NYHET | 24 aug 2016

Nyhetsvanor i Norge och Sverige

I Norge och Sverige pågår utredningar om hur man bäst kan skapa förutsättningar för en mångfald av medier och framför allt en mångsidig nyhetsjournalistik. I båda fallen har man tagit forskningen till hjälp för att kartlägga hur medborgarnas nyhetsvanor ser ut idag.

Att människor har tillgång till en mångfald av medier, med tyngdpunkt på ett brett och kvalitativt nyhetsutbud, är en förutsättning för demokrati och yttrandefrihet. Det är utgångspunkten i två rapporter som publicerats under året på uppdrag av den norska respektive svenska medieutredningen.

Bruksmangfold. En analyse av nordmenns nyhetskonsum
Denna forskningsstudie har kartlagt den norska befolkningens medie- och nyhetsvanor. Rapporten lägger vikt vid ”hårda nyheter”, det vill säga nyheter om politik, ekonomi och samhälle på internationell, nationell och lokal nivå, som anses ha särskild betydelse för att ge befolkningen information och kunskap i rollen som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Forskarna identifierar fyra olika typer av nyhetskonsumenter, däribland nyhetssökare (knappt hälften av respondenterna) och nyhetsundvikare (en av tio). Åldern har störst betydelse för hur man tar del av nyheter, följt av kön och utbildning. Studien, som publicerades i augusti, är genomförd av Trøndelags Forskning och Utvikling på uppdrag av Mediemangfoldsutvalget.

Hela rapporten (PDF)
Om Mediemangfoldsudvalget

Människorna, medierna & marknaden (SOU 2016:30)
Nyhetsanvändning och medie- och informations-kunnighet är ett av fem teman i den svenska medieutredningens forskningsantologi. I boken analyserar forskare nyhetsvanornas utveckling över tid, med vikt på nyheter via dagspressen, och visar på betydelsen av generationstillhörighet och olika socioekonomiska faktorer.

Andra kapitel tar upp utvecklingen över tid för sällankonsumenter (ibland kallade nyhetsundvikare) samt hur medie- och informationskunnighet är en förutsättning för demokrati och yttrandefrihet. Här finns också en analys av folkbibliotekens roll i det nya medielandskapet.

Övriga teman i rapporten handlar om förskjutningar i medieekologin; digitala plattformar och data; journalistikens profession, marknad och finansiering samt journalistik, rättigheter och delaktighet. 28 svenska medieforskare har bidragit till antologin, som publicerades i april.

Människorna, medierna & marknaden (SOU 2016:30) - forskningsantologi
Medieborgarna & medierna (SOU 2015:94) – delbetänkande nov 2015
Om Medieutredningen

 

Medieutredningarnas slutrapporter ska vara klara sista oktober (presenteras 7 november) i Sverige och senast 1 mars 2017 i Norge.

 

AV: EVA HARRIE

Dela