Norsk medieekonomi: Stort annonstapp under pandemin

| 4 december 2020

Omslag Norsk medieekonomi 2015-2019Norska medier har förlorat två av tio annonskronor under coronapandemin. Det visar tal från Medietilsynet, som har undersökt hur pandemin slagit mot medierna.

Den norska mediemyndigheten har presenterat sin årliga analys av mediernas ekonomi under perioden 2015-2019. Rapporten innehåller även tal från 2020 som visar pandemins påverkan på medieekonomin.

Pandemin förstärkte annonsfallet i branschen
Alla mediebranscher har förlorat intäkter under pandemin, visar Medietilsynets beräkningar[1]. Från april till augusti i år sjönk de totala intäkterna med sju procent, jämfört med samma period 2019.

Värst gick det för annonsintäkterna, som sjönk med 19 procent. Mest förlorade lokaltidningarna som tappade 25 procent av sin annonsförsäljning.

Svag intäktsökning 2019
Under förra året omsatte norsk dagspress, radio och tv tillsammans 27 miljarder norska kronor, motsvarande en ökning på 262 miljoner norska kronor eller knappt en procent från 2018.

Året präglades av en fortsatt tillväxt för de digitala brukarintäkterna och fortsatt nedgång för reklamintäkterna.

Brukarintäkterna ökade för tredje året på rad
I takt med att norrmännen lägger allt mer pengar på digitala tidningsabonnemang, tv-paket och strömningstjänster ökar mediernas brukarintäkter.

År 2017 gick brukarintäkterna om annonsintäkterna som mediernas största inkomstkälla , och under 2019 stod den betalande publiken för knappt 55 procent av mediernas samlade intäkter (drygt 52 % 2018).

För dagspressen stod pengar från läsarna för nästan 60 procent av intäkterna (58 % 2018). Framför allt är det intäkter från rent digitala abonnemang som ökar.

För kommersiell tv kom mer än 56 procent från abonnemangs- samt distributionsintäkter (53 % 2018).

Annonstappet 2019: nästan en halv miljard
På reklammarknaden fortsatte däremot förlusterna. Under 2019 minskade mediernas intäkter från reklam med cirka 450 miljoner norska kronor, eller runt fem procent jämfört med 2018.

Samtidigt ökade reklamen på nätet, där Google och Facebook står för den största tillväxten. Under 2019 var Googles och Facebooks norska reklamintäkter nästan sju miljarder kronor, mot dagspressens drygt fyra miljarder kronor.

Dagspressens reklamintäkter minskade med drygt fem procent. Det är en fortsättning på flera års förluster – på fem år har tidningarna tappat nästan en tredjedel av sina annonsintäkter – vilket främst beror på papperstidningarnas minskande annonsförsäljning. För även om annonsintäkterna för de digitala utgåvorna ökar kompenserar de inte för tappet på papper.

Televisionen tappade knappt fem procent av sina reklamintäkter under 2019 jämfört med året innan, men ökade sina intäkter totalt sett tack vare större brukarintäkter.

För kommersiell radio är reklam den enda inkomstkällan. I fjor föll intäkterna för de nationella radiokanalerna kraftigt, med en nedgång på över 12 procent.

Läs mer och ladda ner Norsk medieøkonomi 2015–2019

Lyssna på podcast: Hva betyr koronapandemien for medienes økonomi?

Se webbinarium: Hvordan har koronapandemien påvirket medieøkonomien?

 

[1] Talen om pandemins påverkan bygger på uppgifter från 191 av 257 tidningar, 45 av 218 facktidningar, 36 av 190 lokalradiostationer samt de fyra nationella radio- och tv-bolagen: Bauer Media, NENT Group, TV2 och Discovery.

 

Om rapporten: Norsk medieøkonomi 2015–2019 analyserar den ekonomiska utvecklingen för dagspress, radio och tv. Årets rapport innehåller även data för perioden april-augusti 2020 som jämförs med samma period 2019.

Rapporten ger en inblick i utvecklingen för den samlade branschen, de olika mediesektorerna och de största mediekoncernerna. De medier som ingår är tidningshus som tar betalt för det redaktionella innehållet, nationella tv- och radioverksamheter, lokala tv- och radioaktörer samt gratistidningar. Utländska betal-tv-tjänster ingår inte.

 

---

EVA HARRIE