NYHET | 27 sep 2018

Tre nordiska länder breddar satsningen på mediekunnighet

Medie- och informationskunnighet (MIK) blir ett allt viktigare medel för att stärka demokrati och yttrandefrihet. Finland, Norge och Sverige breddar nu sina insatser – från fokus på barn och unga till att omfatta hela befolkningen, oavsett ålder.

Finland, Norge och Sverige har under de senaste månaderna lanserat initiativ för ökad mediekompetens i hela befolkningen – och för ett livslångt lärande. De svenska satsningarna tar sitt stöd i en kunskapsöversikt om MIK som Nordicom, genom Unesco-professor Ulla Carlsson, tagit fram på uppdrag av Kulturdepartementet. 

Mediepolitiskt program i Finland ska stärka MIK
Att stärka mediekunnigheten, och att motverka desinformation och näthat, är tydliga mål i regeringens mediepolitiska program 2019-2023 som presenterades i juni. Enligt programmet ska de nationella riktlinjerna för MIK 2013-2016 uppdateras och MIK-insatser riktas mot nya grupper som vuxna och specialgrupper. MIK ska också beaktas i utbildningen för yrkesgrupper som lärare, pedagoger och andra utbildare. Åtgärder mot näthat ska ses över inom ramen för den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.
(Läs även kapitlet "8.4 Finland. En lång tradition av mediefostran" av Maarit Jaakkola i Nordicoms MIK-översikt.)

MIK – ett prioriterat område i Norge
Mediekunnighet utgör en del av Medietilsynets verksamhet, och i regleringsbrevet för 2018 betonas MIK som en av de absolut viktigaste insatserna för 2018. Enligt en ny strategisk plan ska Medietilsynet främja demokrati och yttrandefrihet genom att arbeta för mediemångfald och kritisk medieförståelse i hela befolkningen, efter att tidigare MIK-insatser varit begränsade till barn och unga.
(Läs även kapitlet "8.3 Norge. MIK ett prioriterat område av två inom Medietilsynet från 2018" av Ulla Carlsson i Nordicoms MIK-översikt.)

Två nya nationella MIK-uppdrag i Sverige
Regeringen beslutade i augusti om en nationell satsning på medie- och informationskunnighet, där en särskild utredare ska arbeta med insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.

Eftersom det samtidigt finns ett behov av en myndighet med ett permanent uppdrag att arbeta långsiktigt med MIK, har regeringen gett Medierådet i uppdrag att utveckla ”former för en förstärkt samverkan av insatser för MIK”. Uppdragen ska redovisas i oktober 2020 respektive maj 2019.

MIK finns också med i den demokratistrategi som regeringen beslutade om 20 juni. I Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara fastslås att ”medie- och informationskunnighet handlar ytterst om att långsiktigt bibehålla en uthållig demokrati och värna respekten för yttrandefriheten” och även en framtida MIK-organisation berörs.

 


Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. En demokratifråga

Kunskapsöversikten MIK, Medie- och informations-kunnighet i den digitala tidsåldern. En demokratifråga kartlägger MIK-insatser och aktörer i Sverige, gör nedslag i dagens mediekultur och i MIK-begreppet samt redovisar aktuell forskning och praktik (best practices). Den beskriver också MIK-arbetet i Finland, Norge och Irland samt på europeisk och internationell nivå.

Redaktör för rapporten, som publicerades av Nordicom i augusti, är Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression.

Konklusionerna från rapporten presenterades redan i maj på en MIK-konferens, som arrangerades av UNESCO-professuren vid Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet i syfte att diskutera och finna modeller för att främja medie- och informationskunnighet utifrån ett demokrati-perspektiv. Under konferensen, med ett brett deltagande av aktörer och fyra statsråd, redovisades kunskapsöversiktens slutsatser, vilket även gav spår i den demokratistrategi som regeringen beslutade om 20 juni, se ovan. 

Ladda ner och läs publikationen här

 


 

EVA HARRIE

Dela