NYHET | 14 nov 2016

Svensk utredning föreslår teknikneutralt mediestöd

Presstödet ska ersättas med ett bredare mediestöd. Förutom tryckta tidningar ska även digitala medier, gratismedier samt nyhets- och bildbyråer kunna få bidrag till nyhetsproduktion. Det föreslår den svenska medieutredningen i sitt slutbetänkande.

Medieutredningen föreslår att ett nytt mediestöd ska införas 1 januari 2018. Stödet ska kunna sökas av alla allmänna nyhetsmedier, oavsett innehålls- eller spridningsform.  

Skärpta villkor för stöd
För att få stöd måste en rad grundkrav vara uppfyllda. Minst 60 procent av innehållet ska vara redaktionellt, och minst 20 procent ska vara egenproducerat, vilket är en viss skärpning jämfört med dagens presstöd.

Medierna ska vara tillgängliga för alla, ha en ansvarig utgivare, riktas till en svensk målgrupp, vara väl förankrade hos användarna och ha en utgivningsfrekvens på minst 45 utgivningar/sändningar per år.

Utredningen vill även införa bedömningsmässiga krav: att journalistiken ska vara allsidig, av hög kvalitet och stå för alla människors lika värde.

Andra krav eller mer pengar för vissa medier
Lägre grundkrav ska gälla för nyhetsmedier som riktar sig till nationella minoriteter (till exempel lägre utgivningsperiodicitet), och även för nystartade medier samt nyhets- och bildbyråer.

Den som vill skapa lokal journalistik i underbevakade områden ska kunna söka extra stöd, vilket också gäller medier som vill anpassa sitt innehåll till personer med funktionshinder.

Mediestödsnämnd ska fördela stödet
För att hantera stödet ska en mediestödsnämnd inrättas, där de flesta av ledamöterna ska nomineras av mediebranschen. Anledningen, enligt utredningen, är att det behövs mediekunniga personer för att definiera vad som är journalistisk kvalitet, och att en sådan bedömning måste stå oberoende från politiken.

Mer pengar behövs
Att fler aktörer kan söka det nya mediestödet kräver troligen mer pengar till systemet och betänkandet föreslår därför en ökning från dagens 576 miljoner kronor till 732 miljoner kronor år 2020. Istället för att som idag beräkna stödet utifrån betald upplaga, ska det beräknas på mediernas kostnader för nyhetsproduktion.

Nya utredningar?
Utöver förslaget om mediestöd inkluderar utredaren ett antal idéskisser som pekar på andra mediepolitiska frågor. De innefattar bland annat förslag om att satsa på medie- och informationskunnighet, stärka den digitala infrastrukturen och skärpa straffen för hot mot journalister.

Här föreslås också utredningar om mediernas finansieringsmöjligheter samt – i ett separat PM – ett nytt public service-bolag med uppdraget att producera nyheter åt andra kanaler och i regioner där marknaden inte räcker till.

 

Här finns Medieutredningens slutbetänkande samt PM från 7 november:
En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80)
Promemoria om mediepolitiska slutsatser och visioner (PDF)
Medieutredningens webbsida

 

Mer om utredningen: Medieutredningen En mediepolitik för framtiden tillsattes av Kulturdepartementet i mars 2015. Utredningens uppdrag var att analysera behovet av nya mediepolitiska insatser när presstödet upphör i sin nuvarande form, och ge förslag på hur man kan öka allmänhetens möjligheter att ta del av kvalitativ journalistik oavsett var i Sverige man bor.

Under arbetets gång har utredningen publicerat ett antal rapporter:
Nov 2015: Delbetänkandet Medieborgarna & medierna (SOU 2015:94)
Mars 2016: Promemoria om de offentligt finansierade medierna
April 2016: Forskningsantologin Människorna, medierna & marknaden (SOU 2016:30)
Aug 2016: Medborgarundersökning utförd av SCB
 

 

AV: EVA HARRIE

Dela