NYHET | 22 okt 2020

Svensk utredning: Rekommendationer för att värna det demokratiska samtalet

I slutet av september överlämnade kommittén Nationell satsning på ökad medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet sitt slutbetänkande. Budskapet som förmedlas är att det trots ett allvarligt läge går att påverka i positiv riktning.

Omslag SOU 2020:56 Det demokratiska samtaletI betänkandet Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat! (SOU2020:56) redogör kommittén för sitt arbete.

Under de två år som arbetet pågått har kommittén verkat för att öka människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Kommitténs uppdrag har främst handlat om utåtriktat och kartläggande arbete och inte att ta fram konkreta förslag.

För att stärka motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat ger däremot kommittén följande rekommendationer:

Skapa strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat
Samordning mellan insatser är viktig för att arbetet ska bli effektivt, likaså långsiktig finansiering. En övergripande nationell strategi kan ge ett mer sammanhållet och målinriktat arbete.

Stärk arbetet med medie- och informationskunnighet
Ett långsiktigt uppdrag bör ges till Statens medieråd för att ansvara för samverkan mellan olika aktörer som arbetar med MIK. Statens medieråds instruktion bör breddas till att rikta sina insatser till alla åldrar. För att arbetet med att öka medie- och informationskunnigheten ska ske på bred front behöver fler myndigheter, kommuner, regioner, nyhetsmedier och organisationer inom det civila samhället också involveras.

Skolans och vuxenutbildningens arbete med MIK bör stärkas, t ex skolbibliotekens roll som pedagogisk resurs.

Metoder och material bör ses över så att fler målgrupper nås och insatser bör utvärderas, t ex genom följeforskning. Forskning om desinformation, propaganda och näthat bör samlas och göras tillgänglig.

Arbeta för att motverka näthat mot förtroendevalda och andra utsatta grupper
Politiskt förtroendevalda och andra som är aktiva i offentlig debatt, t ex journalister och opinionsbildare, får ofta ta emot hat och hot. Särskilt utsatta är kvinnor och personer med utländsk bakgrund. För att undvika att vissa gruppers röster tystnar i det demokratiska samtalet behövs särskilda insatser för att motverka näthat. Det rättsliga skyddet kan behöva ses över. 

Upprätthåll och stärk tilliten
Allmänhetens förtroende för samhällets institutioner, myndigheter och offentlig förvaltning har stor betydelse när desinformation och propaganda florerar. Deras arbete utmanas av påverkansoperationer och ett allt snabbare och mer splittrat informationsflöde. Förtroendet för samhällets granskare, nyhetsmedierna, är central och upprätthålls genom att de värnar sitt oberoende och sin självständighet. Att offentliga företrädare och andra håller en god ton i debatter och offentliga samtal bidrar till förtroendet och stärkande av tillit människor emellan.

Utred plattformsföretagens påverkan på demokratin
Sociala nätverkstjänster och plattformar som t ex Facebook, YouTube och Twitter är viktiga arenor för det demokratiska samtalet i vår tid. Men det är också där som mycket av desinformation, propaganda och näthat sprids. Regleringen kring dessa tjänster är komplex och föremål för diskussion, självreglering är otillräcklig. Kommittén anser att det bör utredas vidare hur det demokratiska samtalet påverkas av de globala plattformsföretagen och hur lagstiftning kan behöva utvecklas.

Bakgrund

Det var i augusti 2018 som regeringen tillsatte en särskild utredare för att leda en nationell satsning på ökad medie- och informationskunnighet (MIK) och det demokratiska samtalet. Satsningen kom till som en följd av demokratistrategin Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (Ku18:02). I strategidokumentet beskrivs utmaningar som kan ha negativ inverkan på och riskera att underminera demokratin och det demokratiska samtalet, bland dessa ingår desinformation, propaganda och hatuttryck.

Det handlar inte om nya fenomen utan något som förekommit och spridits även via traditionella medier. I och med digitaliseringen har dock hastigheten och omfattningen av spridningen ökat, och tillvägagångssätt har blivit mer sofistikerade. Behovet av att stärka medie- och informationskunnigheten i samhället, i alla åldrar, har därför blivit mer angeläget. 

Inom ramen för utredningsuppdraget har kommittén samarbetat med relevanta aktörer och bedrivit utåtriktade aktiviteter och, bl a genom besök i ett stort antal kommuner. Man har också träffat företrädare för politiska partier, kulturinstitutioner, medier, fackförbund, näringsliv och forskarsamhället. Syftet har varit att lyssna, inspirera och sprida goda exempel.

Kommittén har även kartlagt kunskapsläget kring hur det demokratiska samtalet påverkas av desinformation, propaganda och näthat och vad som görs för att möta utmaningar relaterade till detta. Vid sidan om att lyssna in och föra dialog med olika aktörer har man velat förmedla budskapet att det går att påverka i positiv riktning, trots ett allvarligt läge. Kommittén lämnar i utredningen sina bedömningar och ger rekommendationer för fortsatt arbete inom den befintliga myndighetsstrukturen.

 

Läs betänkandet:

Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat! (SOU 2020:56)

---

CATHARINA BUCHT