NYHET | 5 jun 2018

Medie- och informationskunnighet – en demokratifråga

Bild: Ulla Carlsson talar på konferensen "Medie- och informationskunnighet – en demokratifråga".  

Den 30 maj arrangerade UNESCO-professuren vid Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet en konferens i syfte att diskutera och finna modeller för att främja medie- och informationskunnighet utifrån ett demokratiperspektiv. Som underlag till konferensen låg den kunskapsöversikt som Nordicom, genom Unescoprofessor Ulla Carlsson, tagit fram på uppdrag av Kulturdepartementet.

I kunskapsöversikten, som presenterades av Ulla Carlsson i konferensens inledande del, konstaterades att den tid vi nu befinner oss i kan ses som slutet på digitaliseringens början. Medie- och informationskunnighet har idag blivit avgörande för att medborgare ska kunna delta aktivt i samhället, och bör därmed ses som en grundbult i hela vår demokrati. 

MIK – vems ansvar och hur?
I konferensens första del diskuterades vems ansvar det är, och hur, vi ska arbeta för att medie- och informationskunnigheten i samhället ökar. För att besvara frågorna hade representanter från politiken, medieföretagen och det civila samhället bjudits in. Från politikens håll deltog bland annat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som lyfte fram den strategi för en stark demokrati som regeringen inom kort kommer att besluta om. I strategin framhävs MIK som en avgörande kompetens och som en grundläggande medborgerlig rättighet. Från politiken hördes också Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister, Morgan Johansson justitie- och inrikesminister samt Olof Lavesson, ordförande i Riksdagens kulturutskott. 

Förutom ministrarna talade representanter för Sveriges kommuner och landsting, Studieförbunden, Utbildningsradion och Tidningsutgivarna. Ansvarsfrågan diskuterades brett och svaren landade hos politiken, de etablerade medierna, public service medierna, folkbildningsorganisationerna och biblioteken. 

Sammanhållet arbete saknas 
Kunskapsöversikten bygger vidare på en kartläggning av MIK insatser i Sverige som utförts av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv. Martina Wagner, utredare på Statens medieråd presenterade under konferensens andra del de resultat som framkommit av kartläggningen. 

 - Den visade bland annat på behovet av att  ha en gemensam målbild för MIK-arbetet. I Sverige finns flera statliga aktörer som jobbar med frågorna, men ingen som har MIK som huvuduppgift. Konsekvenserna blir splittrade insatser där effekterna blir svåra att bedöma. 

MIK: vad är nästa steg?
Slutligen presenterade Ulla Carlsson sina slutsatser utifrån kunskapsöversikten. Hon  understrykte att styrning, implementering och samverkan är det allra viktigaste i MIK arbetet, men att ett tydligt politiskt ledarskap är ett villkor.

 - Som utgångspunkt i ett nationellt politiskt ramverk för MIK måste man se att arbetet är en ständig process, något som kräver långsiktiga perspektiv och klarhet i vart man vill komma, säger Ulla Carlsson. 

Sammanfattningsvis rådde en enighet kring förslaget om ett nationellt politiskt ramverk, och kring behovet av en övergripande samordning. Dessutom såg alla parter ett behov av fler mötesplatser kring  MIK. 

 

Kunskapsöversikten kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida inom kort. 

 

--

MIA JONSSON LINDELL 

 

Dela