NYHET | 18 sep 2019

Tv-licensen skrotas i Norden – ersätts med skattsedeln

Nordiska flaggor
De nordiska flaggorna. Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Detta är en uppdaterad version av en artikel tidigare publicerad 13.05.2019.

I juni beslutade norska Stortinget att NRK ska finansieras via skattsedeln. Det betyder att alla Nordens länder byter – eller redan har bytt – till skattefinansierad public service. Men det finns både likheter och skillnader mellan de valda modellerna.

Under en period på drygt tio år har alla nordiska länder valt att avskaffa licensavgiften och ersätta den med en skattemodell. Tanken bakom skiftet är att skapa en mer långsiktig och teknikneutral finansiering för public service-medierna.

Först ut var Island som bytte till skatt 2009, följt av Finland 2013, och nu följer övriga länder efter. Sverige övergick till skattefinansiering i januari i år. I Danmark pågår en gradvis omläggning från licens till skatt under 2019-2021, som avslutas med full skattefinansiering från 2022, medan det norska beslutet innebär skattefinansiering från 2020.

I alla länder handlar det om en plattformsneutral skatt. Alla har också en åldersbegränsning: på Island betalas skatten av personer som är 16-70 år, i Danmark, Finland och Sverige av personer som fyllt 18 år, och i Norge från 17 år. Skatten ersätter den tidigare hushållslicensen som var kopplad till innehav av en tv-apparat (i Danmark även datorer, smartphones och surfplattor med internetuppkoppling).

Likheterna till trots skiljer sig ändå modellerna åt. Skatten kan vara utformad som en särskild skatt för public service, som en vanlig skatt eller som ett reducerat grundavdrag. När det gäller nivån på skatten har Finland, Sverige och Norge valt en inkomstrelaterad modell, medan Island och Danmark har modeller där alla betalar lika, oberoende av inkomst. En tredje skillnad är om avgiften ingår i eller hålls utanför de årliga budgetförhandlingarna.

Här nedan är några punkter om modellen i respektive land:

  • Den isländska skatten som infördes 2009 är en särskild skatt, som ingår i den årliga statsbudgeten. Avgiften är densamma för alla som har en inkomst över en viss nivå, och ligger på 17 500 ISK eller cirka 130 euro per person och år. Skatten bidrar till två tredjedelar av RÚV:s intäkter (övriga intäkter kommer främst från reklam).
     
  • I Finland finansieras Yle sedan 2013 via en särskild skatt, som kallas rundradioskatten eller Yle-skatten. Skatten hålls utanför statsbudgeten, är inkomstbaserad och motsvarar 2,5 procent av den beskattningsbara inkomsten. Som mest betalar en person 163 euro i rundradioskatt per år. Yle-skatten ska enligt lag indexregleras varje år, så att den motsvarar kostnadsnivån. Men redan 2015-2016 gjordes ett undantag från den årliga ökningen, och efter ett utredningsförslag 2016 frystes indexregleringen även för 2017-2019. År 2018 ökade riksdagen ändå det maximala skattebeloppet från 143 till 163 euro. Samtidigt höjdes både skattesatsen (från 2 till 2,5 procent) och fribeloppet för när skatt inte behöver betalas.
     
  • I Danmark fasas licensen ut under 2019-2021 i en gradvis övergång till skattefinansiering. Från och med år 2022 ingår medlen till public service i statsbudgeten och finansieras genom att grundavdraget (personfradrag) reduceras för alla som fyllt 18 år. Samtidigt ska anslagen till DR gradvis reduceras med 20 procent över fem år. Beslut om den nya modellen togs i mars 2018 och följdes upp i det mediepolitiska avtalet för 2019-2023 från juni 2018. Efter Folketingsvalet i juni 2019 finns det inte längre politisk majoritet bakom medieavtalet, och förhandlingar om ett nytt avtal förväntas under våren 2020.
     
