NYHET | 12 sep 2019

Flera nya rapporter om medie- och kulturvanor i Sverige

Tre svenska myndigheter har publicerat nya rapporter om svenskarnas konsumtion av medier och kultur.  De handlar om barn och unga som blir allt mer digitala, om åldersklyftor som ökar, och om stabila kulturvanor som långsamt förändras.

De tre myndigheterna – Myndigheten för press, radio och tv, Statens medieråd och Myndigheten för kulturanalys – har alla i uppdrag att på olika sätt följa utvecklingen på medie- och kulturområdet. I sina senaste rapporter, som publicerats under juli till september, publicerar och analyserar de resultaten av en rad återkommande nationella undersökningar i Sverige.

Mediekonsumtion 2019 [Myndigheten för press, radio och tv]

Svenskarnas mediekonsumtion fortsätter förändras, visar den årliga konsumtionsrapporten från Myndigheten för press, radio och tv. Åldersklyftorna ökar när de yngre blir mer digitala i sin mediekonsumtion, medan de äldre i hög grad håller sig till traditionella medier. Slutsatserna baserar sig på statistik från Nordicoms Mediebarometer, MMS, Kantar Sifo, Internetstiftelsen och IRM.

Läs Mediekonsumtion 2019

Ungar och medier 2019 [Statens medieråd]

I tre rapporter – Ungar och medier, Småungar och medier samt Föräldrar och medier – belyser Statens medieråd barns och ungas (0-18 år) medieanvändning och attityder. Resultaten visar bland annat att barn och unga använder nätet mer och att nästan alla har en egen smart mobil. Bland tonåringarna använder nästan alla mobilen dagligen, och bland de yngre fortsätter mobilanvändningen uppåt. Samtidigt är många unga själva kritiska mot hur mycket tid de lägger på mobilen, YouTube och sociala medier. I gruppen 17-18 år anser nästan hälften (46 procent) att de ägnar för mycket tid åt mobilen.

Ungar och medier är Sveriges största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005.

Läs Ungar och medier 2019

Kulturvanor i Sverige 1989-2018 [Myndigheten för Kulturanalys]

Svenskarna är aktiva kulturkonsumenter, och bland de vanligaste aktiviteterna är att se på film, läsa en bok och gå på bio. Men även om kulturvanorna är övervägande stabila, pågår det långsamma förändringar, visar rapporten. Bland aktiviteter som långsamt ökar finns biobesök och ljud- och talböcker, medan biblioteksbesök långsamt minskar. Bokläsning ligger på en stadig nivå.

Resultaten visar också att det finns skillnader i kulturvanor mellan olika grupper i samhället och olika delar av landet, och att individers hälsa och livstillfredsställelse har betydelse för delaktigheten i kulturlivet. Statistiken kommer från SOM-institutets årliga enkätundersökningar och omfattar personer mellan 16 och 85 år.

Läs Kulturvanor i Sverige 1989-2018

 

Om myndigheternas uppdrag och rapporter:

Myndigheten för press, radio och tv har bland annat i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och publicerar en rapportserie om medieutvecklingen i Sverige (konsumtion, politik och ekonomi).

Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Se fler publikationer från Statens medieråd.

Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att göra kulturpolitiska utvärderingar och analyser. Myndigheten genomför bland annat kulturvaneundersökningar på regelbunden basis och i myndighetens rapportserie ingår analyser av både vuxnas, barns och ungas kulturvanor.

 

---

EVA HARRIE