NYHET | 14 mar 2019

Islands medieekonomi – ny analys

Under 2017 minskade intäkterna för isländska medier med två procent. Sedan de ekonomiska toppåren 2006-2007 har mediebranschen på Island tappat nästan en femtedel av sina intäkter. Det visar nya data från Isländska statistikcentralen.

Statistikcentralens årliga analys visar att mediernas intäkter minskade under 2017, men nedgången var svag, bara två procent. Främst är det tidningar och tidskrifter som tappar, medan situationen för tv och radio är stabil.

Sedan toppåren 2006-2007 har de isländska medierna tappat en femtedel av sina intäkter (se figur nedan). Tidningar och tidskrifter, som drabbats hårdast, har förlorat nästan hälften av sina intäkter sedan 2006-2007. Bättre går det för radio och tv. Radion har ökat sina intäkter med 13 procent och tv med fyra procent under samma tidsperiod. Webbmediernas andel har fyrfaldigats sedan 2006-2007.

De isländska mediernas intäkter i fasta priser (index)

Graf över de isländska mediernas intäkter 1997-2017 (index)

Källa: Media Revenue 2017, Statistics Iceland (March, 2019)

Publikintäkterna blir allt viktigare för medierna. Under 2017 tjänade medierna på Island mer på intäkter från användarna (15 000 miljoner ISK) än på intäkter från reklam och sponsring (13 000 miljoner ISK). Utvecklingen beror främst på att reklamintäkterna krymper. Data visar att sedan 2006-2007 har reklamintäkterna minskat med 28 procent i reella priser, medan intäkterna från användarna har ökat med en procent.

Graf som visar fördelningen av medieintäkter för privata och offentliga medierPå Island får RÚV, det nationella public service-företaget, cirka en tredjedel av sin finansiering från reklam. Av de isländska reklamintäkterna stod den privata mediesektorn för 84 procent, medan RÚV stod för 16 procent under 2017. Av mediernas totala intäkter fick den privata sektorn 78 procent och RÚV 22 procent.

Läs analysen Media Revenue 2017

 

Medieintäkter definieras som intäkter från användare (abonnemangsavgifter, försäljning av till exempel tidningar, tidskrifter och pay-per-view, samt public service-avgift) och intäkter från reklam och sponsring. Uppgifterna omfattar inte utländska medier. Information om enskilda privata medier offentliggörs inte på grund av sekretessregler.

Om källorna: Isländska statistikcentralens uppgifter om mediereklamen är baserade på medieföretagens information till Fjölmiðlanefnd, Islands Mediekommission, från 2011 och framåt (tidigare Isländska statistikcentralen) och årsredovisningar. I de fall då information från medieföretagen saknas beräknas intäkterna från momsrapporter och annan tillgänglig data.

 


Isländska statistikcentralen (Hagstofa Íslands) deltar i Nordicoms nordiska statistiknätverk och bidrar med data om medierna på Island till Nordicoms nordiska mediestatistik.


 

EVA HARRIE