Datainspektionen, Barnombudsmannen och Statens medieråd, har tillsammans givit ut en vägledning för att ge stöd i tolkningen av gällande lagstiftning utifrån integritets- och barnrättsperspektiv när det gäller att skapa trygga digitala miljöer för barn och unga.
De tre myndigheterna har på olika sätt ansvar för att skydda barn och unga och stärka deras rättigheter. Vägledningen riktar sig främst till aktörer som tillhandahåller eller står bakom digitala miljöer där barn och unga vistas, som till exempel sociala medier och spel, men är även relevant för andra med intresse för barns och ungas medieanvändning eller närvaro på nätet.
Skriften innehåller också råd kring skydd av barn från skadlig mediepåverkan. Barn antas ha särskilda behov av skydd jämfört med vuxna då de är mindre kritiska och därmed mer mottagliga för olika sorters budskap.
Vid sidan om råd och stöd kring gällande lagstiftning ger vägledningen därför en beskrivning av vad som ryms inom begreppet ”skadlig mediepåverkan”, exempelvis ”skadligt kommunikativt handlande” (t ex hot, nätmobbning), och förtydligar hur det kan ta sig uttryck i digitala miljöer.
FN:s barnkonvention är sedan 2020 lag i Sverige. Därmed fick barn en starkare ställning juridiskt och ses som rättighetsbärare. Barnkonventionen pekar på vuxnas roll i att ha barnens bästa i fokus och skydda dem. Med kunskaper om lagen finns förutsättningar för att ett barnperspektiv finns med vid skapandet av digitala tjänster som riktar sig till barn och unga. Barnombudsmannen företräder barns och ungas intressen utifrån barnkonventionen.
Dataskyddsförordningen, GDPR, anger de krav som ställs för hur barns och ungas (och vuxnas) personuppgifter behandlas. Reglerna handlar om individens rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv och har sin grund i Europakonventionen som gäller som lag i Sverige och hela EU. Datainspektionen (fr o m 1 januari 2021 Integritetsskyddsmyndigheten) övervakar att reglerna följs i Sverige.
Catharina Bucht