid åt Nobelbanketten, och varför Nobelstiftelsen är intresserad av att sända det, i teorin, privata evenemanget.

− Aktörerna har en kluven syn på samarbetet. SVT vill upprätthålla sin redaktionella frihet, men är samtidigt beroende av Nobelstiftelsens goda vilja för att få fortsätta sända. Nobelstiftelsen å sin sida är beroende av SVT för att nå ut och på så sätt höja statusen för Nobelpriset på ett värdigt sätt, säger Hillevi Ganetz. 

Studien bygger på en djupanalys av mer än 80 timmars sändning från Nobelbanketten åren 1976-2017, samt intervjuer med framstående aktörer inom Nobelsystemet och personer på SVT. 

Kritiska frågor saknas
Studien slår fast att det beroendeförhållande som finns mellan de två aktörerna gör att kritiska frågor om vetenskapen och dess relation till samhälle och politik i princip är obefintliga under sändningen. 

− Det är i hög utsträckning forskarsamhället som får sätta villkoren för samarbetet. Detta demonstreras bland annat i att SVT i princip inte ställer några kritiska frågor under sändningen. De tillhandahåller istället underhållning och ett helt okritiskt perspektiv på vetenskapen, säger Hillevi Ganetz. 

Hon understryker att detta inte betyder att vetenskap aldrig ifrågasätts av media. Vetenskapsjournalister ställer ofta kritiska frågor. Studien visar dock att dessa lyser med sin frånvaro under just sändningen från Nobelbanketten. 

Skapar misstro
I studien drar slutsatsen att sändningen från Nobelbanketten, som är tänkt för att hedra forskarsamhället och underhålla tittarna, istället kan underminera tilltron till både medias undersökande roll och vetenskaplig integritet och neutralitet. 

 

Artikeln Jewel in the Crown The Nobel Banquet Broadcast as Co-Constructionär publicerad i tidskriften Nordicom Review. Ladda ner artikeln här. 

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

2018-12-04

Hur konsumerar barn och unga nyheter i ett digitalt medielandskap? Det har Nordicom och Statens medieråd undersökt i en ny antologi med författare från både Norden och Baltikum. Den visar bland annat att nyhetsorganisationer som vill nå yngre målgrupper måste arbeta i flera olika kanaler för att lyckas.  

Att nå ut med nyheter till barn och unga har blivit en viktig fråga för de etablerade nyhetsorganisationerna. I det digitala medielandskapet, där det inte längre är självklart hur vi definierar och konsumerar nyheter, har de yngre målgrupperna blivit svårare att nå. 

I antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives som ges ut av Nordicom och Statens medieråd belyser 22 författare vad förändringarna i medielandskapet har fått för betydelse för hur barn och unga i Norden och Baltikum konsumerar nyheter – men här ges även exempel på hur nyhetsorganisationer arbetar med, och för, ungdomar i olika länder. 

Flera olika kanaler krävs 
Nyhetskonsumtionen bland barn och unga är allt annat än homogen. Faktorer som klass, samhälle och nyhetsutbud visar sig spela en viktig roll. 

Nyhetsorganisationer som vill nå ut till unga måste fundera över mångfalden i ungas medieanvändning och troligen utveckla flera olika kanaler för att möta de behov och krav som finns, säger Yvonne Andersson, en av bokens redaktörer och forskare på Statens medieråd.

Det finns inte  en universallösning för att nå unga med nyheter och de barn som växer upp idag kommer sannolikt inte anpassa sig till fasta sändnings- och utgivningstider. Nyheter och information måste vara tillgängligt när unga är i behov av det, inte tvärt om.  

Medie- och informationskunnighet – en utmaning 
I antologin pekas en satsning på digital medie- och informationskunnighet ut som central för att ge unga likvärdiga möjligheter att tillgodogöra sig nyheter. 

I takt med att medielandskapet förändras krävs också nya sorters hjälpmedel för att undervisa i källkritik. Hinner man till exempel förhålla sig kritisk till information på Snapchat, när den försvinner efter några sekunder?, säger medieforskare Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.

Antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives presenteras vid ett seminarium i Göteborg i eftermiddag men finns redan nu tillgänglig att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/youth-and-news-digital-media-environment

 

För mer information
Mia Jonsson Lindell, kommunikatör, Nordicom, tfn: 0766-18 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se 

Övrig information
Nordicom
 är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Mer om Nordicom: www.nordicom.gu.se

Statens medieråd är en expertmyndighet som ska följa medieutvecklingen när det gäller barn- och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska också verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Mer om Statens medieråd: www.statensmedierad.se

 

2018-08-27

Människors konsumtion av nyheter blir allt mer splittrad. En ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet visar att växande klassklyftor och ett ökat informationsutbud har lett till att befolkningens nyhetsvärldar ser väsentligt olika ut, något som riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare. 

Under de senaste trettio åren har den sociala ojämlikheten i Sverige ökat i internationell rekordfart. Samtidigt har medielandskapet förändrats och ett allt större kanalutbud har lett till ett överflöd av nyheter och information. 

Boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida medielandskapet. Boken bygger på intervjuer med över femtio ungdomar från olika samhällsklasser och en nationell enkätundersökning med 3 850 svenskar. 

Klass spelar roll 
Svaret på varför människors orientering i medielandskapet skiljer sig åt finns inte enbart att hämta i algoritmer. Splittringen är också ett resultat av att människor i dagens klassamhälle har olika förväntningar och attityder gentemot nyheter och journalistik. 

 - Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga, säger medieforskaren Johan Lindell som skrivit boken.  

Skola och hem viktiga platser  
Skolan och hemmet är de platser där ungdomar blir mer eller mindre rustade att manövrera i medielandskapet. Studien visar att barn ur arbetarklassfamiljer är överrepresenterade i skolmiljöer med lågt engagemang i nyheter, samhället och politiken. Medelklassen, å sin sida, är istället överrepresenterade i miljöer med ett stort engagemang för nyheter. 

 - Skolan bör vara en miljö som ger alla medborgare de verktyg som krävs för att kunna delta i samhället. Därför bör medie- och informationskunnighet utgöra en central del i den samhällsvetenskapliga undervisningen, säger Lindell. 

Ett demokratiskt problem
Att människors levnadsförhållanden spelar roll för deras inställning till nyheter och journalistik identifieras i boken som ett problem för demokratin. När människor som delar samma klassposition och nyhetsdiet inte kan relatera till andra grupper riskerar nämligen samhällsklyftorna att fortsätta växa. 

 

Boken finns att ladda ner digitalt eller förhandsbeställa som tryckt exemplar här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/smaken-nyheter

 

För mer information

 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

 

Bild: omslag, Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitalal medielandskapet 

Sidor