PUBLIKATIONER | 21 aug 2018

Sverige behöver en samlad politik för MIK

Det är hög tid att Sverige, liksom många andra länder, tar fram ett nationellt politiskt ramverk för hur medie- och informationskunnigheten (MIK) kan stärkas bland medborgarna.

Det anser Ulla Carlsson, Unescoprofessor i yttrandefrihet vid Göteborgs universitet, som nu har överlämnat en kunskapsöversikt till regeringen med förslag på åtgärder.

Diskussionerna om hur medie- och informationskunnighet (MIK) kan stärkas och utvecklas i Sverige har pågått i flera år. Det är en viktig fråga, då ett demokratiskt samhälle bygger på välinformerade, engagerade, delaktiga och kritiska medborgare. Med digitaliseringen ställs höga krav på att alla i samhället kan förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler.

– Med tanke på den snabba medieutvecklingen, som även inkluderar frågor om artificiell intelligens, AI, är det angeläget att Sverige utvecklar en nationell MIK-politik snarast såsom redan har genomförts eller håller på att ske i många andra länder. Detta är något som borde vara självklart för ett land som Sverige.

Det konstaterar Ulla Carlsson i samband med överlämnandet av den kunskapsöversikt av medie- och informationskunnighet som Kulturdepartementet beställt av Nordicom vid Göteborgs universitet. Som tidigare föreståndare vid Nordicom och numera Unescoprofessor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, har Ulla Carlsson varit ansvarig för och genomfört uppdraget.

Efterlyser helhetsperspektiv och kraftsamling

– Vi lever i en tid som kan betecknas som slutet på början av digitaliseringen. Efter en utbredd optimism kring internets möjligheter, inte minst som en demokratisk kraft, har nu flera problem hunnit uppdagas, säger hon.

Bland annat har sociala medier öppnat för utsagor och åsikter som tidigare inte lika lätt kunde formuleras och nå allmänheten. Det aktualiserar frågor som: När övergår åsikter till hot, hat och kränkningar? Vad är propaganda och desinformation? Var går gränsen mellan privat och offentligt? Vem är avsändare? Vem övervakar vem? Var går gränserna för yttrandefriheten?

Balansen mellan säkerhet, personlig integritet och yttrande- och informationsfrihet i den digitala världen är ett kritiskt spörsmål. Nu efterfrågas nya förhållningssätt och lösningar. I en sådan situation blir medie- och informationskunnighet i samhället en angelägen fråga.

− När vikten av medie- och informationskunnighet påtalas inom flera olika politikområden, såsom utbildning, kultur, medier, digitalisering, rättsväsende, försvar och demokrati, behövs en nationell kraftsamling och ett helhetsperspektiv, säger Ulla Carlsson.

Hon anser att Sverige har goda möjligheter att förstärka MIK-politiken i arbetet för yttrandefrihet och en levande demokrati, och pekar på att det finns flera olika sektorer som tillsammans kan spela en viktig roll för arbetet; universitet och högskolor, skolan och skolbiblioteken, biblioteken, medieföretagen och inte minst public service samt civilsamhället med folkbildningen.

– Men det kräver ett nationellt politiskt ramverk med gränsöverskridande samverkan och dialog i fokus för att bidra till främjandet av yttrandefriheten och demokratin.

 

Ladda ner hela kunskapsöversikten "Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. En demokratifråga. Kartläggning, analyser, refektioner". 

Läs Ulla Carlssons sammanfattning av rapporten. 

 

TEXT: CAJSA MALMSTRÖM, JMG

Dela