En röd tråd i medielandskapets utveckling är digitaliseringen. I MedieSverige 2021 ser vi att publikens förflyttning till digitala plattformar fortsätter men samtidigt är det traditionella användandet relativt högt. Det finns en tydlig linje mellan de som är under respektive över 45 år. De äldre använder både traditionella medier och i allt högre grad digitala, medan de som är under 45 år använder medier i digitala former. Det är tydligt att användarna går mot att välja tjänster och innehåll som de kan starta och ägna sig åt när det passar dem, inte när någon annan bestämmer i en tablå eller delar ut i brevlådan, det gäller tv och radio såväl som tidningar.
Publiken, pengarna och pandemin
Coronapandemin präglade året 2020 och befolkningens nyhetskonsumtion har varit i fokus. Användningen av professionella nyhetsmedier har ökat, samtidigt som dessa varit pressade genom att reklamintäkterna fortsätter minska. Nyhetsföretagen måste allt mer förlita sig på att intäkterna kommer från publiken. Att få dem att betala för nyheter – i synnerhet digitalt – går framåt men långsamt. En jämförelse mellan 2017 och 2020 av IRM:s undersökning Hushållens medieutgifter visar att utgifterna för digitala nyhetsmedier ökar i alla åldersgrupper samtidigt som utgifterna för de tryckta nyhetsmedierna minskar.
För att bemöta nyhetsföretagens ekonomiska press gick staten under 2020 in med ett ökat direkt stöd till allmänna nyhetsmedier. Totalt beviljades mediestöd för cirka 1,4 miljarder kronor via sex olika former, det var 700 miljoner kronor mer än 2019.
Ett medielandskap med framför allt svenska aktörer
Vi vet inte hur mycket företag som Facebook och Google omsätter på den svenska marknaden, vi vet bara att de har många användare och att en stor del av reklaminvesteringarna går ner i deras fickor. Men den svenska mediemarknaden består till stor del av nationella aktörer vilken framgår i MedieSverige 2021.
Kartan över den svenska dagstidningsmarknaden består dock av allt färre aktörer. 2017 fanns det nio större tidningskoncerner fördelade över landet, 2020 är de sex till antalet. Det är i majoritet svenska företag men vid några av de senaste årens tidningsaffärer har även norska intressenter kommit in som delägare. TV-marknaden domineras av Telia Company och Nent Group samt amerikanska Discovery. Radiomarknaden två stora företag är Nent Group och tyskägda Bauer Media. Därtill finns en stark public service både inom radio och tv. Alla fem Sveriges största mediekoncerner kvalar in på listan över de tio största mediekoncernerna i Norden.
Det är tydligt att medielandskapet är i ständig förändring och det är så det ska vara i ett fritt och demokratiskt samhälle. Vi vet inte med säkerhet hur landskapet kommer se ut vid nästa utgåva, men vi kan vara säkra på att det inte kommer vara likadant som nu i MedieSverige 2021.
I likhet med alla Nordicoms publikationer finns MedieSverige 2021 tillgänglig för gratis nedladdning. Där hittar du också sammanställningar av det dataunderlag som rapporten bygger på. Det går även bra att köpa ett tryckt exemplar.
Om MedieSverige
Publikationsserien MedieSverige har utkommit vartannat eller vart tredje år i 38 år.
MedieSverige 2021 utgör den fjortonde volymen i serien.
I MedieSverige 2021 ges en aktuell och bred översikt av dagens svenska medielandskap.
Rapporten utgår från en modell i vilken mediepolitiken tillsammans med medietekniken kan sägas utgöra de yttre ramarna för ett lands mediestruktur. Inom dessa ramar formas sedan mediestrukturen i ett mer marknadsmässigt spänningsfält, där medierna utifrån den givna politiska och teknologiska kontexten konkurrerar om publik och reklamintäkter.
Det kommenterade dataunderlaget har hämtats från en rad olika källor.
Rapporten är skriven av Ulrika Facht och Jonas Ohlsson.
Ulrika Facht