Medieøkonomirapporten 2017 är en årlig rapport från den norska medie-myndigheten, som dokumenterar den ekonomiska utvecklingen för norsk dagspress, radio och tv.
Rapporten visar att omsättningen för norsk dagspress, radio och tv för 2017 landade på över 26 miljarder norska kronor, motsvarande en ökning på en halv miljard, eller två procent, jämfört med 2016. Även lönsamheten ökade jämfört med föregående år.
Tjänar mest på brukarbetalning
Av mediebranschens två stora intäktskällor – reklam- respektive brukarintäkter – har reklamförsäljningen alltid stått för den större delen av branschens samlade intäkter. Under 2017 bröts dock mönstret och för första gången stod brukarintäkterna för den största delen av pengarna. Skiftet förklaras av ökade tittar- och läsarintäkter för tv och dagspress i kombination med fallande annonsintäkter för dagspress.
Kommersiell tv fortsätter att växa
För den kommersiella tv-sektorn i Norge fortsatte tittarintäkterna (försäljning av kanalpaket och strömmade tjänster) samt distributionsintäkterna att öka under 2017. Även intäkterna från tv-reklamen fortsatte uppåt, trots att tittandet flyttar från linjär tv till strömmat innehåll. En trolig förklaring är, enligt rapporten, att reklamköparna ännu inte ser något bättre alternativ för att nå sin publik. För den nationella kommersiella radion gick reklamintäkterna ned något från 2016 till 2017.
Dagspressens digitala tillväxt ersätter inte raset på papper
De senaste fem åren har varit dramatiska för den norska dagspressen som tappat nästan 40 procent av reklamintäkterna. Under 2017 minskade reklamen med cirka en halv miljard kronor, en nedgång på nästan nio procent. Det är annonserna på papper som rasar, medan de digitala annonsintäkterna 2017 ligger kvar på ungefär samma nivå som 2016.
Det långvariga annonsraset har lett till att upplageförsäljningen gick om annonserna som dagspressens största inkomstkälla redan 2015. När det gäller upplagorna har den digitala försäljningen skjutit fart under de senaste tre åren. Det förklaras främst av att allt fler tidningar har en digital betalningsmodell och att Norge sedan 2016 har nollmoms även för de digitala upplagorna. 2017 var för övrigt det första året med en svagt positiv utveckling för upplagorna.
Även om dagspressens sammanlagda digitala intäkter ökar, så kompenserar tillväxten endast för hälften av fallet i de pappersrelaterade intäkterna. Utvecklingen till trots var dagspressen ändå den mediebransch som hade högst lönsamhet under 2017. Det positiva resultatet beror dock främst på kostnadsnedskärningar, och Medietilsynet gör bedömningen att lönsamheten kommer att vara under fortsatt press framöver.
Google och Facebook växer sig större
En stor orsak till dagspressens minskade annonsintäkter är att Google och Facebook stadigt tar större andelar av den norska reklammarknaden. Sedan 2013 har de båda globala aktörerna ökat sin marknadsandel med 14 procentenheter, medan dagspressen har tappat motsvarande, enligt rapporten.
Totalt investerades runt 9 miljarder kronor på internetannonsering i Norge under 2017. Branschorganisationen Mediebedriftene uppskattar att Google och Facebook tillsammans tar runt 4,2 miljarder från den norska reklammarknaden 2017, det vill säga nästan hälften av de digitala reklamkronorna.
Eva Harrie