Mediepolitik | 16 mar 2017

Utredning om det norske mediemangfoldet

Det norska Mediemangfoldsutvalgets föreslår i sin slutrapport en rad stödprogram för att säkra mediemångfald och kvalitetsjournalistik i Norge. Samtidigt uppmanar man politikerna att öka tempot i mediepolitiken.

Mediemangfoldsutvalget har utrett hur mediepolitiken kan bidra till mediemångfald, med fokus på nyhets- och aktualitetsmedier. Den 7 mars presenterades rapporten ”Det norska mediemangfoldet. En styrket mediepolitikk for borgerne” (NOU 2017:7).

Mediepolitik är också demokratipolitik
Kommittén inleder med att dagens mediepolitik handlar om både demokrati och medier. Man konstaterar att bristen på fungerande affärsmodeller utgör ett hot mot journalistiken och argumenterar för omfattande offentliga insatser - i alla fall under en övergångsperiod - för att säkra medborgarnas tillgång till samhällsviktig journalistik.

Utredningen föreslår därför ett flertal stödordningar, varav de flesta är tidsbegränsade och bör utvärderas under perioden. Åtgärderna beräknas kosta runt 800 miljoner norska kronor per år.

Mer nyhetsjournalistik ska få nollmoms
Norge har redan nollmoms för tryckta tidningar och sedan mars 2016 för elektroniska nyheter, men det gäller bara nyhetstjänster med en bred bevakning av samhället. Kommittén föreslår nu momsbefrielse för alla nyhets- och aktualitetsmedier, inklusive nischmedier och försäljning av enskilda artiklar.

Att tillfälligt avskaffa arbetsgivaravgiften för nyhetsbaserade norska medier och att ändra produktionsstödet genom att till exempel höja minimibidraget till lokala medier är andra förslag. Kommittén lägger också fram tre nya stödprogram för att stötta bl.a. innovation inom nyhetsmedier och journalistik.

Nytt ägande för NRK
I anknytning till ett regeringsförslag från december 2016 om framtida finansiering för NRK, föreslår Mediemangfoldsutvalget att det idag statsägda NRK förs över till en stiftelse. Syftet är att stärka NRKs redaktionella oberoende inför framtiden om samhällsklimatet skulle förändras.  

Stöd till kommersiell public service
Utredningen betonar också den betydelse som kommersiella public service-mediers haft som alternativ till NRK. I sin delutredning från oktober 2016 skriver kommittén att om staten fortsatt vill ha kommersiell public service tv (utanför Oslo) bör man ge ekonomisk kompensation till en aktör, vilket regeringen föreslog i december 2016. Kommittén vill begränsa ersättningen till linjär tv.

Utredningen föreslår också en liknande kompensation till radion, det vill säga att en rikstäckande radiokanal ska kunna få ersättning för merkostnader för att producera och sända public service-innehåll och ha sitt huvudsäte på annan ort än Oslo.   

Stortingsmelding om medierna vart fjärde år
Mediemangfoldsutvalget förordar också en regelbunden genomgång av mediepolitikens mål och åtgärder i relation till medieutvecklingen, och föreslår att regeringen lägger fram en bred Stortingsmelding om medierna vart fjärde år.

 

Läs Mediemangfoldsutvalgets rapporter:
Det norska mediemangfoldet. En styrket mediepolitikk for borgerne (NOU 2017:7), mars 2017
Delrapport: Vurdering av modeller for offentlig kompensasjon til kommersiell allmennkringkasting, okt 2016
Här finns Mediemangfoldsutvalgets rapporter, presentationer, mandat och externa undersökningar

Om regeringens Stortingsmeldinger om public service, dec 2016:
Hur ska norsk public service finanseras i framtiden? (Nordicom)
Meld. St. 15 (2016-2017): Eit moderne og framtidsretta NRK
Meld. St. 14 (2016-2017): Kommersiell allmennkringkasting
 

Svensk medieutredning om mediemångfald och journalistik: Medieutredningen, med uppdrag att utreda nya mediepolitiska insatser i samband med att presstödet upphör i sin nuvarande form, presenterade sitt slutbetänkande En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80) i november 2016. Remissrundan (høringen) avslutas under mars.

 

AV: EVA HARRIE