Så konsumerar nordborna nyheter på nätet – resultat från Digital News Report 2020

Nyhet
 | 1 september 2020
Norrmännen är världsbäst på att betala för nyheter på nätet, medan finländarna litar på nyheterna i större utsträckning än i andra länder. Det framkommer i Digital News Report 2020, som jämför nyhetskonsumtionen på nätet i 40 länder. Här lyfter vi fram några nordiska resultat.

I sin nionde årsrapport utforskar Reuters Institute for the Study of Journalism nyhetsvanorna på internet i 40 länder över sex kontinenter.

Nedan presenterar vi några resultat med fokus på Danmark, Finland, Norge och Sverige. I slutet länkar vi även till nationella analyser som publicerats i Danmark, Finland och Norge.

Viktigt att notera är att resultaten avser personer i åldern 18+ som har tillgång till internet och tar del av nyheter minst en gång i månaden. [1]

Flest betalar för nyheter i Norge

Fyra av tio norrmän (42 procent av respondenterna) uppger att de betalat för eller haft tillgång till betalda nyheter på nätet under det senaste året. Att betala för digitala nyheter är därmed mer utbrett i Norge än i något annat land i undersökningen.

På andra plats kommer Sverige med 27 procent. I Finland och Danmark betalar 19 respektive 17 procent av respondenterna för nyheter, vilket också är relativt högt jämfört med andra länder (se graf 1) .

Graf 1. Andel som har betalat för eller haft tillgång till betalda nyheter på nätet i Norden 2016-2020 (%)
Graf: Graf 1. Andel som har betalat för eller haft tillgång till betalda nyheter på nätet i Norden 2016-2020 (%)
Undersökningsfråga: Har du betalat for nyhetsinnehåll på nätet, eller använt en betalad nyhetstjänst på nätet under det senaste året? Uppgifterna baserar sig på det totala urvalet i varje land. Källa: Reuters Institute Digital News Report 2020 plus tidigare rapporter.

 Norge ökar dessutom betalningsviljan snabbare än i övriga länder, plus 8 procentenheter från 2019. I Finland och Danmark ökade betalningen för nätnyheter med 3 respektive 2 procentenheter, medan Sverige var på samma nivå som året innan (se graf 1).

Störst nyhetsförtroende i Finland

Totalt sett har 38 procent av urvalet i alla länder (marknadsgenomsnittet) förtroende för nyheterna. Finland är det land som (tillsammans med Portugal) har bredast förtroende för nyheterna: 56 procent av de tillfrågade säger att de för det mesta litar på de flesta nyheter. Även Danmark och Norge ligger över genomsnittet med 46 respektive 45 procent, jämfört med 38 procent i Sverige.

Men förtroendet för nyheterna faller. Det totala förtroendet minskade med 4 procentenheter, från 42 procent 2019 till 38 procent 2020. Bland de nordiska länderna har förtroendet för nyheter minskat framför allt i Danmark, minus 11 procentenheter jämfört med förra året. I Finland minskade andelen som har förtroende för nyheterna med tre procentenheter (se graf 2).

Graf 2. Andel som har förtroende för nyheter i Norden 2019-2020 (%)
Graph 2: Proportion that trust most of the news most of the time in the Nordic countries 2019-2020 (%)
Undersökningsfråga: Vilken är din inställning till följande påstående: “Jag tror att man för det mesta kan lita på de flesta av nyheterna” (Grafen visar “instämmer” / “instämmer helt”). Uppgifterna baserar sig på det totala urvalet i varje land. Källa: Reuters Institute Digital News Report 2020.

Yle i topp bland Nordens nyhetsmedier

Public service-medierna är bland de nyhetsmedier som möter högst förtroende, speciellt i de nordeuropeiska länderna, noterar rapporten. I Finland har 84 procent av de tillfrågade förtroende för Yles nyheter, vilket placerar Yle högst på den nationella listan – och även gör Yle till det mest betrodda nyhetsmediet i Norden.

I Norge toppar NRK förtroendelistan (80%), i Danmark hamnar nyheterna från DR och TV2 i topp (78% och 77%), medan SVT och SR har högst placeringar på den svenska listan (68% och 67%). Generellt har även lokal och regional dagspress höga förtroendenivåer i Norden. (Förtroende = andel tillfrågade som angivit 5–10 på en 10-punkts skala.)

Bra jobbat av nyhetsmedierna under pandemin

Eftersom den stora datamängden samlades in under januari-februari 2020, det vill säga före den globala covid-19-pandemin, gjordes en kompletterande datainsamling under april 2020. De globala resultaten från aprilundersökningen pekar på ökad nyhetskonsumtion via tv och sociala medier, samt att nyhetsmedierna anses ha gjort ett bra jobb för att hjälpa människor att förstå krisen (60% instämmer).

Fler nordiska resultat

I årets rapport presenteras även en extra undersökning om hur och varför människor betalar för nyheter på nätet, med fokus på digitala abonnemang i Norge, USA och Storbritannien.

Därutöver finns nationella rapporter, med djupare analyser av nyhetskonsumtionen i respektive land, på nationella språk (se länkar nedan).

Läs nationella rapporter för Finland, Norge och Danmark

Om urvalet i Digital News Report: Eftersom undersökningen handlar om nyhetskonsumtion har personer som uppger att de inte tagit del av nyheter under den senaste månaden filtrerats bort (denna kategori var i genomsnitt runt 3%). Undersökningen genomförs på webben, vilket betyder att människor som inte använder internet är underrepresenterade. Resultaten ska därför endast ses som representativa för befolkningen (ålder 18+) som har tillgång till internet och som tar del av nyheter minst en gång i månaden. I ett land som Norge är det dock nästan alla (98%). Data är insamlad under januari-februari i år. (Frågorna under graf 1 och 2 är översatta av Nordicom.)

Läs mer: Survey Methodology for the 2020 Digital News Report.

Lästips från Nordicom: Finns det ett nordiskt nyhetsmediessystem?

Baserat på resultaten från Digital News Report 2019 har forskarna Kim Christian Schrøder, Mark Blach-Ørsten och Mads Kæmsgaard Eberhol skrivit artikeln “Is There a Nordic News Media System? A Descriptive Comparative Analysis of Nordic News Audiences”. Läs artikeln i det senaste numret av Nordic Journal of Media Studies, som publicerades i juni 2020 och utforskar ”nordiskheten” i medieforskningen.

Eva Harrie

Områden :