NYHET | 27 sep 2018

Norge: Barn og medier-undersøkelsen 2018

Allt fler och allt yngre barn har tillgång till egen mobil och bland barn i 10-årsåldern har nästan alla, 9 av 10, en smartphone. Ungefär hälften av de unga i åldersgruppen 9-18 år lägger två timmar eller mer på mobilanvändning – för mycket menar en del av dem själva, och för lite tid på att träffa vänner utanför den digitala världen. 

Detta är några av resultaten från Norges största undersökning om barns medievanor Barn og medier-undersøkelsen 2018 från Medietilsynet.

Undersökningen omfattar en mängd teman kopplade till barn och ungas medievanor såsom användning av spel, sociala medier, tv och strömmade tjänster. Även andra frågor som rör medieanvändningen tas upp; nyhetsintresse, källkritik och förhållande till åldersgränser. Frågor
om negativa upplevelser som mobbning på nätet och obehagligt sexuellt innehåll har också ställts.

Undersökningen visar även att barnen oftare är oeniga med sina föräldrar om hur mycket tid de lägger på medieanvändning (internet, mobil, film, tv, sociala medier och spel) än om vad de använder medierna till. Föräldrarna visar också större intresse för andra fritidsaktiviteter enligt undersökningens deltagare.

På frågor om föräldrarnas tidsanvändning menar 25 procent av barnen att de tycker föräldrarna lägger för mycket tid på mobilen (näst efter arbete, 29 procent) och 18 procent av barnen tycker att föräldrarna lägger för mycket tid på sociala medier.

Ungdomar i åldern 13-18 år har, enligt undersökningen, hög tilltro till sin egen förmåga att avgöra om information de finner är sann eller falsk (74 procent menar att de är lite eller väldigt duktiga på detta) eller om någon försöker lura dem (85 procent).  Pojkar har betydligt större tro på sin egen förmåga än flickor, 62 procent av pojkarna anger att de är mycket bra på att förstå att någon försöker lura dem jämfört med 47 procent av flickorna. Att avgöra om information är sann eller falsk menar 43 procent av pojkarna att de är mycket bra på, medan motsvarande 29 procent av flickorna gör samma bedömning av sin egen förmåga.

Som exempel på åtgärder ungdomar vidtar om de stött på nyheter eller information som de misstänker är osanna uppger nära fyra av tio att de gör en sökning på nätet, tre av tio söker på etablerade nyhetsförmedlare (t ex NRK, VG, Dagbladet, Aftenposten). Tre av tio frågar en vuxen och drygt två av tio frågar sina vänner. Trettiofem procent gör ingenting för att kontrollera vid misstanke om falsk nyhet/information.

Även här finns skillnader mellan pojkar och flickor. Bland pojkarna är det 44 procent och bland flickorna är det 28 procent som svarar att de inte gör någonting om de träffat på nyheter/ information som de misstänker är osanna. Men både pojkar och flickor blir mer aktiva med att kontrollera sanningshalten i och med stigande ålder.

Läs mer och ladda ner undersökningen hos Medietilsynet
Ladda ner Barn og medier-undersøkelsen 2018 (PDF)
Ladda ner Foreldre og medier-undersøkelsen 2018 (PDF)

 

Sedan 2003 har Medietilsynet regelbundet samlat in data om barns- och ungas medievanor, dels från barnen själva men frågor har också ställts till föräldrar om barnens medievanor.  Undersökningen ger värdefull kunskap om de ungas medievanor som ligger till grund för vägledning, undervisningsupplägg och andra insatser riktade mot barn och föräldrar. Resultaten från undersökningen, som genomförts av Sentio Research Norge på uppdrag av Medietilsynet, presenterades i mitten av september 2018 baseras på 5000 intervjuer med barn och ungdomar 9-18 år. Parallellt med denna genomfördes en undersökning bland 2200 föräldrar med barn i åldern 1-18 år om barnens medieanvändning.

 

---

CATHARINA BUCHT

 

Dela