NYHET | 16 aug 2019

Regeringens förslag för svensk public service 2020–2025

Sveriges public service-medier ska vara moderna och finnas nära publiken. De är även en kollektiv nyttighet som ska förenas med en fri och fungerande marknad för kommersiella medier.

Så inledde den svenska kulturministern Amanda Lind när hon i juni presenterade regeringens proposition om villkor inför en ny sändningsperiod för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.

Villkoren för public service-medierna förändras inte drastiskt mellan tillståndsperioderna, utan de förändringar och förskjutningar som genomförs innebär ofta mindre justeringar på få eller flera saker. Den för allmänheten mest påtagliga förändringen inför den nya perioden ligger inom ett annat beslut som började gälla 2019, då den i folkmun kallade "tv-licensen" ersattes med en avgift via skattsedeln.

Propositionen pekar i likhet med den föregående parlamentariska utredningen (presenterad i juni 2018) på behovet av en teknikneutral reglering av sändningsvillkoren. Men som grundlagen är formulerad i dag är teknikneutralitet inte möjlig, och man inväntar en pågående grundlagsutredning, som presenteras hösten 2020. Under tiden föreslår regeringen att public service-företagen får tillgodoräkna det innehåll som publiceras online när de redovisar hur de uppfyller de krav som finns på innehållet, vilket de inte har kunnat göra tidigare. Public service-företagen ska prioritera innehållsförmedling på sina egna digitala plattformar men undantag kan förekomma, för att leva upp till kravet att finnas nära publiken.

Det breda innehållsuppdrag som public service har, ligger kvar i förslaget, liksom speglingsuppdraget – det vill säga att innehållet i public service ska spegla Sveriges befolkning, till exempel med avseende på geografi, etnicitet, ålder och kön. SR och SVT ska även stärka en livskraftig program-produktionsmarknad i hela landet vilket är möjligt genom att de är stora innehållsbeställare.

På nyhetssidan ska SR och SVT ha en stärkt nyhetsbevakning i synnerhet med avseende på underbevakade områden, så kallade ”vita fläckar”. Samtidigt måste företagen ta hänsyn till kommersiella lokala mediers möjlighet att verka på den lokala marknaden. Propositionen säger precis som utredningen att SR och SVT ska ägna sig åt ljud och rörlig bild. Kulturministern förtydligade att även inslag med ljud och bild ofta ändå kräver text som kompletterar innehållet, särskilt med hänsyn till funktionsvariationer. Den textbaserade förmedlingen får dock inte vara primär.

Programföretagens medel kommer fortsatt att räknas upp med 2 procent varje år. Därutöver fördelas 166 miljoner kronor per år att mellan företagen. Summan motsvarar de pengar som tidigare har gått till Radiotjänst i Kiruna för insamling av radio- och tv-avgiften, innan Radiotjänsts verksamhet lades ner.

Tillståndsperioden löper från 1 januari 2020 till och med 31 december 2025. Riksdagen fattar beslut om propositionen under hösten 2019.

Läs regeringens proposition, 2018/19:136: Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025

Läs den parlamentariska public service-kommitténs utredning, SOU 2018:50:  Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar

---

ULRIKA FACHT

 


Beslut om propositionen. Onsdagen 23 oktober 2019 röstade Sveriges riksdag igenom regeringens proposition om villkor och riktlinjer för public service 2020-2025. Läs om beslutet på Sveriges riksdags webbsajt. (EH)