Under 2019 minskade de isländska mediernas totala intäkter med fyra procent enligt statistikcentralen Hagstofa Íslands årliga analys. Det är reklamintäkterna som tappat (17%), medan publikintäkterna ökat (6%).
I en tidslinje som spänner över två decennier framgår hur mediernas intäkter rasade kraftigt under den ekonomiska krisen. Från toppåret 2007 till 2010 minskade intäkterna med nästan 30 procent i fasta priser, för att därefter återhämta sig något. Men sedan några år driver de minskande reklamintäkterna kurvan nedåt igen (se graf nedan).
Publiken blir därför allt viktigare allt viktigare för medierna. Efter ett tapp under 2018 ökade mediernas publikintäkter med 6 procent under 2019. Därmed bidrog den betalande publiken med 58 procent av mediernas samlade intäkter under året.
Störst är tv-branschen som stod för över hälften (52%) av medieintäkterna 2019, följt av dagspressen (21%) och radion (14%). En bra bit efter kom de isländska webbmedierna (7%) och tidskrifterna (6%). Jämfört med året innan ökade tv-branschen sin andel med fyra procentenheter på bekostnad av dagspressen som förlorade lika mycket.
Statistikcentralens tal visar också på mediekoncentrationen på den isländska marknaden. Under 2019 stod fem bolag (inklusive public service-bolaget RÚV) för 86 procent av de totala medieintäkterna. Deras samlade andel av publikintäkterna uppgick till hela 93 procent, medan andelen av reklamintäkterna var 76 procent.
Medieintäkter definieras som intäkter från användare (abonnemangsavgifter, försäljning av till exempel tidningar, tidskrifter och pay-per-view, samt public service-avgift) och intäkter från reklam och sponsring. Uppgifterna omfattar inte utländska medier.
Uppgifterna är baserade på medieföretagens information till Fjölmiðlanefnd, Islands Mediekommission från 2011 och framåt (tidigare till statistikcentralen) och årsredovisningar. I de fall då information från medieföretagen saknas beräknas intäkterna från momsrapporter och annan tillgänglig data.
Eva Harrie