NYHET | 21 jun 2016

EU föreslår nya regler för tv och online-tjänster

Friare reklamregler för tv-kanaler, krav på europeiskt innehåll för streaming-tv-tjänster och ett utökat skydd av barn mot skadligt innehåll. Det är några delar av EU-kommissionens förslag till uppdatering av AV-direktivet, den europeiska lagstiftningen på tv-området.

Tv-marknaden är i förändring med en rad nya aktörer som erbjuder audiovisuellt innehåll och en publik som ser allt mer på webb-tv. Idag konkurrerar streaming-tjänster som Netflix och HBO, sajter för användargenererat innehåll som Youtube och de traditionella tv-kanalerna om tittarna.

Samtidigt gäller olika regelverk för olika typer av audiovisuella tjänster. I syfte att nå en större balans har Europeiska kommissionen föreslagit en revidering av AVMSD, det europeiska direktivet för audiovisuella medietjänster, i Sverige kallat för AV-direktivet, i Danmark AVMS-direktivet och i Norge  ATM-direktivet.

Började som ett tv-direktiv
Det första europeiska tv-direktivet tillkom i slutet på 1980-talet och lade fast två grundpelare: fri rörlighet för europeiska tv-program på en inre marknad och krav på tv-kanalerna att reservera minst hälften av sändningstiden för europeiska verk. Kulturell mångfald, skydd av minderåriga och rätt till genmäle var andra inslag.

Nu ett direktiv om audiovisuella medietjänster
Det nuvarande direktivet utvidgades 2007 från att gälla endast linjär tv till att omfatta icke-linjär tv, det vill säga streamingtjänster för tv/film/serier, men med skillnader i graden av reglering.

Det nya förslaget som lades fram i slutet av maj innebär dels större krav på streaming-tv-tjänster och dels att plattformar för videodelning (sajter för användargenererat innehåll) också bör regleras. Videodelningssajterna berörs i så fall endast av regler om att arbeta mot näthat och skydda barn från skadligt innehåll.

Friare reklamregler för tv-kanaler
Tv-kanalerna ska själva få avgöra när reklamen ska sändas. Idag får tv-kanalerna sända högst 20 procent reklamtid per timme (12 minuter per timme), vilket ska ersättas med ett tak på 20 procent reklamtid för hela dagen.

Europeisk sändningskvot för streaming-tv
Även streaming-tv-aktörer föreslås få en innehållskvot för europeiska program (en femtedel av deras programkataloger ska vara europeiska produktioner). Dessutom ska EU-länder kunna begära att de tjänster som är etablerade i landet bidrar till produktionsfonder och dylikt. För traditionella tv-kanaler kvarstår kravet om att minst hälften av sändningstiden ska ha europeiskt ursprung.

Skydd av minderåriga
Förslaget innebär också att EU-länderna ska se till att alla audiovisuella medietjänster informerar tittarna om skadligt innehåll för barn. Ett nytt samarbete, ”Alliance to better protect minors online”, ska verka för att ta fram en uppförandekod för branschen.

Enklare regler och oberoende myndigheter
Andra förslag gäller till exempel sändarlandsprincipen (ursprungslandsprincipen), där kommissionen vill förenkla reglerna om vilket land som har jurisdiktion över en medietjänst. Man vill också säkerställa att nationella regleringsmyndigheter är oberoende och har tillräckliga befogenheter. Här får även ERGA, den europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för audiovisuella tjänster, en större roll.

Ingår i EU:s digitala strategi
Förslaget om ändrat direktiv för audiovisuella medietjänster ingår i EU:s strategi om en inre digital marknad som lanserades i maj 2015. Strategin omfattar 16 initiativ som kommer att läggas fram i slutet av året.

Förslaget om ny audiovisuell lagstiftning går nu vidare till Europaparlamentet och ministerrådet.

Läs mer
Europeiska kommissionens pressmeddelande 2016-05-25
Sammanfattning av de viktigaste ändringarna i förslaget
Europeiska kommissionens informationssida med det gällande AV-direktivet (AVMSD 2010/13/EU), det nya förslaget, information om revideringsprocessen, med mera.
Bakgrundsstudier om on-demand-tjänster med mera
Vilken typ av online-tjänster regleras i AV-direktivet? Läs om en ny IRIS-rapport här.

AVMS-direktivet i Norden: Utöver EU-medlemmarna Danmark, Finland och Sverige, har även Norge och Island implementerat direktivet om audiovisuella medietjänster i sin nationella lagstiftning (i linje med EES-avtalet).

 

AV: EVA HARRIE