  • I Sverige finansieras public service-medierna – SVT, SR och UR – via skattsedeln sedan 1 januari 2019, efter beslut i riksdagen 2018. Liksom i Finland är det en särskild public service-avgift som hålls utanför statsbudgeten. Avgiften motsvarar en procent av den beskattningsbara inkomsten med ett tak på 1347 kronor (cirka 130 euro) per år. I stället för årliga beslut om tilldelning för avgiftsmedel, ska riksdagen fatta beslut som gäller hela koncessionsperioderna. (I regeringens proposition från juni i år föreslås SVT, SR och UR få nya sändningstillstånd för perioden 2020-2025.)
     
  • I Norge ska licensen ersättas med en NRK-skatt från och med 2020. Skatten är inkomstbaserad och finansieras genom en reducering av grundavdraget (personfradrag). Reduktionen motsvarar en reell skatt på högst 1700 kronor (cirka 175 euro) per person och år. NRK-budgeten ska ingå i statsbudgeten, men beslutet om NRK:s intäkter ska tas för fyra år i taget. Förslaget ingick i Mediemeldingen, som presenterades av regeringen i mars 2019, och behandlades av Stortinget 11 juni.

 

Ladda ner från Nordicoms tabelldatabas (excel):
- Public service organisations and their main funding systems in the Nordic countries 2019 (Jan.)
- Annual public service license fee and/or tax fee in the Nordic countries 2002-2019 (in local currencies and euro)

Not: Texten ovan gäller individbaserad skatt. I Finland och Island är även juridiska personer skyldiga att betala public service-skatt. I Danmark och Sverige omfattas inte juridiska personer av avgiftsskyldighet.

 


NATIONELLA DOKUMENT

DANMARK

Regeringen 16.03.2018: Licensen afskaffes og DR slankes (aftale mellem regeringen og Dansk Folkeparti)

Regeringen 16.03.2018: Aftale om fokusering af DR og afskaffelse af medielicensen (pdf)

Kulturministeriets webb: Medieaftaler i Danmark

Nordicom 04.07.2018: Det danska medieavtalet 2019-2023 är klart
 

FINLAND

Skatt istedenfor tv-lisens, erfaringar fra Finland, Marina Österlund-Karinkanta i Vox Publica 2016 

Lag om statens televisions- och radiofond

Skatteförvaltningen (Vero): Rundradioskatt

 

ISLAND

Act on the Icelandic National Broadcasting Service, a public-service medium, No 23/2013 (PDF) - eller ladda ner via mediekommissionens (Fjölmiðlanefnd) webb

Public Service Financing in the Nordic Countries, by Lars-Åke Engblom, in Public Service Media from a Nordic Horizon, pp. 93-106 (Nordicom, 2013)

 

NORGE

Regeringens pressmeddelande 29.03.2019: Regjeringa vil endre mediestøtta for å sikre langsiktig og føreseieleg finansiering

Meld. St. 17 (2018–2019): Mangfald og armlengds avstand — Mediepolitikk for ei ny tid

NRK 29.03.2019: Slik skal NRK finansieres i fremtiden

Finansdepartementet 07.10.2019: Oversikt over hva ulike husholdninger må betale
 

 

SVERIGE

Riksdagens beslut 18.11.2018: Radio- och tv-avgiften ersätts av public service-avgift

Regeringen: Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar

Lag (2018:1893) om finansering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Skatteverket: Public service-avgift

 

NORDISKA ÖVERSIKTER

Några nationella utredningar/förslag/betänkanden som beskriver finansieringen av public service-medier i de nordiska länderna:

Meld. St. 17 (2018–2019): Mangfald og armlengds avstand — Mediepolitikk for ei ny tid: 3.5 Mediestøtte i andre europeiske
land (sid 38 ff); 4.5 Forholdet til EØS-avtalen sine reglar om offentleg støtte (sid 54); 8.2.2 Fastsetjing av økonomiske rammer i andre
land (sid 81 ff).

Rimmereid-rapporten: Finansering av @NRK. Alternative fremtidige modeller for offentlig finansiering av NRK (2016): 5. Internasjonale avtaler og andre land (sid 36 ff)

SOU 2017:79: Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (pdf) (2017): 5.2. Finansierings-modeller i andra länder (sid 80 ff)

 

---

EVA HARRIE